Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Italien - Kommunikationer - Bankväsen - Statsfinanser - Undervisningsväsen - Tidningspress - Försvarsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
809
Italien (Bankväsen—Försvarsväsen)
810
nien, samt till Libia, Eritrea, Italienska
So-maliland samt Rhodos och Tolvöarna. M.
Bankväsen. Vid sidan av affärsbanker
finnes ett stort antal kooperativa kreditinstitut,
som tills, m. sparbanker och lånekassor ha
lika stor omslutning som affärsbankerna.
Storbankerna utgöras av Banca commerciale
italiana, Credito italiano (sammanslagen med
Banca nazionale di credito) och Banco di
Roma. Dessa ha inemot 400 kontor inom och
utom landet samt ha intresserat sig i ett
antal provinsbanker. Statsingripanden, som
börjat redan före fascismens genombrott, lade i
mars 1936 hela kreditväsendet under den
kor-porativa statens kontroll. 1926
koncentrerades sedelutgivningen till Banca dTtalia, och
till skydd för sparmedlen inrättades en
bankinspektion, som dock decentraliserades på tre
organ. Under penningkrisen 1931 grundades
Istituto mobiliare italiano (IMI) och 1933
Istituto per la ricostruzione industriale (IRI),
statsinstitut, som övertogo icke blott
bankernas långfristiga industrikrediter utan även
den framtida kreditgivningen av detta slag.
Härigenom förvandlades storbankerna till
rena depositionsbanker med huvudsaki.
kortfristig utlåning, och deras aktiekap.
innehades till större delen av staten. Det rent
statliga inslaget i bankväsendet har ytterligare
förstärkts genom bildandet av flera nya
institut för specialuppgifter, och alla dessa
institut finansieras dels genom centralbanken och
dels genom obligationsemissioner. Det
beräknas, att statsinstituten i mitten av 1934
innehade 25 % av alla bolags aktiekap. Genom
1936 års lagstiftning förvandlades Banca
dTtalia till en utpräglad centralbank, i det
att dess förut omfattande affärsbanksrörelse
skall upphöra och dess aktiekap. överföras
från privatpersoners till sparbankers o. a.
penninginstituts ägo. Bankinspektionen har
centraliserats och ställts under ledning av
centralbankens chef, och kontrollen över
hela kreditmarknaden har lagts hos Banca
dTtalia. E. H-ss.
Statsfinanser. Statsinkomsterna
uppskattades för budgetåret juli 1935—juni 1936 till
17,988 mill. lire (verkliga inkomster 18,057
mill. 1933—34), varav konsumtionsskatterna
väntades inbringa 4,780 mill. lire, de direkta
skatterna 4,453 mill., omsättningsskatterna
3,499 mill., statsmonopolen 2,944 mill. etc.
Sammanlagda utgifterna beräknades till
20,217 mill. lire (verkliga utgifter 24,434 mill.
1933—34), varav finansministeriet
(statsskulden m. m.) skulle erhålla 9,726 mill. lire,
undervisningsministeriet 1,633 mill.,
krigsmi-nisteriet 2,481 mill., marinministeriet 1,305
mill., flygministeriet 850 mill. etc. Enl.
budgeten för 1936—37 skulle statsinkomsterna
uppgå till 20,311 mill. lire och statsutgifterna
till 20,291 mill. Särskilt skulle
konsumtionsskatterna stegras till 6,150 mill. lire och
omsättningsskatterna till 4,333 mill., medan de
direkta skatterna skulle bidra med 4,591 mill.
lire, statsmonopolen med 2,970 mill. etc.
Hu-vudsakl. användes upplånade medel till kriget
mot Abessinien; vid utgången av sept. 1935
angavs den inhemska statsskulden till 107,078
mill. lire — därav 93,817 mill. fonderade lån
— samtidigt med att den utländska
statsskulden redovisades till 79,3 mill. doll. —
Banca dTtalia innehade vid årsskiftet 1935/36
1,773 mill. lire i guld, varemot svarade ett
sedelomlopp av 15,457 mill. (ökat från 13,029
mill. vid utgången av juni 1935). N. Sbg.
Undervisningsväsen. 1871 voro 69 % av
befolkningen analfabeter, 1931 21 %, minst i
Venezien och Piemonte, mest i Syditalien.
De på förberedande skolor på 5 el. 4 läsår
följande scuole medie indelas (enl.
programmet av 1930) i 1) ginnasio och liceo, det förra
5 år, det senare 3 år (huvudämnen: latin,
grekiska, filosofi och historia), 2) liceo
scienti-fico, 4 år (huvudämnen: moderna språk,
matematik, fysik, kemi), 3) istituto tecnico, delat
i corso inferiore och corso superiore, vardera
4 år, 4) istituto magistrale, även delat i corso
inferiore och corso superiore, resp. 4 och 3 år,
för utbildning av elementarskolornas
lärarpersonal. 1) ge avgångsexamen till samtliga
univ:s fakulteter, 2) till dessas
naturvetenskapliga avd. och till tekn. högskolor. Av
I:s 21 univ. bekostas 10 helt av staten. Univ.
för utlänningar finnes i Perugia och ett
musikinstitut för främlingar i Siena.
Tidningspress. Endast fascistisk press
till-låtes numera i I. Utom i bd 11 angivna
tidningar må nämnas Gazzetta del Popolo i
Turin, Lavoro Fascista i Rom, Sole i Milano
(huvudorgan för ekonomiska intressen) samt
skämttidningarna Guerin Meschino i Milano
och Travaso delle Idee i Rom. Popolo dTtalia
utges nu av V. Mussolini. Osservatore
Romano utges nu av Vatikanstaden. G. B-b.
Försvarsväsen. Högsta ledningen
av försvarsväsendet utövas av
regeringschefen, som till sitt förfogande har en för hela
riksförsvaret gemensam generalstab och ett
försvarsråd. Regeringschefen bekläder f. n.
dessutom samtidigt posten som chef för vart
och ett av de tre försvarsministerierna. —
Arméns högsta ledning utövas av chefen
för dess generalstab. Armékårerna äro
numera 13, omfattande vardera 2—3
inf.-divisioner, 1 kårart.-reg:te samt kav.- och
ber-saglieri- (se d. o., även i suppl.) förband m. m.
31 inf.-divisioner finnas, var och en
omfattande 3 inf.-reg:ten samt 1 art.-reg:te m. m.
Vissa truppförband stå utanför
armékårsindelningen, däribland 3 lätta divisioner (om 1
kav.-brigad på 2—3 reg:ten och 1
bersag-lierireg:te m. m.), 4 alpbrigader (om 3
alp-reg:ten, 1 bergsart.-reg:te samt 2
bersaglieri-bataljoner m. m.), arméartilleri-,
luftvärns-och stridsvagnsförband. De i norra I.
förlagda truppförbanden ha större fredsstyrka
än de övriga och därigenom även högre
stridsberedskap. De 9 invid n. landgränsen
förlagda divisionerna ha nästan full krigsstyrka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
