Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Indien - Litteraturanvisningar - Indikerande - *Indiska oceanen - Individualpsykologi - Indossament, Indossatarie - Indrebö, Adolf - Indrebö, Gustav Ludvig - Induktans - *Induktion - *Induktionsapparat - Induktionsflöde - Induktionsregulator - Induktionssjukdomar - *Indus - Indusium - Induskulturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
765
Indikerande—Induskulturen
766
Mohandas Gandhi» (1933); R. Mukerjee, »Land
problems of India» (s. å.); G. Mc Munn, »The
living India» (1934); S. C. Bose, »The indian
struggle 1920—1934» (1935); J. P. Eddy och
F. H. Lawton, »India’s new constitution»
(s. å.); N. Gangulee, »The making of federal
India» (1936); A. B. Keith, »Constitutional
history of India» (s. å.).
Indikerande kallas ett mätinstrument, som
direkt anger det momentana värdet på en
fysikalisk storhet, t. ex. voltmeter,
termometer, visarvåg; andra instrument fordra före
avläsningen en viss inställning, t. ex.
Wheat-stones brygga, fotometer, vanlig likarmad
våg. Båda typerna kunna anordnas
registrera n d e, varvid den uppmätta
storhetens variation med tiden registreras.
Integrerande äro instrument, som i varje
ögonblick ange tidsintegralen från en viss
begynnelsetidpunkt av en fysikalisk storhet.
Ex.: Elektricitetsmätare, vattenmätare. Jfr
Elektricitets mätare, Elektriska
mätinstrument och R e g i s t r
e-ringsmetoder, allt i suppl. Sv. B-r.
*Indiska oceanen. Enl. en nyare beräkning
(Schott 1935) skulle I:s areal, bihaven
inberäknade, uppgå till 77,270,000 km2. Som
gräns i v. mot Atlantiska oceanen har tagits
meridianen genom Kap Agulhas (20° 2’ ö. Igd),
som gräns i ö. mot Stilla havet den
bottenhöjning, som går från Tasmanien över
Mill-banken, Macquarieöarna och Ballenyöarna till
Kap Adaire på Antarktis’ kust (i st. f. den
konventionella gränsen: meridianen genom
Sydkap på Tasmanien). Bland oceanografiska
expeditioner, som på senare år bidragit till
I:s utforskande, märkas Danaexpeditionen
1928—30 och W. Snelliusexpeditionen 1929—
31, vilka genomkorsat de n. farvattnen; I:s
antarktiska delar ha besökts av
Discovery-expeditionen 1929—31, Norwegiaexpeditionen
1930—31 samt Discovery Il-expeditionen 1932
—33. I. är dock det i oceanografiskt
hänseende minst utforskade av världshaven;
djupförhållandena återges, i den mån de äro
kända, på vidst. plansch. — Litt.: G. Schott,
»Geographie des Indischen und Stillen Ozeans
(1935). S. F.
Individualpsykologi, i vidare mening dels
den gren av psykologien, som behandlar
individens själsliv (i motsättning till
folkpsykologi), och dels den, som utforskar de
individuella differenserna i själsligt avseende (i
motsättning till allmän psykologi), samt i
inskränkt betydelse den psykologiska
forskningsriktning, till vilken A. Adler (se d. o.,
suppl.) givit upphov. Bjstm.
Indossame’nt, Indossatärie, se E n d o s s
e-m e n t, suppl.
Indrebö, Adolf, norsk politiker (f. 1884).
Blev löjtnant i reserven 1906 och studerade
därefter filologi. I. kom 1909 i Oslo stads
tjänst, blev dir. för stadens renhållningsverk
1925 och generaldir. för Oslo lysverker
(gas-och elektricitetsverket) 1930. Han är medlem
av Oslo stadsfullmäktige sedan 1917 (ordf.
1929—31) och finansminister i Nygaardsvolds
regering sedan mars 1935. W-tK.
Indrebö, Gustav Ludvig, norsk
språkforskare (f. 1889), prof, i dialektforskning vid
Bergens museum sedan 1930. I. har utgivit
en rad skrifter, huvudsaki. textkritiska
studier och ortnamnsstudier. Han har intagit en
framskjuten ställning inom landsmålsrörelsen,
var 1923—29 ordf, i Det norske samlaget och
1929—32 i Noregs mållag. I
rättskrivnings-striden 1935—36 har I. varit den
oförsonligaste motståndaren till sammanjämkningen
mellan riksmålet och landsmålet. W-tK.
Indu’ktans, ett mått på elektriska
strömkretsars egenskap att i sin omgivning alstra
elektromagnetiska fält (se E 1 e k t r o m
ag-n e t i s m, suppl.), vilkas fältlinjer äro
sammanlänkade med såväl den strömkrets, av
vilken fältet alstras, som med andra, i
närheten befintliga strömkretsar. Man skiljer
därför mellan självinduktans (i äldre,
särskilt tekniskt, språkbruk benämnd
själv-induktion) och ömsesidig i., även kallad
ömsinduktans. Enheten för i. är h e n r y (se
Elektriska enheter, även i suppl.),
vilken även kan definieras som i. hos den
strömkrets (eller i. mellan två strömkretsar),
hos vilken (eller vilka) en ström av 1 A ger
upphov till ett sammanlänkat magnetiskt
in-duktionsflöde av 1 voltsekund (Vs) eller 10*
induktionslinjer i det elektromagnetiska
måttsystemet. Ofta anges i. i C. G. S.-enheten,
vilken på grund av sin dimension även
benämnes centimeter (cm). Denna enhet motsvarar
lO’8 H. F. D-n.
*Induktion. 2. Se även E 1 e k t r o m
agnet i s m, suppl., sp. 1199.
*Induktionsapparat. För större i. begagnas
ofta Wehneltavbrytaren (se W e h n e 11) el.
en modifikation därav, angiven av H. Th.
Simon. Sv. B-r.
Induktionsflöde, se
Elektromagne-t i s m, suppl., sp. 1200.
Induktionsregulator, elektrisk apparat för
reglering av växelspänning. I. bygges vanl.
som en icke roterande motor med inställbart
rotorläge. En lindning, vanl. belägen på
ro-torn, anslutes till nätspänningen, medan en
annan, vanl. på statorn, kopplas i serie
mellan nätet och den krets, vars spänning man
vill reglera. I. manövreras ofta medelst en
motor, som antingen påverkas av automatiska
reläer eller medelst manuell fjärrkontroll.
F. D-n.
Induktionssjukdomar, sjukdomar, som
uppstå genom psykisk påverkan, ss. tic och
hysteriska epidemier i skolor.
*Indus. Dammbyggnaden vid Sukkur
invigdes 1932.
Indüsium, se Ormbunkar, med bild 8
och 9.
Induskulturen. Under 1920-talet gjordes
vid Harappa i Punjab och Mohenjo-Daro i
Sind mycket betydande arkeologiska fynd,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
