Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Italien - Näringar - Kommunikationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
807
Italien (Kommunikationer)
808
avtagit, sysselsätter det huvuddelen av
befolkningen eller 53,8 %. Av åkerjorden voro 1934
4,952,000 har använda för vete, 1,480,000 för
majs, 430,000 för havre, 400,000 för potatis,
199,000 för korn, 112,000 för råg och 89,000 för
sockerbetor. Risproduktionen håller sig omkr.
600,000 ton men påverkas av konkurrensen
med billigare asiatiskt ris. Sockerbetsodlingen
har ökats men täcker ej behovet. Som
exportör av hampa kommer I. nu närmast efter
Ryssland. Tobaksodlingen är stadd i
utveckling i Apulien, Venezien och Kampanien.
Vinskörden uppgick till 36,8 mill. hl 1929—32.
Exportöverskottet utgör f. n. omkr. 1 mill. hl
och går mest till Schweiz, Österrike och även
till Frankrike. Stora ansträngningar ha gjorts
för att förbättra vinernas kvalitet. Av
olivträ dsodlingarna befinna sig 50 % i Apulien.
Olivproduktionen håller sig omkr. 2 mill. hl,
endast lägre än Spaniens, men konsumeras
nästan h. o. h. på den inhemska marknaden.
Olivoljefabrikationen har utvecklats och
kräver numera import av utländsk råvara.
Odlingen av agrumer går framåt i synnerhet i
Syditalien. I utförseln av grönsaker har I.
redan passerat Frankrike.
Silkesmaskodlingen, normalt sysselsättande
omkr. 600,000 familjer, är i synnerhet
koncentrerad till Piemonte kring Cuneo, Lombardiet
och Venezien. Produktionen av kokonger höll
sig nära 56 mill. kg ända till 1931, då den
sjönk till 34,4 mill., där den sedan hållit sig.
I. är näst Japan världens största producent av
råsilke. Betesmarkernas areal har minskats
bl. a. genom nyodlingarna. Fårstammen är
den fjärde i ordningen i Europa men
hornboskapens antal ännu mycket lågt i
förhållande till folkmängden.
Industri. Den tyngre industriens
utveckling hämmas fortfarande av bristen på
stenkol och järn. Den industriella
utvecklingen har under senare år dock gått med
anmärkningsvärd snabbhet, delvis beroende på
god tillgång på elektrisk energi, senaste året
även på sanktionerna. Den utbyggda
vattenkraften uppgick 1934 till 3,749,000 kW. Omkr.
9 % användas för elektrisk drift av
järnvägarna, 77 % för olika industriella ändamål
(14 % i den elektrokemiska och 9 % i den
elektrometallurgiska industrien). Särskilt för
aluminiumtillv. väntas den elektriska kraften
få växande betydelse. Produktionen av stål
(götmetall) uppgick 1934 till 1,9 mill. ton, av
tackjärn till 0,6 mill. ton. Silkespinnerierna
m. m. sysselsätta normalt mer än 90,000 arb.,
väverierna omkr. 35,000. Ylleindustrien
räknade 1932 80,000 arb.; bomullsindustrien, som
har största betydelsen för utrikeshandeln,
sysselsätter normalt 250,000 arb.; spindlarnas
antal var 1934 5,378,400. Pappers- och
konst-silkeindustrierna ha under de senaste åren
haft ett stort uppsving. Produktionen av
papper och pappersvaror steg 1934 till 428,000
ton, av konstsilke till 48,300 ton (15 % av
världsproduktionen).
Handel (efterföljande uppgifter lämnas
utan hänsyn till de förskjutningar inom
utrikeshandeln, som inträffat med anledning av
de enl. N. F:s beslut i nov. 1935 av en
mängd länder vidtagna sanktionerna mot
I. i samband med det italiensk-abessinska
kriget). Under världskrisen har
handelsom-sättningen minskats i hög grad, och 1933 hade
importen sjunkit till 7,413 mill. lire och
exporten till 5,980 mill. Handelsbalansen har
senare varit mycket ogynnsam.
Jordbrukspolitiken och spannmålskampanjen ha visserligen
reducerat importen av vissa livsmedel, men
ännu 1929—31 representerade dessa 27,3 % av
importen mot 20,3 % 1909—13. För att
minska importöverskottet ha importregleringar
införts. Man strävar även efter att minska
importen bl. a. genom att ersätta den
utländska cellulosan med inhemskt surrogat. I
fråga om konstsilkeindustrien har detta dock
hittills icke visat sig möjligt.
Några av de förnämsta import- och
exportvarorna 1934 voro:
Import
Millioner
lire
Ull ............. 476
Vete ............ 184,7
Råbomull ........ 721,3
Koppar .......... 120,9
Maskiner ........ 371
Stenkol ......... 857,1
Trävaror ........ 270
Bensin ........... 86,3
Cellulosa ....... 148
Export
Millioner
lire
Ost ............ 152,5
Citroner ........ 189
Ris ........... 119,2
Mandel ......... 134,5
Bomullsvaror .... 435,6
Råsilke ......... 97,4
Konstsilke ..... 299,i
Hampa .......... 128,7
Automobiler ..... 83,9
Den kompensation i den negativa
handelsbalansen, som bestått i de av emigranter
hemsända penningbeloppen, har avsevärt minskats
genom de införda emigrationsrestriktionerna.
De länder, med vilka I. drev den största
handeln 1934, voro Tyskland, U. S. A.,
Storbritannien, Frankrike, Schweiz och Argentina i nu
nämnd ordning. Europas andel i
utrikeshandeln har successivt procentuellt minskats,
medan Amerikas ökats. Av I:s import av
cellulosa för pappers- och konstsilkefabrikation
1934, 254,600 ton, lämnade Sverige 93,200 ton,
Österrike 72,700 och Finland 40,900 ton.
Kommunikationer. Järnvägsnätets längd
översteg 1934 23,000 km, därav 17,000 km
statsbanor. Omkr. 25 % av nätet äro
dubbel-spåriga; omkr. 2,200 km äro f. n.
elektrifierade, men man beräknar att ha elektrifierat
ytterligare 4,400 km inom en 12-årsperiod.
Automobilismen har starkt utvecklats;
utmärkta autostrador ha anlagts av arbetslösa,
särskilt på lombardiska slätten och kring
Rom. Antalet automobiler har stigit från
36,000 1920 till 371,000 1934. I. hade 1934 19
radiotelegrafstationer.
Rundradiosändarsta-tioner finnas i bl. a. Rom, Milano, Bologna,
Bari, Bolzano, Florens, Genua och Trieste.
Flyglinjerna ha numera en längd av 16,964
km och befordrade 1934 över 40,000
passagerare. Lufttrafik upprätthålles med
grannländerna, Albanien, Grekland m. fl., på flera
linjer inom I., bl. a. till Sicilien och
Sardi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
