Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Jugoslavien - Sport och idrott - Förbindelser med Sverige - Författning - Historia - Litteraturanvisningar - *Juhlin, A. J. - Juiz de Fóra - Julén, Jonatan - Julia, Gaston Maurice - *Juliana (prinsessa av Nederländerna)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
883
J uhlin—Juliana
884
kraftigt stöd av staten, främst genom ett
ministerium för fysisk fostran, sociala frågor
och hälsovård. Särskilt stort är intresset för
fotboll, fri idrott, tyngdlyftning, brottning
•och tennis, i vilken sistnämnda sport J. 1930
besegrade Sverige i turneringen om Davis cup
med 5—0. I fotboll, som 1935 utövades av 650
föreningar, har J. spelat 83 landsmatcher,
därav 35 vunna och 40 förlorade. Hästsporten
är även mycket populär, särskilt travsporten,
som har ett 20-tal stora banor. I spetsen för
landets sport står Savez sportskih saveza
kra-Ijevine Jugoslavije (Kungariket J :s
sportförbunds förening, gr. 1929) med ett 20-tal
specialförbund, av vilka fotbollsförbundet är
det största. A-ö.
Förbindelser med Sverige. Det direkta
handelsutbytet med Sverige är ringa, och direkta,
reguljära ångbåtsförbindelser saknas. J:s
export till Sverige hade 1935 ett värde av 0,76
mill. kr. (1934 0,5 mill.) och utgjordes av
krommalm, bauxit, elektrokol, hampa,
skolästämnen och anis m. m. J:s import från
Sverige värderades s. å. till 1,38 mill. kr.
(1934 1 mill. kr.), därav nära hälften
maskiner, vidare tändstickor, pappersmassa,
gummiskodon etc. På senare år ha årl. flera hundra
svenska turister besökt J., främst Dalmatien.
Sveriges minister i Wien är även ackrediterad
i Belgrad; en jugoslavisk legation i
Stockholm har beslutats. I Zagreb finnes ett
svensk-jugoslaviskt sällskap, i Stockholm ett
sådant, bildat 1934. A. A-t.
Författning. J:s nuv. författning är av 3
sept. 1931. Enl. denna är J. fortfarande en
ärftlig monarki. Folkrepresentationen
utgö-res av en senat och en deputeradekammare.
Senaten består av medl., valda för 6 år med
förnyelse av hälften vart tredje år. En
senator utses per 300,000 inv. Valrätten utövas
av medl. av deputeradekammaren och av de
provinsiella representationerna. Konungen får
därjämte utse senatorer till samma antal som
de valda. För att vara valbar fordras att ha
uppnått 40 års ålder. Deputeradekammaren
väljes direkt av alla män över 21 år. Valen
äro öppna och muntliga. En deputerad utses
per 50,000 inv. (f. n. 305 deputerade). G. H-n.
Historia. Den 1929 införda diktaturen har
med smärre modifikationer bestått. 1929
styckades de historiska provinserna i nya
förvaltningsområden, banat (se sp. 880), och
förvärvades en fri zon i Saloniki. Diktaturen
började snart väcka missnöje; detta tog
sig uttryck i student- och
bondeorolighe-ter men undertrycktes genom censur och
allsköns trakasserier mot oppositionen. 1931
fick J. en ny författning (se ovan), vars
demokratiska innehåll t. v. gjordes illusoriskt
genom en s. å. utfärdad vallag, som starkt
minskade regionala partiers (bl. a.
kroaternas) utsikter och gav av regeringen dirigerade
rikspartier de flesta mandaten; oppositionen
bojkottade i stor utsträckning valen och
parla-mentsarbetet. Den ekonomiska världsdepres-
sionen och Hoovermoratoriet härjade i J :s
ekonomiska liv, och sanktionerna mot Italien,
dittills J:s främsta kund, ha även anställt
svåra rubbningar i handeln. På senare år har
turisttrafiken tillfört landet stora inkomster.
General Zivkovic avlöstes april 1932 som
ministerpresident av V. Marinkovic, snart
följd av andra politiker, bl. a. B. Jevtic och
M. Stojadinovié (se dessa ord, suppl.).
Förhållandet till Bulgarien har bättrats genom
kungabesök m. m., och med de övriga
Balkan-staterna utom Albanien ingick J. 1934 den
s. k. Balkanententen. Den latenta spänningen
med Italien har utlöst flera kriser, bl. a. efter
mordet på Dollfuss 1934. Mordet på konung
Alexander (se d. o., suppl.) 9 okt. s. å.
dämpade de inre striderna men gav upphov till
en skarp konflikt med Ungern, som
beskylldes för att beskydda jugoslaviska terrorister;
konflikten bilades dock genom N. F:s
förmedling. Alexander I efterträddes av sin son
Peter II (f. 1923). En förmyndarstyrelse
under ledning av Alexanders kusin prins Paul
har strävat mot en viss återgång till
parlamentarismen.
Litteraturanvisningar. E. Haumant, »La
formation de la Yougoslavie» (1930); D.
Lout-zitch (Lucic), »La constitution du royaume de
Yougoslavie» (1933); G. In der Maur, »Die
Jugoslawen einst und jetzt» (3 bd; 1—2
1935); G. Gesemann m. fl., »Das Königreich
Südslawien» (s. å.); G. Ellison, »Yugoslavia»
(s. å.); »Yugoslavia. An economic survey»,
utg. av J:s handelsdep. (1936). L. Adamic,
»Hemkomsten» (1934), är en ytlig kritik av
förhållandena i J., sedda ur en amerikans
synvinkel. A. A-t.
*JuhIin, A. J., dog 1934 10/i.
Juiz de Fora føcoi^g do få’ra], stad i s. delen
av brasilianska staten Minas Geraes, 120 km
n. om Rio de Janeiro; omkr. 70,000 inv. (i
hela municipiet 118,166 inv. 1920). J. är en
av Brasiliens förnämsta handels- och
industristäder med bl. a. tillv. av textilvaror, skodon,
möbler och livsmedel.
Julén, Jonatan, frikyrkoledare och
skolman (f. 1887 8/B). Blev fil. dr i Uppsala 1916,
lärare vid metodistkyrkans teologiska skola
(se M e t o d i s m, sp. 1260) 1910 och är dess
rektor sedan 1922. J. har varit en ledande
kraft i Fria kristliga studentföreningen och
i Förbundet för kristet samhällsliv. Han har
bl. a. utgivit »Sveriges statsskuld 1718 och
betalningen av densamma» (1916; gradualavh.),
»Sociala frågor» (1918; 2:a uppl. 1919) och
»Metodistkyrkan i Sverige» (1923). G-r W-n.
Julia føylia’], Gaston Maurice. fransk
matematiker (f. 1893), prof, vid Sorbonne.
Har publicerat ett stort antal arbeten inom
skilda delar av funktionsteorien, sålunda om
iteration av funktioner, arbeten rörande
konform avbildning m. m. O. F.
* Juliana, prinsessa av Nederländerna,
förlovades 1936 med prins Bernhard av
Lippe-Biesterfeld (f. 1911).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>