- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 22. Supplement. F - Luleå /
833-834

(1937) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Japan - Befolkning - Näringar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

833

Japan (Befolkning—Näringar)

834

INNEHÅLL:

sp.

Befolkning.......... 833

Näringar............ 833

Kommunikationer .... 835

Mynt- och bankväsen... 835

Statsfinanser....... 836

Religion ........... 836

Undervisningsväsen ... 836

Tidningspress ...... 836

sp.

Försvarsväsen ..... 836

Sport och idrott .. 838

Förbindelser med
Sverige ............. 838

Författning......... 839

Historia .......... 839

Litteraturanvisningar.. 840

Befolkning. Folkmängden i Egentliga J.
uppgick enl. census 1935 till 69,251,265 inv.,
vilket innebär en ökning med 9,514,816 pers.
(16 %) sedan 1925. Folkmängden inom hela
det japanska väldet och dess huvuddelar s. å.
framgår av följ. tab.:

Egentliga Japan ...................... 69,251,265

därav Hondo .......................... 52,713,277

Shikoku ............................... 3,357,255

Kyushu med Riukiuöarna ............... 10,112,450

Hokkaido med Kurilerna ..... 3,068,283

Chosen (Korea) ....................... 22,898,695

Taiwan (Formosa) med Bescadoresöarna 5,212,719

Karafuto (Sachalin) ..................... 331,949

Hela kejsardömet ..................... 97,694,628

Kuan-tung ............................. 1,656,763

Stillahavsmandat ........................ 102,238

Om M a n c h o u t i k u o se d. o., suppl.

1935 voro 1,803,000 japaner bosatta i
utlandet, därav 173,500 i Brasilien, 146,700 i
U. S. A., 150,832 på Hawaiiöarna, 56,049 i
Kina och omkr. 590,000 pers, i Manchoutikuo.
Under senare år har emigrationen varit
särskilt livlig till Brasilien. Emigranternas
antal var 1933 27,317 (därav 23,299 till
Brasilien), de återvändandes 14,100.

Näringar. J ordbruk. Den odlade
jordens areal uppgick 1934 till 5,813.000 har;
därav upptogos 3,145,000 har av ris, 643,000
har av vete, 753,000 har av korn, 406,000 har
av råg, 128,000 har av potatis och 119.000 har
av havre. Risodlingen, som 1934 avkastade 9,4
mill. ton, kom i hårt betryck genom
prisfallet på ris 1932, samtidigt som även
silkesodlingen hade lågkonjunktur. Statliga
stödåtgärder ha bl. a. syftat till att få bättre
kontroll över risproduktionen och över det
importerade riset från Korea och Formosa.
Veteodlingen (1934 skördades 1,7 mill. ton) har
under senare år ökats, bl. a. på bekostnad av
mullbärsträdplanteringarna (634,796 har 1933),
och produktionen täcker i det närmaste
konsumtionen. Däremot har korn- och
rågodlingen gått tillbaka. Tobaksskörden var 1933
66,540 ton, teskörden 43,487 ton.
Sojabönornas årsskörd håller sig omkr. 4,5—5,5 mill. hl.

Silkesmaskodlingen har varit den
jordbrukande befolkningens viktigaste binäring men
har hårt träffats av konkurrensen från
konst-silket och av den rådande ekonomiska
depressionen i U. S. A. Genom en lag av 1927
har införts kontroll över exportråsilkets
kvalitet och vikt. Skörden av kokonger hade
1934 ett värde av 203,8 mill. yen (327 mill.
kg), och silkesmaskaveln sysselsatte 1933
1,918,000 hushåll. Mejerihanteringen har
avsevärt utvecklats på senare år. Så har t. ex.
importen av kondenserad mjölk till stor del
ersatts av inhemsk produktion.

Skogsbruk. Stora nyplanteringar ha
gjorts, 1928—32 omkr. 100,000 har årl.

Fiske. Fisket sysselsatte 1932 781,627
pers, som stadigvarande yrke, 717,413 som
binäring. Kustfisket hade 1932 ett värde av
131,6 mill. yen, djuphavsfisket 54 mill. yen.
Särskilt givande är det fiske, som bedrives
kring Hokkaido. Konservindustrien
(krabbor, lax m. m.) hade s. å. ett värde av 47
mill. yen.

Bergshantering. Koppar är den enda
metall J. producerar utöver behovet. Den är
också ekonomiskt den viktigaste, och därnäst
komma guld, silver och järn; värdet av
kopparproduktionen var 1933 50,8 mill. yen,
guld 33,8 mill., silver 8 mill. 1933 brötos 32,5
mill. ton stenkol till ett värde av 195,5 mill.
yen; produktionen täcker ung. behovet. Det
viktigaste kolfältet på Kyushu är
Chikuho-fältet, på Hokkaido kolfälten i prov.
Ishi-kari. Råpetroleum utvanns 1933 till ett värde
av 9 mill. yen. Omkr. 23 % av konsumtionen
täckas av inhemsk produktion.
Raffinaderierna gå framåt och förädla bl. a. rysk olja,
varav importen på senare tid ökats.

Industri. Genom lag av 1933 ha de
större industriföretagen ställts under statlig
kontroll i en enhetlig organisation för
reglering av produktion, export m. m. 1934 voro 24
industrigrenar anslutna till denna
organisation. 1933 sysselsattes i 67,318 fabriker
1,733,511 pers., därav 887,204 kvinnor. Främst
kommo textilindustrierna med 21,297 företag
och 881,459 arb. (därav 720,051 kvinnor).
Dessa industrier ha avsevärt utvidgats under
senare år; nya marknader ha öppnats i Britt.
Indien, Kina, Bortre Indien, Sydafrika,
Egypten och Manchoutikuo. Särskilt den japanska
bomullsindustrien har betydande intressen i
Kina och Manchoutikuo.
Konstsilkeindustrien uppnådde 14,3 % av världsproduktionen
1933. Det industriella uppsvinget gör sig
märkbart på flera områden, t. ex. inom
pappersindustrien, som nu är en av J :s större.
I samband därmed har också
trämasseindu-strien utvecklats, ehuru en avsevärd
kvantitet massa ännu måste importeras, huvudsaki.
från Kanada, U. S. A., Sverige och Norge.

Efterfrågan på elektrisk kraft befinner sig
i stadigt stigande, särskilt för olika slag av
kemisk industri. 1932 funnos 565,000
installerade elektriska motorer med en kapacitet av
3,8 mill. hkr. J. är numera självförsörjande i
fråga om telegraf- och telefonapparater och
elektr. utrustning. Bland övriga industrier
må nämnas cementindustrien,
velocipedfabrikationen med ett exportvärde av mer än 12
mill. yen 1933, lackvarutillv.
(produktionsvärde 1932 26,6 mill. yen) och läderindustrien
(29,2 mill. yen).

H andel. J :s varuutbyte med utlandet
nådde 1935 ett totalvärde av 4.971 mill. yen,
vilket innebär en ökning av 516 mill. yen
från 1934. Utrikeshandeln visade 1935 ett
exportöverskott på 27 mill. Detta överskott be-

XXII. 27

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 17 16:24:51 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfeb/0491.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free