Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Induskulturen - Industribyrån - Industriell organisation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
767
Industribyrån—Industriell organisation
768
Plan av ett hus i Mohenjo-Daro.
som blottade en förut okänd, förarisk kultur
från ung. 2500 f. Kr. Man fann rester av
gamla bebyggelser med stora, präktiga bus
och en av allt att döma raffinerad kultur.
En mängd konstföremål och inskrifter (i en
ännu ej dechiffrerad bildskrift) har anträffats.
Förbindelser med den sumeriska kulturen i
Mesopotamien synas icke uteslutna. — Se
J. Marshall, »Mohenjo-Daro and the Indus
ci-vilization», 1—3 (1931), och A. W. Persson,
»Med hacka och med spade» (1934). H. S. N.
Industribyrån, a.-b., se Sveriges
industriförbund.
Industriell organisation. Att organisera ett
industriföretag är dels att skapa de olika
organ, som krävas för företagets finansiering
och förvaltning, dels att ändamålsenligt
samordna dessa organ. Ett industriföretags
organisation är därför uppbyggd dels på en f
i-n an sp 1 a n och dels på en f ö r v a
11-ningsplan. I det följ, kommer endast att
behandlas förvaltningens organisation eller
den administrativa organisationen, d. v. s.
industriell organisation i vanlig bemärkelse.
Förvaltningens organisation inom ett
industriföretag kan uppdelas i tre huvudgrupper,
näml, kontorets, försäljningens och
produktionens eller tillverkningens organisation.
Kontoret är direktionens organ för
utövandet av kontrollen över företaget. Dess
uppgift är i första hand att insamla, klassificera
och registrera uppgifter, vilka i olika
avseenden kunna belysa den ekonomiska,
merkantila och driftsekonomiska utvecklingen. Denna
kontroll erhåller ledningen genom
räken-skapsväsendet, som är uppbyggt på
bokföring, kalkylation och statistik. Bokföringen
(se d. o.) klarlägger företagarvinsten för
en viss verksamhetsperiod; den är således
tidsbestämd och befattar sig icke med
pro
duktionsenheterna. Kalkylationen fastställer
kostnaderna för produkterna genom att
fördela de tidsbestämda och i bokföringen
samlade kostnaderna på produktionsenheterna.
Statistiken grupperar kostnaderna och
produktionsvärdena för att möjliggöra
resultatjämförelser. I nära samband med bokföringen
stå skatte- och deklarationsfrågor samt
rapporter till statliga och enskilda institutioner.
En annan uppgift för kontoret är
affärskorrespondensens skötsel samt dess registrering
och arkivering. Ett viktigt led i
kontorsor-ganisationen är numera det moderna
kontorets tekniska utrustning.
Försäljningsorganisationen. Försäljningens
arbete består i att säkerställa
orderanskaffningen och att slutföra mottagna uppdrag
med minsta uppoffring av tid, krafter och
kapital. I sitt arbete att vinna en kundkrets
betjänar sig försäljaren av olika medel,
beroende på produktens art och
användningsområden och således även på kundkretsens
omfattning, sociala ställning, geografiska
belägenhet m. m. (se
Marknadsundersökning, suppl.). I samband med
marknadsundersökningar, men ofta även
fristående, bedrives även konjunkturforskning i
syfte att underlätta försäljningens
planläggning på längre sikt.
Produktionens eller tillverkningens
organiserande bygger huvudsaki. på ett
tillverkningsprogram och ett därav betingat
materialanskaffnings- och utrustningsprogram
samt på arbetsplanering och driftskontroll.
Tillverkningsprogrammet upprättas på
basis av försäljningsprogrammet eller
försälj-ningsresultatet samt därjämte på grundval av
anläggningens eller de olika
driftsavdelningarnas produktionskapacitet. Detta program
utgör grunden för de flesta övriga
organisationsåtgärderna inom tillv., ty därav
fastställes, till art och omfattning, dels vilken
maskinell o. a. teknisk utrustning och dels vilka
yrkesgrupper av arbetare, som erfordras för
programmets effektiva och ekonomiska
genomförande. Tillverkningsprogrammet
klarlägger även i vilken utsträckning den
tekniska utrustningen och arbetskraften tagas i
anspråk för programmets genomförande eller
orderstockens avverkning och således även
säsongvariationernas inverkan ur
arbetslednings- och driftsekonomisk synpunkt.
Vid serie- och massproduktion (d. v. s. då
försäljningen kan planläggas på längre sikt)
utformas tillverkningsprogrammet oftast som
en långfristig tillverkningsplan. De praktiska
konsekvenserna härav äro, att man har
möjligheter att specialisera och anpassa den
tekniska utrustningen och även standardisera
arbetsförfarandet i en betydligt större
utsträckning, än om tillverkningsprogrammet
endast kan upprättas för en kortare tid, som
fallet är vid blandad tillv. Härav framgår
således huru marknadens karaktär och
för-säljningsresultatet inverka på produktionens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
