Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Isostasi - *Isotermer - *Isotoper - Isotopvikt - Issy-les-Moulineaux - Istanbul - *Istiden - Istituto di studi romani, L’, Institutet för romersk forskning - *Istrati, P. - Italia (luftskepp) - Italia flotte riunite, Società - *Italien - Befolkning - Näringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
805
Isotermer—Italien (Näringar)
806
dock utgångsfakta äro synnerligen
otillräckligt kända och stundom helt visst mycket
överskattade. Detta torde också gälla
senare, smärre isoscillationer och
vattenstånds-förändringar. G. D. G.
♦Isotermer, se även Gas, suppl.
♦Isotoper, se även Atom, suppl., sp. 318 ff.
Som isotoper av högre ordning
betecknas kärnisomerer (se I s o m e r i, suppl.).
Isotopvikt [-tä’p-], se Atom, suppl., sp. 318 f.
Issy-les-Moulineaux [isi’-lä-molinå’], stad i
fr. dep. Seine, på vänstra stranden av Seine,
s. v. förstad till Paris; 40,386 inv. (1931).
Kemiska fabriker, arméverkstäder;
militärflygplats.
istanbu’l, off. namnet på Konstantinopel.
♦Istiden. Bland nyare litt. märkas P.
Wold-stedt, »Das Eiszeitalter» (1929), och R. A.
Daly, »The changing world of the ice age»
(1934). Se även litt. vid art. K v a r t ä
r-perioden, suppl.
Istituto di studi roma’ni, L’ [-to’tå -sto’di
rå-], Institutet för romersk
forskning, grundades 1925 av den italienske
konsthistorikern C. G. Paluzzi för att i och
utom Italien befordra forskningen om Rom
genom tiderna och studiet och användningen
av latinska språket samt för att skapa en
central romersk bibliografi. I. har i Rom
ordnat kongresser, exkursioner och visningar
samt serier av senare publicerade
föreläsningar (bl. a. »Gli studi romani nel
mondo» med svenska bidrag av prof. R.
Josephson, S. Lindqvist och A. Boethius,
föreläsningar över Horatius och Livius m. m.). I. har
sedan 1935 även en avdelning i Göteborg.
Ax. B-s.
♦Istrati, P., dog 1935. Bland hans senare
skrifter må nämnas självbiogr. »Mes départs»
(1928), 3 bd skildringar från Sovjetryssland,
där I. tillbragte en stor del av sina sista år,
under den gemensamma titeln »Vers 1’autre
flamme» (1929 f.; »Mot den fjärran elden»,
1930) samt 3 nya dir i den romansvit, »Les
récits d’Adrien Zograffi», vari I. samlat sina
flesta och bästa verk: »La maison Thüringer»
(1933), »Le bureau de placement» (s. å.) och
»Méditerranée» (1934). Kj. S-g.
ItaTia, luftskepp, se N o b i 1 e och
Polarexpeditioner, sp. 1138.
Ita’lia flo’tte riuni’te, S o c i e t ä, Italiens
största rederi, med säte i Genua. Bolaget,
som kontrollerar flera större och mindre
rederier, bl. a. Societä Cosulich, Lloyd Sabaudo
och Navigazione generale, äger f. n. (1936)
fartyg om tills. 465,000 bruttoton och
bedriver trafik mellan dels italienska o. a.
Medel-havshamnar, dels Nord-, Syd- och
Centralamerika samt Sydafrika och Australien. Fr.
o. m. 1937 års ingång kommer bolaget enligt
regeringsbeslut att överta ledningen av
samtliga större italienska linjerederier. K. H. A.
♦Italien. Arealen uppgår enligt nyaste off.
uppgifter till 310,177 km2.
INNEHALL:
sp.
Befolkning........ 806
Näringar.......... 806
Kommunikationer .. 808
Bankväsen......... 809
Statsfinanser..... 809
Undervisningsväsen ... 810
Tidningspress .... 810
Försvarsväsen .... 810
Sport och idrott ..... 813
Förbindelser med
Sverige ............... 814
Författning, förvaltning
och rättskipning..... 815
Kolonialvälde ........ 815
Historia ............. 815
Litteraturanvisningar .. 816
Befolkning. Födelseöverskotten ha under
senare år varit omkr. 400,000—500,000 pers.,
folkmängden passerade för några år sedan
Frankrikes och uppgick 1 jan. 1936 till
43,843,000 inv. Omkr. 10 mill. italienare
beräknas vara bosatta i utlandet, därav i
Nord-och Sydamerika 7,7 mill., i Europa 1,3 mill.,
i Afrika omkr. 200,000. Emigrationen
uppgick 1935 till 168.030 pers., därav 134,584
till europeiska länder. Antalet italienare,
som s. å. återvände till hemlandet, var 107,000.
Befolkningens fördelning på de olika
landskapen 1931 framgår av följ. tab.:
Piemonte .......................... 3,546,367
Liguria ........................... 1,422,654
Lombardia ......................... 5,594,372
Venezia Tridentina .................. 667,826
Veneto ............................ 4,274,707
Venezia Giulia e Zara ............ 990,899
Emilia ............................ 3,267,490
Toscana ........................... 2,910,410
Marche ............................ 1,239,863
Umbria .............................. 698,983
Lazio ............................. 2,340,633
Abruzzi e Molise .................. 1,555,704
Campania .......................... 3,511,476
Puglie ............................ 2,503,368
Lucania (Basilicata) ................ 513,712
Calabria .......................... 1,723,426
Sicilia ........................... 3,905,967
Sardegna ............................ 983,760
Två nya provinser ha tillkommit: Littoria
(se d. o., suppl.) 1934 och Asti, avskild 1936
från prov. Alessandria.
Näringar. Jordbruk. Ehuru jordbruket
fortfarande i allm. bedrives mindre intensivt,
har det dock gjort avsevärda framsteg (1930
funnos mer än 20,000 traktorer, och
användningen av kvävegödselämnen har mer än
tredubblats sedan 1913). Det 1924 på statligt
initiativ igångsatta kolonisationsarbete, som
innefattas i uttrycket bonifica integrale (»hel
förbättring»), syftar till en fullständig
nyordning inom lanthushållningen: torrläggning,,
nyodling, skogplantering, kulturförbättring,,
konstbevattning, uppförande av bostäder,
skolor, sjukhus m. m. Stora arbeten ha redan
slutförts i Podeltat, Maremmerna, på
Romerska kampagnan och i Pontinska träsken (se
d. o.). 1922—32 ha nära 4 mill. har jord varit
innefattade i detta arbete, varav f. n. omkr.
1,5 mill. har ligga under en mer el. mindre
intensiv kultur. Som ett led i den ekonomiska
planen har ingått att höja produktionen av
vete, vilken under senare år också kraftigt
stegrats, så att den nästan täcker den
inhemska konsumtionen. Därjämte har mycket gjorts
för att förbättra boskapsaveln och utfodringen
samt utveckla grönsaks- och fruktodlingen.
Ehuru jordbrukets relativa betydelse har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
