Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Judar - Judarnas autonoma område - *Judenitj, N. N. - *Juel, A. N. Chr. - *Juel, H. O. - Jugendbewegung - Jugend-Bewegung (Köngener Bund) - *Jugoslavien - Befolkning - Näringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
879
Judarnas autonoma område—Jugoslavien (Näringar)
880
90,000 (1,4 %), Tunisien (1931) 66,000 (2,7 %),
Argentina (1930) 220,000 (2,1 %), Kanad (1931)
155,592 (l,s%), Brasilien (1930) 40,000 (0,1 %),
Mexiko (1930) 12,000 (0,1 %).
1 Sverige var antalet mosaiska
trosbekän-nare 1931 6,653. — Nyare litt.: J. Kastein,
»Eine Geschichte der Juden» (1931); M.
Frie-diger, »Jödernes historie» (1934); C. Roth, »A
short history of the jewish people» (1936). Se
även Antisemitism, suppl., och där
anförd litt. H. V.
Judarnas autonoma område, ry. Jevrejskaja
avtonomnaja oblast, i Sovjetryssland, ingår i
Fjärran österns område och är beläget på n.
stranden av Amur, v. om Chabarovsk; 73,200
km2, omkr. 50,000 inv. (över hälften judar).
Huvudstad är Biro-Bidzjan (förr Tichonskoje,
omkr. 7,000 inv.) vid Amurjärnvägen. Som
ett kolonisationsområde för judiska arbetare
bildades 1927 en autonom räjong, Biro-Bidzjan,
och 1934 konstituerades denna som J. S. F.
♦Judenitj, N. N., dog 1933 i Frankrike.
*Juel, A. N. C h r., skrev 1932 skådespelet
»Knud Lavard». Hans valda dikter, »Glæden,
sorgen og lykken», utkommo 1934.
*Juel, H. O., dog 1931 3/7. Biogr. av C.
Skottsberg i Vet.-akad:s Årsbok 1932.
Jugendbewegung [jö’g9ntbovègon],
sammanfattande beteckning på en ur Wandervogel
(se d. o., även i suppl.) sedan omkr. 1900
framvuxen rörelse bland tysk huvudsaki.
borgerlig skolungdom, riktad mot skolans och
föräldrahemmens auktoritet och mot det
samtida tyska samhällets förkonstling och
materialism. Småningom utbildades, delvis under
inflytande av Nietzsches, Langbehns, Lagardes
och Ellen Keys skrifter, inom dess talrika
grupper ett gemensamt rousseauanskt och
individualistiskt, delvis även folkligt och
nationellt färgat livsideal med starkt betonande
av ungdomens rätt till självständig
naturen-lig livsgestaltning samt av trohetsplikten
mot »ledare» och kamrater.
J. sträckte snart sitt inflytande även till
univ. samt påverkade de pedagogiska
strävandena (ungdomsvård, »lantskolhem», »den
musikaliska ungdomsrörelsen»,
lekmannatea-tern, skapandet av vandrarhem o.s.v.). Vid ett
möte av samtliga organisationer inom J. på
Hoher Meissner vid Kassel 1913 antogs en
gemensam formel för den »frityska ungdomens»
krav på moralisk autonomi och inre frihet.
Världskriget förintade stora delar av den
äldre generationen inom J. Efter
Versailles-freden framträder J. i nya former. Politiska
frågor träda i förgrunden och spränga
organisationerna (die Bünde). Samtidigt intränga
J:s livsformer i andra
ungdomsorganisationer, särskilt i scoutrörelsen, vilken 1926
delvis uppgick i rester av Wandervogel
(»Deutsche Freischar»). Inom J. (»Bündische
Ju-gend») framträder en ny känsla för
nödvändigheten av nationell och social förnyelse,
förenad med förhoppning om ett enhetligt
ungdomsförbund som kärna i den kommande
tyska staten. Radikala och nationalsocialistiska
idéer (ledar- och rastanken) diskuteras, men
en anslutning till Hitler avböjdes 1929.
Mili-täriska former och praktiska arbetsuppgifter
vinna insteg. Efter omvälvningen 1933 blevo
förbunden delvis med våld upplösta och
införlivade med Hitler-Jugend (se d. o., suppl.),
av vars ledare många rekryterats från J. En
viss motsats kan dock ännu spåras mellan
J:s gamla ideal och Tredje rikets krav på
absolut statlig auktoritet. — Litt.: Else
Fro-benius, »Mit uns zieht die neue Zeit» (1927);
»Deutsche Jugend», utg. av W. Vesper
(1934). R. C-n;V. S-p.
Jugend-Bewegung [jö’gant-b9vé’gou] (K ö
n-gener Bund), se H a u e r, J. W., suppl.
♦Jugoslavien. Landets off. benämning är
nu enl. lag av 3 okt. 1929 konungariket J.
(Kraljevina Jugoslavija).
INNE HÅLL:
sp.
Befolkning.......... 880
Näringar............ 880
Kommunikationer .... 881
Mynt- och bankväsen... 881
Statsfinanser....... 881
Försvarsväseu ...... 882
Sport och idrott ..... 882
Förbindelser med
Sverige ............... 883
Författning........... 883
Historia ............. 883
Litteraturanvisningar .. 884
Befolkning. Folkmängden uppgick vid 1931
års census till 13,934,038 personer. Därav
talade 10,753,106 personer (77,2 %)
serbokroa-tiska, 1,135,410 (8,1 %) slovenska, 218,912
(1,6 %) andra slaviska språk, 499,969 (3.6 %)
tyska, 482,009 (3,5 %) albanska, 468,185
(3,4 %) ungerska och 137,879 (l,o %)
rumänska. Vid årsskiftet 1935—36 beräknades J:s
folkmängd till 14,950,372 inv. Befolkningens
fördelning 1931 på de administrativa
områdena, banat, framgår av följ, tab.:
Areal i km2 Inv.
Donaubanatet .............. 27,782 2,387,295
Dravabanatet .............. 15,936 1,144,298
Drinabanatet .............. 29,273 1,534,739
Moravabanatet . 25,721 1,435,584
Primorjebanatet . 19,417 901,660
Savabanatet ............... 36,897 2,704,383
Vardarbanatet ............. 39,258 1,574,243
Vrbasbanatet .............. 20,558 1,037,382
Zetabanatet ............... 32,322 925,516
Prefekturen Belgrad .......... 378 288,938
Näringar. Jordbruket, som alltjämt är
J:s huvudnäring, har lidit betydande
avbräck under den ekonomiska världskrisen,
1935—36 även genom sanktionerna mot
Italien. Skörden av bl. a. majs och vete har år från
år visat starka växlingar, och produktionen
av betsocker, som länge lämnat ett stort
exportöverskott, har minskats så starkt, att
den blott ung. täcker det inhemska behovet.
Däremot har potatisodlingen utvecklats
betydligt (1935 skördades 1,822,200 ton). Av
bergsbrukets produkter visa kopparmalm
(662,015 ton 1934) samt bly- och zinkmalm
(749,183 ton) en kraftig ökning, varjämte
krommalm (47,351 ton) blivit en viktig
exportvara. Träindustrien har påverkats
ogynnsamt av krisen, medan textilindustrien
(bomulls- och yllefabriker, tillv. av konstsilke)
uppblomstrat. Av stor vikt för exporten är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
