Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Japan - Förbindelser med Sverige - Författning - Historia - Litteraturanvisningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
839
J apan (Författning—Litteratur anvisningar)
840
strumpor 1,1 mill.), vidare bl. a.
pärlemorknappar, leksaker och porslin. Importen från
Sverige värderades 1934 till 22,8 mill. kr. (1935:
21,7 mill.), därav cellulosa 6,3 mill., vidare
kul-och rullager, maskiner, papper samt järn och
stål. I J. finnes ett 10-tal svenska firmor och i
Tokyo en svensk förening. För förbindelserna
mellan J. och Sverige verkar även
Svenskjapanska sällskapet i Stockholm, gr. 1919,
vilket utger en årsskrift (1920 ff.; med avbrott).
Sverige har en legation i Tokyo, J. en i
Stockholm. A. A-t.
Författning. Ett tolfte dep., för kolonierna,
har inrättats. G. H-n.
Historia. J :s koncilianta politik mot Kina
alltsedan Washingtonkonferensen, illustrerad
bl. a. av en stor undfallenhet, när det vid de
kinesiska nationalistarméernas erövringståg
i Nordkina våren 1928 kom till kravaller
och strider med japaner i Tsi-nan i Shan-tung,
fortsatte ända fram till hösten 1931. Den
ekonomiska världskrisen och särskilt krisen i
England gåvo det länge tillbakaträngda
militära chauvinistpartiet i J. mod att åter göra
sig aktivt. Det har sedan hela tiden varit en
dualism i J :s utrikespolitik, så tillvida som
det civila utrikesdep. bemödat sig att etablera
vänskapliga och lukrativa förbindelser med
Kina, medan militärledarna gång på gång
gripit initiativet och genom väpnade företag
ställt departementet inför situationer, som det
måst godtaga och försvara. Början gjordes 18
sept. 1931, när japanska trupper plötsligt
besatte Mukden. Detta blev inledningen till ett
många månaders krig i Manchuriet, varvid de
reguljära kinesiska trupperna under general
Chang Hüe-liang redan tidigt fingo dra sig
tillbaka s. om Stora muren, medan stora
friskaror i ett outtröttligt gerillakrig vållade
japanerna bekymmer och förluster. 7 jan.
1932 avgåvo U. S. A. genom sin statssekr.
Stimson en förklaring, att de icke skulle
komma att godtaga en på erövring grundad
ny ordning i Manchuriet, emedan Manchuriet
genom niomaktsfördragets i Washington 1922
bestämmelse om Kinas territoriella integritet
med lika handelsmöjligheter för alla nationer
vore garanterat såsom kinesiskt område, och
endast San Salvador har ännu (aug. 1936)
erkänt den nya statsbildningen i Manchuriet.
Detta proklamerades 18 febr. 1932 såsom
»oavhängig stat», Manchoukuo, och har sedan dess
varit en japansk lydstat (se vidare M a
n-choutikuo, suppl.). Redan 28 jan. 1932
hade konflikten mellan J. och Kina utvidgats
genom krigsutbrott i Shanghai, varvid stora
delar av denna stad ödelädes. Dessa strider
avslutades först 2 mars s. å., då kineserna, som
kämpat med stor tapperhet, fingo ge vika på grund
av materiell underlägsenhet. Under våren och
sommaren 1932 gjorde en N. F:s kommission
under lord Lytton en undersökningsresa
genom Manchuriet, och dess 4 sept.
undertecknade rapport gick starkt emot J., vilket
ledde till J :s utträde ur N. F. Militärklicken
fick allt starkare övertag i J. 15 maj 1932
hade statsminister Inukai mördats som en
protest mot de civilas, politikernas och
finansmännens, motstånd mot chauvinistpolitiken,
och under våren 1933 fortsattes J:s
framträngande: i april besattes Shan-hai-kuan, och
med alla pass i Stora muren i sina händer
gjorde japanska trupper upprepade raider i
Ho-pei (Pekingprovinsen) och erövrade
Jehol-provinsen (i Mongoliet), tills genom
Tang-ku-stilleståndet (30 maj) provisorisk fred slöts
och en neutral zon s. om Stora muren
upprättades. Våren 1935 gjorde J. en ny framstöt,
nu mot de nordligaste landskapen i Egentliga
Kina (Ho-pei, Shan-si, Shan-tung) och prov.
Chagar (i Mongoliet), och man försökte
framtvinga en »självständighetsrörelse» med
anslutning till Manchoutikuo, men försöket
misslyckades. Chagar och Ho-pei friställdes
dock till hälften genom att ställas under sin
egen »politiska byrå» och under starkt
beroende av den japanska militären;
Nanking-regeringen fick helt avstå från allt inflytande
där. Genom en kupp 26 febr. 1936 i Tokyo,
varvid flera ledande politiker mördades,
försökte man skapa en militärdiktatur. Försöket
strandade visserligen, men militaristernas
grepp över J:s politik stärktes ytterligare:
den civila regeringen, sedan mars under
ledning av dittillsvarande utrikesministern
Hi-rota, och parlamentet våga sedan dess ej
minsta opposition mot de finansiellt oerhört
tyngande engagemangen på asiatiska
kontinenten. Alltsedan 1931 har J:s statsskuld årl.
ökats med omkr. 800 mill. yen. Nya stora
utgifter vänta som följd av flottpolitiken. J.
har f. n. fria händer att rusta efter
gottfin-nande, sedan det uppsagt femmaktsfördraget
i Washington 1922 och jan. 1936 avbrutit
förhandlingarna om dess ersättande med nytt
avtal (se Flottkonferenser, suppl.). B. Kgn.
Litteraturanvisningar. W. R. Crocker, »The
japanese population problem» (1931); L.
Mec-king, »J :s Häfen» (Mitteilungen der
Geogra-phischen Gesellschaft in Hamburg, bd 42, s.
å.); II. G. Moulton och J. Ko, »J.» (s. å.); I.
Nitobé, »J.» (s. å.); T. Okada, »Climate of
J.» (s. å.); »An official guide to J.», utg. av
jap. statsbanorna (1933); T. Gislén, »Den
uppgående solens land» (s. å.); K. Haushofer, »J.
und die Japaner» (2:a uppl. s. å.); S.
Aki-moto, »The lure of J.» (1934); I. Asahi, »The
secret of J:s trade expansion» (s. å.);
»Industrial life in J.» (s. å.); S. Kamisaka, »The
cotton industry of J.» (s. å.); G. T. Trewartha,
»A reconnaissance geography of J.» (s. å.); H.
E. Wildes, »J. in crisis» (s. å.); Ch. Eliot,
»Japanese buddhism» (1935); H. Schepers, »J:s
Seefischerei» (s. å.); E. Schultze, »J. als
Ex-portindustriestaat» (s. å.); K. Nohara, »Japans
dubbla ansikte» (1936); R. H. Akagi, »J:s
for-eign relations 1542—1936» (s. å.); O. Nachod,
»Bibliographie von Japan» (2 bd, 1928; suppl.
1931 och 1935); Nippon, Zeitschrift für
Ja-panologie (1935 ff.) innehåller årsbibliogr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
