Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Irvington - *Isachsen, G. I. - *Isak, A. - *Isakson, K. O. - Isander, Gustaf - *Isbark - *Isberg, K. H. V. - *Isbrytare - Isbrytningstjänst - *Ishavet - Isentrop - *Ishii, K. - Ising, Gustaf Adolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
799
Isachsen—Ising
800
(1930). Betydande metall- och maskinindustri,
färgerier.
*Isachsen, G. I., är sedan 1923 chef för
Norsk sjöfartsmuseum. 1930—31 ledde han
Norvegiaexpeditionen i de antarktiska
farvattnen. Skr.: »Grönland og Grönlandsisen»
(1925), »Jorden rundt efter blåhvalen» (1927)
och »En ishavsskippers saga» (1928). W-t K.
*Isak, A. Jfr »Aaron Isaacs minnen», utg.
av A. Brody och H. Valentin (1932; med
biografisk inledning).
*Isakson, K. O. Monogr. av G. Engwall
(1936).
Isander, Gustaf, grafiker (1862—1929).
Sysslade vid sidan om sitt arbete som kypare
med etsning. I., som huvudsaki. var
autodidakt, ägde ett för grafikens konstnärliga
effekter känsligt sinne. Han upparbetade sin
teknik till minutiös skärpa i linjen och
mjukhet i valörerna. Bäst äro hans blad med
motiv från Stockholms gamla gator och torg. •—
Biogr. och förteckning över I:s arbeten av G.
Jungmarker i Medd. från Föreningen för
Grafisk Konst, 10, 1931. Se bild på sp. 798. E.L-k.
*Isbark. De olägenheter, som genom
is-barksbildningen åsamkas luftfarten, ha
medfört, att betingelserna för isbarksbildning på
senare tid noggrant studerats. I. avsätter sig
Bild 1. Isbarksbildning på framsidan av en vinge.
Vingens profil förändras helt just på det känsligaste
och viktigaste partiet, varigenom vingens
verkningsgrad betydligt nedsättes.
Bild 2, [-Isbarksbildning-]
{+Isbarks-
bildning+} på
framsidan
av stag eller
stöttor.
stundom i hastigt tillväxande lager på stag,
vingar och propeller, varigenom luftfartyget
nedtryckes och framför allt luftmotståndet
påverkas, så att navigeringen försvåras.
Liksom daggpunkten för luft, som
innehåller vattenånga, stundom kan avsevärt
underskridas, utan att utfällning äger rum, kan
även vatten i* flytande form ofta avkylas
avsevärt under fryspunkten, innan
frysningen uppkommer. Sålunda ha
vattendropparna i moln eller
dimma stundom en temp. av ända till
10°—20° C under fryspunkten. Om
emellertid ett dylikt moln av
underkylda vattendroppar träffar ett fast
föremål, antingen genom att
vinden för molnet mot föremålet eller
genom att föremålet (t. ex. ett
luftfartyg) hastigt föres fram
ge
nom molnet eller dimman, sker en hastig
frysning av de mot föremålet stötande
vattendropparna, vilka efter hand bilda ett
sammanhängande och tillväxande lager av i.
Avsevärd isbarksbildning äger vanl. blott
rum, då utfällning av vattenpartiklar redan
skett i luften, alltså inom dimmor, dis eller
moln, .samt vidare endast i fall, då lufttemp.
är lägre än omkr. 0° C. Bilderna visa
schematiskt hur i. avsätter sig på vingar och
stag hos luftfartyg. A. Å.
I. och klibbsnö utgöra en stor fara för
elektriska kraftledningar. Den kan avlägsnas
på mekanisk väg, el. ock kan dess uppkomst
förhindras genom temporär uppvärmning av
ledningarna på elektrisk väg. Då sistnämnda
metod innebär energiförluster, erfordras, att
kraftverken i tid erhålla meteorologiska
is-barksvarningar. E. Hlr.
*Isberg, K. H. V., utgav 1935 »En örfil
och några andra minnen». — Hans kusin
A. U. M. I. avgick 1932 som stadsarkivarie
i Malmö.
*Isbrytare. Den 1926 färdiga
statsisbryta-ren bär nu namnet »Atle». Om
statsisbryta-ren »Ymer», färdig 1933, se Elektrisk
fartygsdrift, suppl., sp. 1174 och bild
sp. 1169—70.
Isbrytningstjänst. Enl. överenskommelse
mellan Sverige och Danmark 1930 skall
gemensam i. äga rum för att vintertid på
bästa möjliga sätt upprätthålla sjöfarten på
infartsvägarna till Östersjön. Området för
denna i. begränsas i n. av den linje, där
issvårigheter i Kattegatt el. Skagerak börja,
och i s. av den del av Östersjön, som
bestämmes efter överenskommelse med Tyskland.
Den svensk-danska i. har en gemensam, till
Köpenhamn förlagd ledning i anslutning till
danska sjöfartsministeriet med representanter
för båda länderna. I. omfattar
isunderrättelse-, isbrytnings- och isflygspaningstjänst,
proviantering m. m. medelst flygplan och
isbrytare av infrusna fartyg. ö-g.
*Ishavet. Under senare år, bl. a.
»polaråret 1932—33», ha talrika ryska
forskningsexpeditioner utsänts till den sektor av I., på
vilken Sovjetunionen gör anspråk. De flesta
expeditioner ha företagits med stora
isbrytare (»Krassin», »Sadov»), och
meteorologiska och hydrografiska observationer ha gjorts
vid för ändamålet anlagda stationer.
Forskningarna ha främst bedrivits i Barents hav
och Kar iska havet kring Nova ja Zemlja och
Frans Josefs land men även i farvattnen
kring Nordlandet och Wrangels land samt i
Beringssund.
Isentrop [-ä’p], se Gas, suppl.
*Ishii, K., ledde den japanska
delegationen vid världsekonomiska konferensen i
London 1933.
Ising, Gustaf Adolf, fysiker (f. 1883
1b/2), fil. dr och docent vid Stockholms
högskola 1919, t. f. prof, där 1920—28, laborator
1929. I. erhöll professors namn 1934, blev
led. av Vet.-akad. 1935 och föreståndare för
dess fysiska kabinett samt museet för de
exakta vetenskapernas historia s. å. I. har
granskat grundvalarna för olika
mätinstruments (elektrometers, galvanometers, vågs
m. m.) verkningssätt och undersökt
möjligheterna för instrumentens förbättring. Han
har teoretiskt och experimentellt funnit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
