Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Japan - Näringar - Kommunikationer - Mynt- och bankväsen - Statsfinanser - Religion - Undervisningsväsen - Tidningspress - Försvarsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
835
Japan (Kommunikationer—Försvarsväsen)
836
ror på att en av J :s viktigaste
exportartiklar, råsilke, undergått en betydande
prisstegring; J :s viktigaste importartikel, råbomull,
har också stigit i pris, varför importen härav
minskades. De viktigaste handelsartiklarna
voro s. å. (värde i mill. yen):
Export
Bomullsvävnader 496,i
Råsilke ........ 387,o
Konstsilke ..... 128,1
Sidentyger ...... 77,4
Järnvaror ....... 65,8
Maskiner ........ 63,9
Konserver ....... 57,1
Trikåvaror ...... 50,3
Porslin ......... 42,7
Bomullsgarn ..... 35,9
Leksaker ........ 33,9
Vetemjöl ........ 33,7
Import
Bomull ........ 714,3
Järnvaror ..... 207,7
Ull ............. 191,8
Mineraloljor .. 106,8
Maskiner ...... 105,o
Bönor ............. 71,6
Trämassa ........ 55,i
Rågummi ........ 51,6
Trävaror ........ 49,8
Stenkol ........... 49,o
Järnmalm ........ 44,5
Vete ............ 43,2
Export och import till och från de
viktigaste handelsländerna 1934 framgå av följ,
tab. (värde i mill. yen):
Export Import
U. S. A....................... 398,9 769,4
Indien ....................... 238,2 289,7
Manchoutikuo ................. 107,2 164,2
Australien ..................... 64,5 197,8
Kina ......................... 117,1 119,6
Nederländska Indien .......... 158,5 63,5
Storbritannien ............. 109,s 70,o
Egypten ........................ 73,o 46,3
U. S. A. behålla ställningen som J :s
förnämsta leverantör (råolja, järn, stål). 1935
lämnade de 32 % av totalimporten. Om J:s
handel med Sverige se nedan, sp. 838 f.
Den sjögående handelsflottan bestod
1934 av 1,949 fartyg om 4,073,000 bruttoton.
Dessutom funnos 1933 14,993 segelfartyg av
japansk typ om 862,914 ton. Endast 18 av
ångfartygen voro större än 10,000 ton, alla
tillhörande ångfartygs-a.-b. Nippon Yusen
Kaisha.
Kommunikationer. Järnvägarna i J. hade
1932 en längd av 22,469 km. Deras
ombyggnad till normalspårvidd beräknas vara
genomförd 1943. 1934 funnos 107.092
automobi-ler i J. S. å. hade J. 29 radiotelegrafstationer
och 33 rundradiosändare.
Den första reguljära lufttrafiken mellan J.
och Manchoutikuo öppnades 1929 genom
routen Tokyo—Dairen via Osaka, Fukuoka,
Uru-san, Söul och Heijo (de tre sista i Korea).
Därjämte finns bl. a. en linje
Osaka—Fukuoka, som skall utsträckas till Shanghai.
Distanserna Dairen—Tokyo och Mukden—Tokyo
kunna, sedan nattrafik införts,
tillryggaläg-gas inom 24 tim. M.
Mynt- och bankväsen. Formellt råder
guldmyntfot, men exportförbud på guld infördes
för tiden sept. 1917—jan. 1930 samt från dec.
1931. Sedan april 1933 har viss stabilisering
av pundkursen varit rådande. Modernt
bankväsen infördes i J. i början av 1870-talet och
kännetecknas nu av ett mäktigt inslag av
statsbanker, en utpräglad specialisering av
bankerna efter arbetsuppgifter och
geogra
fiska verksamhetsområden samt en betydande
koncentrationsrörelse, varigenom bl. a.
affärsbankernas antal minskats från 1,799 1922 till
466 i slutet av 1935. Efter en allvarlig
bankkris 1927 fingo privatbankerna i stor
utsträckning stöd av centralbanken, J :s bank,
varefter ett omfattande saneringsarbete
pågått. E. H-ss.
Statsfinanser. Statsutgifterna beräknades
för budgetåret april 1936—mars 1937 till
2,278 mill. yen (motsv. anslag 2,163 mill.
1934—35). Härav skulle de ord. utgifterna
stanna vid 1,357 mill. yen, uppdelade på
marinministeriet med 237 mill., krigsministeriet
med 191 mill., finansministeriet (statsskulden
m. m.) med 463 mill.,
kommunikationsministe-riet med 181 mill., undervisningsministeriet
med 132 mill. etc. Huvudsaki. skulle de e. o.
utgifterna användas till försvarsändamål;
sammanlagda anslagen därtill motsvarade enl.
uppgift 47 % av utgifterna enl. 1936—37 års
budget mot endast 27 % 1930—31.
Statsinkomsterna upptogos likaledes till 2,278 mill.
yen (motsv. inkomster 2,247 mill. 1934—35),
varav inkomstskatten väntades inbringa 233
mill. yen, skatten på saké (risvin) 210 mill.,
tullarna 159 mill., statsföretagen m. m. 292
mill. etc. Budgeten utjämnades genom 826
mill. yen e. o. inkomster (upplåning m. m.).
Sammanlagda fonderade statsskulden angavs
till 9,090 mill. yen 31 mars 1935, därav 1,403
mill. utländska lån. Härtill var att lägga en
till 689 mill. yen uppgående svävande skuld.
— Guldförrådet hos J:s bank redovisades till
513 mill. yen vid utgången av mars 1936,
varemot svarade ett sedelomlopp av 1.428
mill. yen. N. Sbg.
Religion. Enl. statistik 1930 funnos
16,526,000 shintoister, 41,082,000 buddister
och 273,000 kristna.
Undervisningsväsen. Ett nytt kejserligt
univ. har tillkommit, i Osaka 1931.
Sammanlagda antalet studenter vid de kejserliga
univ. var 1933 20,254, därav 8,190 vid univ.
i Tokyo. Biblioteken hade s. å. ökats till
4,634 med 10.762,194 böcker.
Tidningspress. Bland ledande tidningar
märkas ytterligare Chugai Shogyo Shimpo
och Kokumin Shimbun samt de
engelskspråkiga Japan Times och Japan Advertiser, alla
i Tokyo. L-ts.
Försvarsväsen. Högsta ledningen av
för-svarsväsendet utövas av kejsaren. Under
honom äro krigsministern och marinministern
de högsta förvaltningsmyndigheterna.
Oberoende av dem stå till kejsarens förfogande
cheferna för generalstaben och marinstaben samt
generalinspektören för den militära
utbildningen. Flygstridskrafterna äro uppdelade på
armén och marinen. — Arméns indelning i
divisioner är i huvudsak oförändrad.
Därjämte finnas 4 kav.-brigader och 4
art.-briga-der, vilka ej ingå i divisionsförband. Antalet
truppförband vid huvudtruppslagen är följ.:
70 inf.-reg:ten samt 2 stridsvagnskårer, 25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
