Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Josephson, E. S. - *Josephson, L. O. - Josephson, Matthew - *Josephson, R. - Joubin, Louis - *Jouhaux, L. - Joules lag - Journal de Genève - *Journal des Débats - *Jouvenel, G. de - *Jouvenel, H. de - *Joyce, J. - *Joynson-Hicks, sir W. - Juan-les-Pins - *Judar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
877
Josephson—Judar
878
♦Josephson, E. S., dog 1929 17/u.
♦Josephson, L. O. Hans brevsamling och
omfattande memoarverk »Ideal och
verklighet» förvaras numera i Kungl. bibl:s
handskriftssamling. O. W-n.
Josephson [d$äu’zifsn], M a 11 h e w,
nordamerikansk författare (f. 1899), tillhörde den
unga författarkretsen i Greenwich village (se
d. o., suppl.) och skrev dikter (»Galimathias».
1923) i stil med fransk modernism
(Apol-linaire, Dada). Han har sedan gjort sig känd
genom monogr. och kulturkritiska verk:
»Zola and his time» (1928), »Portrait of the
artist as american» (1930), som behandlar
Henry James, Whistler, L. Hearn m. fl., »J.
J. Rousseau» (1931) och »Robber barons. 1861
—1901» (1934) om Jay Gould, P. Morgan m. fl.
amerikanska storfinansmän. R-n B.
♦Josephson, R., blev prof, i konsthistoria i
Lund 1929. J. har framlagt sina studier i
Tessinperiodens arkitektur i nya arbeten,
»L’architecte de Charles XII, Nicodème
Tes-sin, ä la cour de
Louis XIV» (1930) och
»Tessin» (2 bd, 1930,
1931), i vilka han
meddelar
konsthistoriskt betydelsefulla
resultat i en
ypperlig form. Han har i
Lund grundat ett
arkiv för svensk
dekorativ konst (1934).
Den av J.
återupplivade stiftelsen
Skånska konstmuseum
an
ordnar årliga utställningar av gammal och
ny konst. Sedan 1930 är J. kulturell medarb.
i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning.
Han har även fortsatt sin skönlitterära
verksamhet med skådespelen »Nyckelromanen»,
»Kanske en diktare» och »Leopold,
luftkonstnär» (alla tre uppf. i Sthlm, resp. 1930, 1932
och 1934, de två första även utomlands).
»Nationalism och humanism» (1935) och »Den
dubbla lojaliteten» (1936) äro
diskussionsinlägg om bl. a. aktuella nationella
problem. E. L-k.
Joubin [sobH/], Louis, fransk zoolog (1861
—1935), prof, vid Musée d’histoire naturelle
och Institut océanographique i Paris,
fiskeri-dir., sekr. i franska oceanografiska sällskapet,
grundare och utgivare av tidskr. Annuaire de
ITnstitut Océanographique. J :s främsta
vetenskapliga arbeten behandla cefalopoder och
nemertiner från furstens av Monaco
forskningar i Atlanten samt för Frankrikes
fiskerinäring viktiga ätliga mollusker,
ostronkultur o. dyl. J. utgav även
populärvetenskapliga skrifter. N. Ö.
♦Jouhaux, L., var franskt ombud i N. F. för
ekonomi- och nedrustningsfrågor 1925—28. Sin
största triumf som fackföreningspolitiker
vann han 1935—36, då han lyckades
genomföra en sammanslagning av de sedan 1920
skilda socialistiska och kommunistiska
syndikaten, och som arbetarpartens
förhandlare under den revolutionära strejkrörelsen i
juni 1936 vann han, stödd av kabinettet Blum,
den franska arbetarrörelsens dittills största
seger: kollektivavtal, betald semester,
40-tim-marsvecka m. m. stadfästes i lag, och
lönestan-darden höjdes med upp till 35 %. Kj. S-g.
Joules lag [d^öls-], en av J. Joule uppställd
lag för värmeutvecklingen i en
strömgenom-fluten elektrisk ledare. Om strömstyrkan är
i A och motståndet r ohm, utvecklas ri2
joule per sek. Jfr Elektriska
enheter, sp. 580. Sv. B-r.
Journal de Genève føornaT do ^onä’v],
tidning i Genève, gr. 1826, liberal-demokratisk
(konservativ); anses ibland vara språkrör för
N. F:s sekretariat.
♦Journal des Débats representerar numera
yttersta högern; politisk red. är Pierre
Ber-nus, för litteratur- och teaterkrönikorna svara
H. Bidou och A. Bellessort. Kj. S-g.
♦Jouvenel, G. de, har senare publicerat
sina teaterkrönikor (i Le Journal) under
titeln »La jumelle noire» (1934 f.) samt
spirituella minnesbilder, »Mes apprentissages»
(1936). J. invaldes som kvinnlig led. i belg.
akad. efter madame de Noailles. — Monogr.
av F. Keller och A. Lautier (1923), J. Larnac,
ej Larude (1927), M. Köberle (1930), Ch.
Chau-vière (1931) och A. Fillon (1933). Kj. S-g.
♦Jouvenel, H. d e, dog 1935. Han var fransk
ambassadör i Rom jan.—aug. 1933. J.
medverkade som sådan till fyrmaktspakten (se
d. o., suppl.) och företrädde i övrigt det
närmande mellan Frankrike och Italien, som tog
form i ett fördrag jan. 1935. Han var
kolonialminister i Daladiers ministär 1934. L-ts.
♦Joyce, J. Av J:s ofullb. »Work in
pro-gress» ha några korta fragment (»Anna Livia
Clurabelle», 1928, m. m.) kommit ut.
»Dubli-ners» översattes till sv. 1931
(»Dublin-novel-ler»). — Monogr. av S. Gilbert (1930), Ch.
Duffe (1932), L. Golding (1933) m. fl.
♦Joynson-Hicks, sir W., dog 1932. Han
blev 1929 viscount Brentford.
Juan-les-Pins [$yä’-lä-pä’J, badort vid
An-tibes (se d. o., suppl.).
♦Judar. J :s antal anslås f. n. till mellan
15 och 16 mill. För vissa länder föreligga
relativt nya uppgifter om j:s antal i A.
Rup-pin, »The jews in the modern world» (1934).
Av dessa siffror må några, som utvisa större
ändringar i fråga om j:s antal i resp, länder,
här anföras. Siffrorna äro avrundade, där de
ej bero på off. censusuppgifter; siffrorna inom
parentes ange det år statistiken avser, resp,
approximativ procent av totalbefolkningen:
Storbritannien och Irland (1931) 320,000 (0,7 %),
Frankrike (1931) 200,000 (0,5 %), Lettland (1930)
93,741 (4,9 %), Belgien (1930) 60,000 (0,7 %),
Italien (1931) 54,121 (0,1 %), Palestina (1936)
429,000 (30 %), Irak (1932) 100,000 (3 %),
Asiatiska Turkiet (1927) 28,739 (0,2 %), Persien
(1929) 40,000 (0,4 %), Indien (1931) 30,000
(O,o%), Japan (1930) 1,000 (0,0 %), Franska
Marocko (1931) 120,000 (1,4 %), Algeriet (1931)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
