Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Irländska fristaten - Sport och idrott - Författning - Historia - Nyare litt. - *Irmer, G. - *Ironside, sir W. E. - *Irreversibel - *Irwin, E. F. L. W. - Irvington
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
797
Irmer—Irvington
793
sina över 500 föreningar är nära anslutet till
den engelska fotbollen och sedan 1881
anordnar tävlingen om Irish cup. Denna dualism
går även i övrigt igen i I:s sport och har
vållat åtskilliga svårigheter.
Irländarna äro förträffliga idrottsmän och
ha särskilt utmärkt sig i kampidrotterna
(boxning) samt i fri idrott. Även som
emigranter i U. S. A. ha de gjort mycket
uppmärksammade insatser, och många av
Amerikas främsta idrottsmän ha varit av
irländsk härstamning. Bland berömda irländska
idrottsmän kunna nämnas löparen Tommy
Conneff, som på 1890-talet hade en rad
världsrekord, Tom Kiely, en av världens främsta
mångkampare, som 1892 erövrade sju
engelska mästerskap, längdhopparen Peter
O’Con-ner, med 7,61 m under ett par årtionden
världsrekordhållare, samt på senare år Pat
O’Callaghan, dubbel olympiamästare i
slägg-kastning, och Robert Tisdall, guldmedaljör i
häcklöpning 400 m vid olympiska spelen 1932.
Hästsporten har gamla anor på Irland, vars
uppfödning av hinderhästar är världens
förnämsta. Kapplöpningssporten har arbetat
under svåra förhållanden men har på senare år
genom statligt stöd och bistånd från den
engelska sporten gått framåt. De största
tävlingarna anordnas på Curraghs
kapplöpnings-bana s. om Dublin, däribland derbyt i slutet
av juni. Jfr Sweepstake. A-ö.
Författning. De ursprungliga
bestämmelserna i författningen om folkomröstning ha
genom beslut 1928 uteslutits ur författningen.
Om vissa andra ändringar se Historia, nedan.
Historia. Cosgraves regim varade till 1932,
då De Valera efter en valseger för Fianna
faiZ-partiet övertog ledningen av I:s
regering. Hans politik har främst gått ut på
att utbygga den vunna självstyrelsen till så
fullständigt oberoende som möjligt av
Storbritannien. Han utgick därvid från
principen, att I. icke kunde bli politiskt fri, så
länge den var ekonomiskt bunden, och
inledde ett ekonomiskt krig, som efter en tid
visade sig leda till mycket stora förluster
och stark nedgång i I:s utrikeshandel.
Visserligen blev I. i högre grad än förr
självförsörjande, visserligen utvecklades
industrien starkt. Men nya marknader kunde
icke anträffas, och från engelskt håll restes
mot I. höga tullmurar. Följden blev bl. a. en
kraftig stegring av livsmedelsprisen. Dec.
1934 gjordes ett försök till avspänning, då
ett handelsavtal ingicks med England, enl.
vilket detta land skulle öka sin import av
irländsk boskap med 1ls, medan I. skulle fylla
sitt kolbehov från England. De höga
tullsatserna behöllos emellertid men sänktes
genom ett nytt avtal febr. 1936.
De Valera, som vid olika tillfällen
proklamerat I:s fullständiga separation från
England som målet, liksom också Nordirlands
återförening med I., började omedelbart
förbereda detta genom olika radikala refor-
»Birger jarls torg». Etsning av G. Isander.
mer. Brittiska kronans representant,
generalguvernören, fick sin ställning väsentligt
försvagad i samband med att J. Mc Neill
avlöstes av Donal Buckley (ämbetets
fullständiga avskaffande har förts fram till
diskussion). Trohetseden till kronan avskaffades
1933. Ett lagförslag (1934), som med
slopande av titeln »brittiska undersåtar» för I:s
medborgare reglerar dessas ställning inom
brittiska imperiet och brittiska undersåtars
i I., blev stadfäst april 1935. Senaten blev
efter en långvarig strid avskaffad maj 1936,
då De Valera bebådade förslag om även
andra reformer i I:s konstitution, önskemål
om egna militära maktmedel ha delvis (armé
men ej flotta) realiserats. Det väckte
emellertid i England sympatisk uppmärksamhet,
när De Valera maj 1935 förklarade, att I:s
territorium icke finge av någon främmande
makt användas som bas för anfall mot
England. L-ts.
Nyare litt.: »Irish free state official
handbook» (1932); Gabrielle Ringertz, »Mina
vänner irländarna» (1933); G. Langenfelt,
»Irland och irernas kamp för frihet och
nationell kultur» (Verdandis Småskrifter, 365,
1934); A. Rivoallan, »LTrlande» (s. å.); R.
Macalister, »Ancient Ireland» (1935); W. S.
Armour, »Facing the irish question» (s. å.);
F. Pakenham, »Peace by ordeal» (s. å.).
*Irmer, G., dog 1931.
”Tronside, sir W. E., är sedan 1933
generalkvartermästare vid trupperna i Indien.
Han befordrades till general 1935. I. har
utgivit »Tannenberg» (1925). C. A. E.
”Trreversibel, se även Termodynamik,
sp. 136.
*Irwin, E. F. L. W., blev 1931 3:e viscount
Halifax. Han lämnade s. å. posten som
vicekonung i Indien, inträdde 1932 i
Mac-Donalds nationella ministär som
undervisningsminister och blev vid Baldwins
övertagande av presidiet juni 1935
krigsminister. Nov. s. å. blev I. lord privy seal och
har som sådan framträtt särskilt vid
viktigare utrikespolitiska avgöranden. L-ts.
Irvington [ö’vinten], stad i New Jersey,
U. S. A., v. förstad till Newark; 56,733 inv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
