Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industriell organisation - Industriell psykologi - Industriell äganderätt - Industrikredit - Industrilånefonden - *Indy, P. M. Th. V. d’ - *Infanteri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
769
Industriell psykologi—Infanteri
770
organisation. Naturligtvis kommer även
materialanskaffningen eller
materialförsörjningen att vara direkt beroende av huru tillv. är
organiserad. Det
materialanskaffningspro-gram, som upprättas på basis av
tillverkningsprogrammet, blir emellertid i praktiken
ett led i arbetsplaneringen.
Att planlägga arbetet i
tillverkningsavdel-ningarna innebär, att tillverkningsförloppet
på förhand fastställes av driftledningen och
att man kontrollerar, att de uppgjorda
planerna följas. Planeringen syftar således till
att förebygga driftsstörningar. Då
sådana kunna uppstå på grund av en mångfald
olika anledningar, ingår det i
planeringsarbetet att vidta lämpliga förebyggande
åtgärder i varje särskilt fall. Materialtillförseln
säkerställes med hjälp av en effektiv
inköpsorganisation och en noggrann
materialbokföring. Arbetsförloppet kontrolleras med hjälp
av arbetsanalys och arbetsstudium.
Arbetsstudien har numera blivit en
mycket viktig faktor för arbetsledningen och
driftskontrollen. Genom att i detalj
tidsstu-dera arbetet kan man fastslå vilka faktorer,
som störa kontinuiteten i arbetet, jämföra
olika arbetsmetoder för att utvälja den
snabbaste och bästa och erhålla ett tillförlitligt
material för ackordssättningen.
Arbetsplane-ring och arbetsstudium räknas som den
moderna driftsorganisationens hörnstenar. Inom
industrianläggningar med vitt skilda
fabrikationer har man med hjälp av dessa metoder
kunnat ordna tillverkningsförloppet helt
kontinuerligt eller flytande. Den flytande
tillverkningens princip är, att
arbetsplatserna i fråga om levererad
produktmängd äro så avbalanserade, att varje
arbetsplats levererar lika många enheter per
tidsenhet samt att produkten flyttas från en
operation (arbetsplats) till den närmast
efterföljande på kortaste tid. Principens ekonomiska
berättigande ligger däri, att genomloppstiden för
produkten ofta avsevärt minskas, vilket
förklaras därav, att tiden för förflyttningen av
produkterna från en arbetsoperation till nästa
nedbringas till ett minimum genom lämplig
placering av maskinerna eller med hjälp av
effektiva transportanordningar. O. K-ll.
Industriell psykologi, se Psykoteknik.
Industriell äganderätt, se
Mönsterskydd, Patentlagstiftning och V
a-rumärke sregis trering. Jfr även
Internationella byråer,
Patentunionen och Äganderätt.
Industrikredit, A.-b., gr. 1934, närmast med
uppgift att utgöra hypoteksbank för
medelstor och mindre industri samt hantverk, d. v.
s. företag, vilkas kapitalbehov äro mindre än
de, som vanl. täckas genom obligationslån. 1.
åsyftar därigenom komplettering av
affärsbankernas kreditgivning, som principiellt ej
avser fasta anläggningsändamål. Lån få av I.
endast undantagsvis beviljas för längre tid
än 10 år och i regel till högst 50 % av
säker
hetens värde. Kreditgivning »på en hand» är
därjämte begränsad. Aktiekap., 8 mill. kr.,
har tecknats av staten med 5,998,000 kr. och
av vissa banker med 2,002,000 kr., varjämte
en garantifond om 12 mill. kr. i
statsobligationer tillhandahållits genom
Riksgäldskonto-ret. Ytterligare kapital kan anskaffas genom
emission av obligationer intill 4 ggr
sammanlagda beloppet av garantifond och reservfond.
Utlåningen kan därför f. n. växa till 56 mill.
kr. men uppgick 31 dec. 1935 till endast 1,4
mill. kr. E. H-ss.
Industrilånefonden tillkom 1927. Syftet är,
att ur denna fond skall lämnas lån för
främjande av torvindustrien och vissa andra
industrigrenar (industrilån), särskilt sådana, som
stå lantbruket nära, ss. framställning av
lantbruksmaskiner och gödselämnen. J. R. N.
*Indy, P. M. T h. V. d’, dog 1931. I.
framträdde även som förf, och utgav bl. a. biogr.
över C. Franck (1924) och »Richard Wagner
et son influence sur Fart musical frangais»
(1930). Ett dTndyhäfte utgavs av Revue
Mu-sicale 1932. H. G-t.
*Infanteri. Nödvändigheten av att skapa
infanteriförband, som förena stor eldkraft med
lättrörlighet, samt att tillföra i. vapen för
luftvärn och för bekämpande av stridsvagnar
har i flertalet arméer lett till omfattande
organisatoriska omdaningar. Främst har ett
ökat antal »tunga vapen» införlivats med
infanteriorganisationen. Dessutom har i vissa
fall motorisering av förband och tross
verkställts. Även det svenska i. har på sistone
grundligt omdanats. Så består numera ett
svenskt
linjeinfanteriregemente på krigsfot av regementsstab (i
vilken bl. a. signaltropp ingår) med
infanteri-kanontropp (för bekämpande av stridsvagnar)
och luftvärnskulsprutepluton, tre bataljoner,
en kulsprutepluton, en pioniärpluton samt
re-gementstross. — Varje bataljon består av
stab (i vilken signaltropp ingår) med
jägar-pluton (avsedd främst för spaning), tre
skytte-komp., ett gevärskomp., en självständig tung
pluton och bataljonstross. I
skyttekompanier-nas organisation komma de nya principerna
särskilt till uttryck, då såväl gevärsinfanteri
som tunga infanteriförband förenats i dessa
komp. I var och en av deras tre
gevärsplu-toner ingå fyra grupper, beväpnade med
gevär och vardera ett kulsprutegevär. Den
fjärde, tunga plutonen består av en
kulsprute-tropp och en granatkastartropp. Vidare ingår
i skyttekompaniet tross. Gevärskompaniet
består endast av två gevärsplutoner och är
avsett att användas, där särskilt behov av
gevärsinfanteri uppstår. Den självständiga tunga
plutonen har ung. samma sammansättning
som motsv. pluton i skyttekomp. och utgör
ett av bataljonschefens medel att öka kraften
i en viktig riktning. All tross skall utgöras
av kärror för ökande av rörligheten. — De
genomgripande förändringarna i i:s
vapenutrustning framgå av följ, tab.:
XXII. 25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
