Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-abessinska kriget 1935—36 - Iturbi, José - I. V. A. - *Ivalojoki - *Ivanov, V. I. - *Ivanov, V. V. - Ivanovos industriområde - *Ivanovo-Vosnesensk (Ivanovo-Voznesensk) - Iversen, Kræsten - I-vitamin - Iwo - Ivogün, Maria - *Iväg - *Ivösjön - *Ivöverken - *Izjevsk - Izmir - *Izzet pascha, Ahmet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
821
Iturbi—Izzet pascha
822
siniens enda järnväg, mellan huvudstaden
och Djibouti. Det är slutligen sannolikt, att
det starka italienska flygvapnet verkat
till-bakahållande på andra makter, som kunnat
ha intresse av att hindra Italien från
Abessiniens erövring, som det genomfört trots
ett till N. F. koncentrerat starkt motstånd
(jfr Italien, ovan, sp. 816). C. A. E.;ö-g.
Iturbi [ito’rcoi], José, spansk pianist och
dirigent (f. 1895). Studerade bl. a. vid
Paris-konservatoriet. I. är en internationellt
uppskattad pianist (solist i Konsertföreningen i
Sthlm 1924). Senare har han framträtt även
som dirigent och är sedan hösten 1936
engagerad som ledare för symfoniorkestern i
Rochester, N. Y. H. G-t.
I. V. A., förk. för
Ingenjörsvetenskapsaka-demien (se d. o.).
♦Ivalojoki. Litt.: C. Sahlin, »Vaskguld i
norra Skandinavien och Finland» (i Daedalus
1936).
♦Ivanov, V. I., har efter revolutionen
småningom tystnat som diktare och i stället
ägnat sig åt de filosofiska och klassiska
intressen, som redan starkt dominerade i hans
diktning. Efter att 1923 ha disputerat i
Baku på en avh. om Dionysos var han en
tid prof., sedan rektor vid Bakus univ.; en
period var han v. folkkommissarie för
folkupplysningen i sovjetrepubliken Aserbeidjan.
Han flyttade sedan över till Italien, där
han arbetat med övers, av och studier över
Dante. A. Kgn.
♦Ivanov, V. V., övergick, efter sina i
början av 1920-talet publicerade, på sin tid
mycket berömda skildringar från revolutionsåren
i Sibirien, till romaner och noveller av mera
psykologiserande art. Liksom hela den
»med-löpargrupp», för vilken han var en av de
främsta representanterna, intog han därvid
en mot bolsjevismen och dess ideal alltmer
kritisk hållning; som ett mer eller mindre
kontrarevolutionärt arbete betecknades
särskilt hans novellsamling Hemligheternas
hemlighet (1926), där han framställde det
mänskliga handlandet som inspirerat av oklara,
elementära instinkter och reglerat av dunkla,
omedvetna krafter, något som uteslöt varje
tanke på människolivets rationalisering.
Sedan han efter detta arbete en tid bragts till
tystnad och vederbörligen måst ta avstånd
från sina villfarelser, har han skrivit en rad
arbeten till förhärligande av det socialistiska
nybyggnadsarbetet, bl. a. Resan till ett land
som ännu inte finns (1930), skildrande
indu-strialiseringsprocessen i en trakt bortåt
persiska gränsen. A. Kgn.
Iva’novos industriområde, ry. Ivanovskaja
promysjlennaja oblast, förvaltningsområde i
Sovjetryssland, kring övre Volga, bildat 1929
av de forna guv. Ivanovo-Voznesensk,
Vladimir, Kostroma och Jaroslavl; 124,300 km2,
4,525,500 inv. (1934); huvudstad: Ivanovo.
Området är ett av Sovjetunionens förnämsta
fabriksdistrikt med bl. a. starkt utvecklad
bomulls-, linne-, livsmedels-, glas- och
metallindustri.
♦Ivanovo-Vosnesensk, riktigare
Ivanovo-V oznesensk, heter numera off. endast
Ivanovo; 188,500 inv. (1934). Under
senare år ha åtskilliga högre läroanstalter
grundats i I., ss. univ. (462 stud. 1932), med. inst.
samt flera tekniska inst. Guv. upplöstes 1929.
Iversen, K r æ s t e n, dansk målare (f.
1886), sedan 1930 prof, i målning vid
konst-akad. i Köpenhamn. Har i altartavlor (i
danska kyrkor), i dekorativa uppgifter
(plafondmålningar i Videnskabernes selskabs
sam-manträdessal i Köpenhamn och i
Christians-borgs riddarsal) samt i stafflibilder visat
stor självständighet i komposition och
färgval. I hans religiösa och klassiska motiv (t.
ex. »Jesus stillar stormen på sjön Genesaret»)
finns ett starkt dramatiskt liv.
Nationalmuseum i Stockholm äger I:s målning
»Utsikt över hamnen och börsen i
Köpenhamn». E. L-k.
I-vitamln, se Vitaminer, suppl.
Iwo, stad i Nigeria, Västafrika, 40 km n. ö.
om Ibadan; 57,191 inv. (1931). Viktigt
han-delscentrum.
Ivogiin [i’vå-], Maria, ungersk-tysk
sångerska (f. 1891). Var till 1925 engagerad som
koloratursopran vid Staatsoper i München och
har senare gästuppträtt flerstädes i Europa
(särskilt Berlin) och Amerika. I. har visat
sin utsökta sångkonst även vid konserter
(Sthlm 1923). Hon är sedan 1933 g. m. den
särskilt som ackompanjatör kände pianisten
Michael Raucheisen (f. 1889). H. G-t.
*Iväg är 25 m djup.
♦Ivösjön. Se uppsats av M. Persson i Sv.
Geogr. Årsbok 1932.
♦Ivöverken. Bolaget äger kalk- och
kaolin-brott samt kaolinslammeri på Ivön och
fabriksanläggningar i Bromölla.
Tillverkningarna omfatta bl. a. elektrotekniskt porslin,
säk-ringsproppar, sanitetsporslin, eldfast tegel
och murbruk, sintrade golvplattor, cement,
slammad kaolin och bränd kalk, varjämte
bolaget utför kompletta ugnsanläggningar.
Aktiekap. ökades 1933 till 2,5 mill. kr. och
1936 till 3,5 mill. kr. Aktiemajoriteten
innehas av Skånska cement a.-b. E. Hlr.
♦Izjevsk hade 127,700 inv. 1934 och blev
s. å. huvudstad i Udmurtiska autonoma
republiken.
Izmi’r, off. namnet på S m y r n a.
♦Izzet pascha, A h m e t, turkisk militär och
statsman, drog sig efter det nya statsskickets
genomförande tillbaka från det offentliga
livet. I. förlorade i likhet med andra
pascha-värdigheten genom 1934 års lag om titlars
avskaffande. G. Rqt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
