Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Jämtland - *Jämtlands län - Jämtlands läns museum - *Jämtlands Tidning - *Jämtlands västra domsaga - *Jämvikt - Jämviktsorgan - *Jändel, R. - *Järfälla - *Järnbakterier - *Järnefelt, Armas - *Järnefelt, Arvid - Järngardet - *Järnkontoret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
891
Jämtlands län—Järnkontoret
892
Jämtlands vapen:
I blått fält en gående älg av
silver med en lyftande falk på
ryggen och i posten åtföljd av
en vänstervänd, upprest hund,
båda av guld.
rige», 5 (1935).
Därjämte ha
utgivits flera nya
turistkartor,
särskilt för
fjälltrakterna. G. R-ll.
♦Jämtlands län
har numera en
areal av 51,714,68 km2,
därav 47,673,69 km2
land. Folkmängden
utgjorde 1 jan. 1936
136,540 inv. Bland
husdjuren har en
stark minskning
skett av hästar
(13,812 st. 1932),
får (21,311 st.) och
getter (19,690 st.),
varemot
nötkreatur (73,967 st.),
svin (8,804 st.), höns (67,108 st.) och
bisamhällen (228 st.) ökats. — Industrien
räknade 1934 inalles 198 arbetsställen med tills.
2,572 arb. Stenindustrien vid Brunflo och
Handöl är betydande. 1936 funnos i J. 120
om-nibuslinjer med en sammanlagd linjelängd
av 6,434 km. S. å. funnos i länet 2,672
auto-mobiler (därav 111 omnibusar, 1,900
person-och 584 lastau tom obiler) samt 769
motorcyklar. Vägnätet har utvecklats till 1,124 km
lands- och 2,817 km bygdevägar (1934). Sveg
blir 1937 länets första köping. G. R-ll.
Jämtlands läns museum i Östersund
inrymmer samlingar, belysande Jämtlands och
Härjedalens förhistoria och senare
kulturutveckling. De kulturhistoriska samlingarna
tillhöra Jämtlands läns fornminnesförening
(se d. o.). Museibyggnaden är uppf. efter
ritningar av F. B. Wallberg med anslag av
lot-terimedel och invigdes 1930. I en
flygelbyggnad inrymmas Jämtlands läns konstförenings
samlingar. G. Brg.
♦Jämtlands Tidning är numera organ för
Folkpartiet.
♦Jämtlands västra domsaga. K. m:t har
beslutat, att tingsstället framdeles skall
förflyttas från Mörsil till Östersund.
♦Jämvikt. En annan form av j. är
dynamisk j., som är resultatet av två varandra
motverkande processer. Ett ex. är j. mellan
en vätska och dess mättade ånga vid samma
temp.; ett visst antal molekyler lämna per
tidsenhet vätskeytan och övergå i ånga, men
lika många tränga från ångan in i vätskan,
så att ett stationärt tillstånd upprätthålles.
Ett annat ex. är radioaktiv j. (se
Radioaktivitet, sp. 397), ett tredje k
e-misk j. (se Massverkans lag, sp.
1001). På grund av materiens
diskontinuerliga struktur har man i alla dessa fall
statistisk j., d. v. s. det är blott i medeltal
över ej för korta tider el. för små mängder,
som j. råder. Granskas processerna mera i
detalj, finner man fluktuationer, bestämda av
statistiska lagar. Ett ex. har man i Browns
molekylarrörelse (se d. o.). Den
beror på att j. mellan vätsketrycken från olika
håll mot en uppslammad partikel blott är av
statistisk art. Sv. B-r.
Jämviktsorgan, se Statiska organ.
♦Jändel, R., har senare utgivit
diktsamlingarna »Vårt rike» (1931), »Malört» (1933)
och »Valda dikter» (1934).
♦Järfälla har numera en betydande
förorts-och villabebyggelse vid Skälby (417 inv.
1931), Jakobsberg (608 inv.) och Kallhäll (444
inv.; gjuteri m. m.). På Järvafältet har
tillkommit Barkarby (se d. o., suppl.) flygfält.
Jakobsbergs huvudbyggnad är nu
folkhögskola. J. hade 1936 3.035 inv.
♦Järnbakterier. Nyare iakttagelser ha
visat, att även encelliga j. äro viktiga. Dit hör
GaUionella, vars klyklikt förgrenade
rosttrådar bestå helt enkelt av rost, avskräde från
encelliga bakteriers ämnesomsättning. Dessa
sitta enstaka i rosttrådarnas spetsar. — Litt.:
Bulletin de ITnstitut Pasteur, 26: 625—630,
1928; C. Skottsberg m. fl., »Växternas liv»,
2: 37—42 (1934). L.-G. R-ll.
♦Järnefelt, Armas, lämnade våren 1932
Kungl. teatern och har därefter t. o. m. våren
1936 varit konstnärlig ledare och förste
kapellmästare vid Finska operan i Helsingfors.
J. har under senare år gästdirigerat vid
Kungl. teatern i Stockholm, i Göteborgs
orkesterförening och hos Radiotjänst. — Se H.
Glimstedt, »A. J.» (i Ord och Bild 1932). —
J:s hustru, L. J., lämnade 1926 Kungl.
teatern. H. G-t.
♦Järnefelt, Arvid, dog 193 2 27/i2.
Järngardet, benämning på en fascistisk,
antisemitisk organisation i Rumänien, off.
upplöst dec. 1933 (jfr D u c a, I., suppl.) men
då och då ännu spårad till sina verkningar.
♦Järnkontoret. J:s nya, av K. m:t 20 dec.
1929 stadfästa regi, har infört bl. a. följ,
ändringar i J:s organisation.
1) Led. av Brukssocieteten är varje ägare
av i J. delaktigt järnbruk eller tackjärnshytta
eller andel däri samt, om bruket eller hyttan
äges av bolag, dettas styrelseledamöter och
befullmäktigade ombud.
2) J:s styrelse utgöres av ininst 12, högst
18 fullmäktige, utsedda av Brukssocieteten på
tre år. Till fullmäktiges ordf, utser
Brukssocieteten årl. en av fullmäktige.
Fullmäktige äga: utse en verkst. dir. Inom
fullmäktige skola finnas dels ett fondutskott, som
skall ombesörja förvaltningen av J:s
tillgångar och upplånade medel, och dels ett
arbetsutskott, som handhar förvaltningen i
övrigt mellan fullmäktiges sammankomster.
Enl. Brukssocietetens beslut av 1926
bedriver J. numera teknisk-vetenskaplig
forskning. För detta ändamål finnes inrättat ett
s. k. tekniskt råd, under vilket sortera fyra
utskott för olika forskningsgrenar.
Forskningsverksamheten ledes av J:s tekniska
byrå, för vilken J:s överingenjör är chef.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
