Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Italien - Försvarsväsen - Sport och idrott - Förbindelser med Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
813
Italien (Sport och Idrott—Förbindelser med Sverige)
814
deråriga samt män över 40 år och
krigsinvalider. Det passiva luftskyddet handhas i
stor utsträckning av prefekterna och lokala
provinskommittéer. Understött av en
frivillig organisation, har det på senaste tiden gått
raskt framåt. I Rom lära sålunda skyddsrum
numera finnas i stor utsträckning, bl. a. ett
under Monte Pincio, rymmande 1/3 av stadens
befolkning. R. Å.
Det fasta försvaret utökas sedan
1930 genom anläggningar vid gränserna mot
Jugoslavien och Österrike. Samtidigt
moderniseras befästningarna vid gränsen mot
Frankrike. O. E. S.
Förberedelserna för hela nationens
mobilisering vid krigstillfälle äro enl.
lagar av 1925 långt genomförda.
Förberedelsearbetet ledes av en högsta försvarskommitté
från flera departement. Alla medborgare
(kvinnor och män) kunna tagas i anspråk vid
mobilisering, och alla statliga och privata
företag stå då till regeringens förfogande.
Underkommittéer i landets olika delar
ombesörja förberedelserna under de centrala
organen. Specialkommittéer övervaka
mobilise-ringsplanernas utarbetande vid de mera
betydande industriella företagen m. fl.
Kommissionen för den civila mobiliseringen har
till sitt förfogande ett 50-tal officerare, vilka
övervaka förberedelserna för industriens
omläggning till krigsindustri. Den direkta
rustningsindustrien (11 statliga och 11 större
privata företag) beräknas kunna tillgodose
fälthärens behov av vapen och ammunition,
som ej kan tillverkas vid övriga
industriföretag. Dess fabriker ligga dock —
sammanträngda omkring Turin, Genua och
Milano — ogynnsamt ur luftstrategisk
synpunkt. K. H-g.
Sport och idrott. Under 1800-talet vann
i I. liksom i övriga länder i Europa
turn-rörelsen insteg, men intresset blev större
först mot seklets slut. 1888 bildades ett
turnförbund, och fr. o. m. 1928 utbildas
turn-lärare vid Roms univ.
I den moderna sporten har I. gjort stora
insatser och är f. n. en av världens starkaste
idrottsnationer. Särskilt på de senaste åren
har frammarschen varit markant tack vare
kraftigt understöd från statsmakterna. 1930
omorganiserades hela idrottsrörelsen och
samordnades med den fascistiska organisationen,
idrottsplatser och bad inrättades i alla
landets kommuner, och en mängd stora
stadionanläggningar uppfördes eller restaurerades.
Bland dessa märkas Stadium Mussolini i
Turin, en av Europas modernaste
idrottsanläggningar med 70,000 åskådarplatser, och det
fascistiska partiets stadion i Rom (55,000
åskådarplatser). Vidare finnas stora
stadionanläggningar i Milano, Genua, Bologna,
Florens, Neapel och Trieste, som alla ha omkr.
50,000 åskådarplatser. De idrottsgrenar, som
nu särskilt uppmuntras, äro simning, fri
idrott, skidlöpning samt gymnastik (Turnén’.
I:s nationalsport är fotbollen, som samlar
ett väldigt intresse. Den numera professionella
sporten har också arbetats upp till en av
världens starkaste. Redan vid olympiaden
1928 blev I. bästa europeiska nation och
erövrade bronsmedaljen; i Berlin 1936 vann
I:s unga studentlag guldmedaljen.
Världsmästerskapet erövrades i Rom 1934, då
Tjeckoslovakien i finalmatchen besegrades med 2—1.
Näst fotbollen intresserar fäktningen
italienarna mest, och i denna sport ha de vunnit en
rad olympiska segrar, särskilt i Berlin 1936,
då ej mindre än fyra guldmedaljer hemfördes.
Vid olympiska spelen 1932 blev I. andra
nation, 1936 tredje. I fri idrott har I. i L.
Beccali (guldmedaljör på 1,500 m 1932),
häcklöparen Facelli och gångaren Frigerio haft
sina största namn. Landets brottare, boxare,
tyngdlyftare och cyklister ha också kraftigt
bidragit till frammarschen.
Cykelsporten är en gammal italiensk
specialitet; det stora loppet »Italien runt» går
i ett 20-tal dagsetapper. Stödd på en stark
industri (Fiat och Alfa Romeo), är
motorsporten mycket livaktig. Dess stora
tävlingar äro loppen på den berömda
Monzaba-nan vid Milano, där Europas Grand prix (för
både bilar och motorcyklar) ofta arrangerats,
samt Targa och Coppa Florio; bland berömda
förare märkas R. Caracciola och T.
Nuvo-lari. Motorcykelsporten är på frammarsch;
den största tävlingen är
Milano—Rom—Milano (sedan 1919). Hästsporten står högt. I
Milano anordnas ett stort antal tävlingar,
bland dem I:s Grand prix (slätlopp) och
Europas Grand prix (trav). Även segelsporten
har många utövare; dess internationellt mest
kända tävling är Genuaregattan. A-ö.
Förbindelser med Sverige. Reguljär
ång-båtsförbindelse, närmast för gods,
upprätthål-les av Rederi a.-b. Svenska Lloyd med flera
italienska hamnar; större delen av
varutra-fiken går dock med järnväg, ofta i direkta
vagnar. Sverige utförde 1934 till Italien
varor för 30,98 mill. kr. (1935: 29,6 mill.), därav
pappersmassa för 17,3 mill. (till stor del för
konstsilketillv.), vidare järn, stål, telefoner,
kullager, maskiner, fläsk, papper etc. I:s
export till Sverige värderades 1934 till 18,9
mill. kr. (1935: 22,95 mill.), främst frukt
(apelsiner 2,8 mill., mandel 1,7 mill.), vidare
konst-silkefibrer och konstsilke, yllevävnader,
svavel, vin och vermut, marmorskivor etc.
Utom de diplomatiska organen verka flera
sällskap särskilt för kulturellt närmande,
i Sverige bl. a. svensk-italienska sällskap
i Göteborg (gr. 1925) och Stockholm, Societä
italiana i Uppsala och flera avd. av det 1889
gr. italienska propagandasällskapet Societä
nazionale Dante Alighieri; i I. ha bl. a.
bildats en svensk förening i Milano och
sv.-ital. sammanslutningar i Rom och Florens.
Lektorat i italienska finnas vid de sv. univ.
och högskolorna, i svenska i Rom. Istituto
italiano di studi germanici i Rom ägnar sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
