Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Japanvax - Japarandiba - Japetus - *Japikse, N. - *Jaques-Dalcroze, É. - Jardillier, Robert - Jarnach, Philipp - *Jarno, J. - *Jaroslavl - Jarov, Sergej - Jarovisation (Vernalisation) - Jarrahträd - Jarring, Gunnar Valfrid - Jartsevo - *Jaspar, H. - Jatropha - *Java - Jaworzno - *Jazz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
841
Japanvax—Jazz
842
Japanvax, se R h u s.
Japara’ndiba, bot., se Gustavia.
Ja’petus, astron., se Planeter, sp. 1059.
*Japikse, N. Av
brevväxlingen mellan
Vilhelm III och H. W.
Bentinck har
ytterligare utkommit bd 2:
1—2 (1932—35). J.
har även utgivit
»Re-solutien der
Staten-Generaal 1576—1609»
(10 bd, 1915—30) och
skrivit monografien
»Prins Willem III»
(2 bd, 1930—33).
B. H-d.
*Jaques-Dalcroze, É. Som tonsättare har J.
främst blivit uppskattad för sina många till
egna texter skrivna visor, däribland »Rondes
enfantines» och »Chansons romandes». J.
ledde uppvisningar i Stockholm även 1930 och
1935. — Bland skolor, som utbilda lärare i
J :s undervisningsmetod, numera lagenligt
skyddad under termen »rytmik», märkes I
n-stitut Jaques-Dalcroze i
Stockholm, som sedan sitt grundande 1926 ledes
av Karin Fredga och 1933 erhöll en av J:s
likabenämnda institut i Genève auktoriserad
examensrätt för Sverige. H. G-t.
Jardillier [^ardije’], Robert, fransk
politiker (f. 1890). Docent i historia, sedermera
läroverkslektor i Dijon, valdes J. 1932 till
socialistisk deputerad och inträdde efter
nyvalen 1936 som post- och telegrafminister i
Blums »folkfrontministär», där hans
viktigaste uppgift anses vara att reorganisera
statens radioverksamhet. J., som sedan 1928 är
lärare vid École nationale des beaux-arts i
Dijon, har även varit ledare för den
akademiska blandade kören i Dijon och skrivit bl. a.
om Debussy och Franck. Kj. S-g; H. G-t.
Ja’rnach [-nalj], P h i 1 i p p, spansk-tysk
tonsättare (f. 1892 i Frankrike),
komposi-tionsprofessor vid musikhögskolan i Köln
sedan 1927. Som tonsättare mottog J. impulser
främst genom sitt umgänge med Busoni i
Zürich och har i nyklassicistiskt polyfon stil
komponerat kammarmusik, bl. a.
stråkkvartetter, sonater för soloviolin, pianostycken
och orkesterverk, senast »Musik um Mozart».
Han har fullbordat Busonis efterlämnade
opera »Doktor Faust». H. G-t.
*Jarno, J., dog 1932.
*Jaroslavl. 1. Guvernementet införlivades
1929 med Ivanovos industriområde. — 2.
Staden hade 167,300 inv. 1933. Industrien har
under senare år utvecklats snabbt (bl. a. tillv.
av lastautomobiler, elektroteknisk materiel,
maskiner, gummivaror o. s. v.); stor elektrisk
kraftcentral.
Ja’rov [-rof], Sergej, se
Donkosackerna, suppl.
Jarovisatiön (el. Vernalisatiön),
behandling av groende frön med låg temp och
ljus, vilken åstadkommer en snabbare
utveckling och tillväxt av plantan. Olika temp. och
behandlingstider fordras för olika växtarter.
Metoden, som utexperimenterats av den
ry-ske forskaren Lyssenko och under senare år
i stor skala använts i Ryssland för att
åstadkomma en förkortad utvecklingsperiod och
följaktligen tidigare mognad hos
kulturväxterna, har väckt stor uppmärksamhet inom
botaniska och lantbruksvetenskapliga
kretsar. I alla kulturländer ha försök igångsatts
för att pröva j:s möjligheter, särskilt med
tanke på att växter med normalt lång
utvecklingstid skulle kunna odlas i trakter,
där vegetationsperioden är relativt kort, t. ex.
vårveteodling i Norrland. Då emellertid de
rapporterade goda resultaten från Ryssland
ej ännu kritiskt behandlats och de omnämnda
försöken i andra länder ej slutförts, måste
man t. v. ställa sig avvaktande inför de
resultat j. ev. en gång kan komma att ge. G. N.-L.
Jarrahträd, bot., se Eucalyptus.
Jarring, Gunnar Valfrid, turkolog (f.
1907 12/10). Blev 1933 fil. dr och docent i
turkisk språkvetenskap vid Lunds univ. J., som
gjort studieresor till Centralasien,
östtur-kestan (1929—30), n. v. Indien och
Afga-nistan (1935), har utgivit ett antal arbeten
i turkologiska frågor, bl. a. »Studien zu einer
osttürkischen Lautlehre» (1933; akad. avh.;
med ett rikhaltigt textmaterial av egna
uppteckningar). G. Rqt.
JaTtsevo, stad i Västra området,
Sovjet-ryssland, 50 km n. ö. om Smolensk, vid
Dnjeprs biflod Vop; 22,327 inv. (1933). I J.
finnes en av Sovjetunionens största
bomullsfabriker.
*Jaspar, H., avgick 1931 som
premiärminister men var finansminister dec. 1932—juni
1934 och sedan utrikesminister till nov. 1934.
Ja’tropha, bot., se Euphorbiaceae.
*Java hade enl. 1930 års folkräkning
41,718,364 inv. (inberäknat Madoera), därav
192,571 européer, 582,431 kineser samt 52,269
andra inflyttade asiater. I politiskt avseende
är J. numera delat i tre provinser, West-Java
(omfattar 5 residentskap), Midden-Java (5
residentskap) och Oost-Java (7 residentskap),
samt två guvernement, näml, de nominellt
självstyrda sultanaten Soerakarta och
Djokja-karta. S. F.
Jaworzno [javå^nå], industristad i po.
voje-vodskapet Krakow (v. Galizien), 20 km ö. s. ö.
om Katowice; 19,055 inv. (1931).
Stenkols-och zinkgruvor; zinkhyttor, glasbruk, tillv.
av konstgödselämnen.
*Jazz. I jazzorkestern har banjon som
rytmiskt ackompanjerande instrument numera
så gott som undanträngts av gitarren; ang.
den som melodiinstrument en tid använda
hawaiigitarren se Gitarr, suppl. Bland
övriga nytillkomna instrument märkes
kontra-basen (»strängbasen»), hos vilken ljudet dock
ej framkallas genom stråke utan genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
