Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Julidae - *Julitagård - Jullian, Camille - Julus - Jumrukčal - *Jundell, I. - Jung, Axel Bertel - Jung, Carl Gustaf - Jung, Helge Victor - Jungner, Daniel Hugo Teodor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
885
Julidae—Jungner, D. H. T.
886
JuTidae, se My r i ap ode r.
*Julitagård. Egendomen och de rika
samlingarna, som delvis äro sammanförda i en
särskild museibyggnad, komma enl. en 1931
offentliggjord testamentarisk bestämmelse att
efter nuv. ägarens, löjtnant A. Bäckströms,
död tillfalla Nordiska museet. G. Brg.
Jullian [$yliä’], 0 a m i 11 e, fransk klassisk
historiker och epigrafiker (1859—1933),
lärjunge till Fustel de Coulanges och Mommsen.
Studerade vid franska skolan i Rom 1880—82,
föreläste från 1883 vid univ. i Bordeaux, där
en professur för honom upprättades av staden
1891. Han blev prof, vid Collège de France
1905, medlem av Académie des inscriptions et
belles-lettres 1908 och av Franska akad. 1927.
I Bordeaux upptog J. den forskning, som blev
hans livsverk och gjorde honom berömd,
studiet av den romerska tiden i Frankrike. Hit
höra arbetena »Inscriptions romaines de
Bordeaux» (1887) och »Histoire de Bordeaux»
(1895), vilka verkade befruktande på
forskningen i Frankrike. Stort uppseende väckte
hans bok om Vercingetorix (1901). Hans
huvudarbete är »Histoire de la Gaule» (8 bd,
1908—26); en liten översikt över den
romerska tidens Frankrike, »Gallia» (1892), har
utkommit i flera uppl. M. Pn N-n.
JuTus, se Myriapoder.
Jumrukcal [jomroktfaT], se Balkan.
*Jundell, I., avgick som prof, och
överläkare 1932.
Jung, Axel Bertel, finländsk arkitekt
(f. 1872), stadsplanearkitekt i Helsingfors
1908—16, konsulterande stadsplanearkitekt i
Åbo 1919—23 och ord. där 1923—24. J. har
utarbetat flera förslag till utvidgning av
äldre stadsplaner (bl. a. för Helsingfors, Åbo,
Viborg och Vasa) samt varit tillkallad som
sakkunnig i flera kommittéer (bl. a. i statens
expertnämnd för arkitektur, v. ordf, där
sedan 1924). Han har även varit verksam som
skriftställare i fackpublikationer. Han
innehar i Helsingfors en arkitektfirma tills, m.
sin bror arkitekten Valter Gabriel J.
(f. 1879). Denne har utfört ritningar till
biografbyggnad, kontors- och bostadshus i
Helsingfors och fabriksbyggnader m. m. ute
i landet. Brödernas firma har bl. a. uppfört
det ståtliga komplexet hotell Torni i
Helsingfors, Svenska gården i Borgå och
Mjöl-bollsta sanatorium i Karis socken. E. L-k.
Jung [jon], Carl Gustaf, schweizisk läkare
och psykolog (f. 1875). Samarbetade urspr.
med S. Freud (se d. o.) men bröt i
»Wandlung-en und Symbole der Libido» (1912; ny uppl.
1926) med dennes ensidigt sexuella
libido-teori och kallar sedan dess sin
forskningsriktning (Ziirichskolan) analytisk psykologi.
J :s huvudarbete, »Psychologische Typen»
(1921), ger en ny kartläggning av själslivet
med hänsyn till den psykiska energiens
(libi-dons) olika funktionssätt. Grundtyperna äro
den extraversiva och den i n t r o v e
r-s i v a, vardera underindelad i två ratio-
nella funktionstyper: tänkande och
kännande, och två irrationella:
förnimmande och intuition. Envar besitter
potentiellt dem alla men utbildar vanl. blott
e n till högvärdig
anpassningsförmåga för
verklighetsoriente-
ringen. Medvetet och
omedvetet stå i
kom-pensationsförhållan-de; mot de medvetna
funktionerna svara
det omedvetnas s. k.
mindervärdiga
funktioner. Neuroser
uppstå av för stor
dis-sociation mellan
medvetet och omedvetet.
Personlighetens
in
tegritet återställes genom den s. k. t r a
n-scendenta funktionen, som närmast
är av religiös natur. I denna får det
omedvetnas djupaste skikt, det s. k. kollektiva
omedvetna, uttryck och alstrar de
symboler, som möjliggöra livsduglig anpassning
till såväl yttre som inre realitet. Samtidigt
frigöres den individuella egenart, som ger ett
människoliv dess säregna mening: i n d i v
i-duationen. På sv. finnas »Det
omedvetna i normalt och sjukt själsliv» (1934) och
»Själen och dess problem» (1936). — Litt: I.
Alm, »Den religiösa funktionen i
människosjälen» (1936). I. A-m.
Jung, Helge Victor, officer (f. 1886
23/3). J. blev 1906 underlöjtnant vid S.
skånska inf.-reg:tet, 1928 major i Generalstaben
och avd.-chef vid dess krigshist. avd., 1933
överstelöjtnant och s.
å. avd.-chef vid
utri-kesavd., 1936 överste
och chef för N.
skånska inf.-reg:tet och s.
å. chef för
Lantför-svarets kommandoexpedition. J. har
spelat en ledande roll
vid arbetet för
åstadkommandet av en
förbättrad svensk
för-svarsordning. Han
utgav 1923 »Sveriges
möjligheter till självförsörjning»,
grundade 1927 jämte andra officerare Ny Militär
Tidskrift och utgav 1930 jämte officerare ur
armén, flygvapnet och kustartilleriet
programskriften »Antingen — eller». J. var
lant-militär sekr. i 1930 års försvarskommission
(se Försvarskommissionen, suppl.)
samt i 1936 års riksdags särskilda utskott för
försvarsfrågan. C. A. E.
Jungner, Daniel Hugo Teodor,
my-tolog och runforskare (f. 1881 “/iz), bror till
L. J. E. J. Blev fil. dr 1922, var 1925—30
rektor i Umeå och är sedan 1929 lektor i
Stockholm. J. har skrivit ett flertal studier rörande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
