Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Järnkontoret - *Järnmasken - *Järnväg - *Järnvägsbiljett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
893
Järnmasken—J ärn vägsbiljett
894
Rinmansmedaljen i guld utdelas numera av
Brukssocieteten såsom belöning för
förtjänstfull insats inom den svenska
bergshanteringen, ådagalagd bl. a. genom väl vitsordad
ingenjörsverksamhet, viktigare uppfinning eller
självständigt bedrivet forskningsarbete.
* Järnmasken. M. Duvernier har i »Le
masque de fer» (1932) sökt leda i bevis, att
J. varit identisk med en fransk äventyrare,
Eustache Dauger (eller eg. Eustache de
Ca-voye), f. 1637, urspr. officer, senare invecklad
i flera giftmordsprocesser m. m. Uppslaget
har rönt beaktande av den sakkunniga
kritiken (jfr Annales Historiques de la
Révolu-tion Frangaise 1934, s. 560 ff.). O. W-n.
*Järnväg. Utvecklingen av j. efter
världskriget har i många avseenden påverkats av
konkurrensen med andra trafikmedel. I vissa
länder har man genom lagstiftningsåtgärder
sökt till förmån för j. inskränka den
långväga godstrafiken med automobil (förslag i
denna riktning avslogs av riksdagen 1936),
men de åtgärder j. själva vidtagit torde ha
varit av större betydelse. Bland dessa
märkas: förvärv av konkurrerande omnibuslinjer
och upprättande av sådana, som tillföra j.
trafik från avsides liggande områden,
nedsättning av järnvägstariffer (se d. o., nedan) för
vissa slag av gods, billigare resor (se J ä r
n-vägsbiljett, nedan) och större
bekvämlighet vid såväl passagerar- som
godsbefordran. Genom att j. stundom övertagit även
godstransporterna till och från stationerna
har man sökt för j:s räkning draga fördel
av automobilens förmåga att frakta godset
»från dörr till dörr». Ett försök i denna
riktning utgör den s. k. containertrafiken,
vid vilken godset transporteras i behållare
(containers), som lätt kunna lastas om, t. ex.
från bil till tåg. Jämsides härmed göras
försök att öka befordringshastigheten, bl. a.
genom elektrifiering av • starkare trafikerade
linjer eller genom motorvagnsdrift (se M
o-t o r v a g n, suppl.); särskilda motordrivna,
bekvämt inredda snabbtåg (omkr. 130 km/tim.)
ha framkommit i konkurrensen med
flygtrafiken. E. Hlr.
Järnvägsnätet har med undantag för några
få länder ökats i betydligt långsammare takt
under de senaste åren. 1936 funnos följ,
banlängder på jorden:
Världsdelar
Trafikerad
järnvägslängd, km
Europa ....................... 434,887
Amerika .................... 623,204
Asien ........................ 138,092
Afrika ........................ 71,838
Australien .................... 49,636
Summa för hela världen 1,317,657
I fråga om banlängd komma U. S. A.
främst med 416,000 km, Ryssland har 81,500
km, Tyskland 68,700 km, Brittiska Ostindien
68,700 km, Kanada 68,000 km etc.
Sveriges järnvägsnät hade 1929 och 1935
ung. samma utsträckning, men statsbanorna
hade .under samma tid ökats och de enskilda
j. minskats genom försäljning till S. J. el.
nedläggning, vilket framgår av följ. tab.
År Statsbanor, km Enskilda
järnvägar, km Summa km
1929 . 6,483 10,239 16,722
1930 . 6,641 10,169 16,810
1931 . 6,753 10,017 16,770
1932 . 6,878 9,898 16,776
1933 . 7,427 9,385 16,812
1934 . 7,446 9,378 16,824
1935 . 7,446 9,326 16,772
Av de i hd 11, sp. 52, omnämnda enskilda j. ha
med statsbanenätet införlivats: 1930 linjen Veinge—
Hässleholm, 72 km, 1931 Norra Södermanlands j.,
112 km, 1932 Härnösand—Sollefteå j., 102 km, och
Mellersta Södermanlands j., 23 km, 1933 Uppsala—
Gävle j., 146 km, och Ostkustbanan, 300 km, med
smalspåriga linjen Harmånger-—Bergsjö, 20 km.
Linjen Limedsforsen—Särna byggdes av enskilt bolag och
övertogs vid färdigblivandet 1928 av staten. Sträckan
Brintbodarne—Malung, 28 km, av S. J. nedlades
1934; i stället har förbindelsen Vansbro—Malung,
45 km, nybyggts och öppnats för trafik s. å. Bland
av S. J. 1928—35 byggda linjer öppnades Jörn—
Arvidsjaur, 76 km, 1928, Storuman—Arvidsjaur,
159 km, 1928—33, Kallholmen—Skelleftehamn, 1
km, 1930, Storuman—Lycksele, 103 km, s. å.
S. J:s elektrifierade linjer 30 juni 1936
framgå av tab. nedan. Elektrifieringen pågår.
Öppnade för
elektrisk drift
Nuv. längd,
km
Sträckor
Luleå—V assi j aur
e—Riksgränsen ............. 449,4 1915—23
Stockholm C—Göteborg C 463,o 1926
Järna—Trällebcrg F... 583,9 1932—33
Katrineholm—Åby...... 40,e 1932
Mjölby—Örebro C—Krylbo 253,1 1932—34
Falköping C—Nässjö .... 112,7 1932
Arlöv—Halmstad C ...... 142,4 1933—35
Hässleholm—Veinge ... 72,o 1935
Stockholm C—Ange ...... 484,2 1935—36
Av enskilda j. voro sammanlagt 255,4 km
elektrifierade vid början av 1936, näml.: av
Bj ärred—Lund—Harlösa sträckan Lund—
Bjärred, av Mellersta Östergötlands j.
sträckorna Linköping—Vadstena,
Klockrike—Bo-rensberg och Fornåsa—Motala, Nordmark—
Klarälvens j. med undantag av sträckan
Karlstad—Skoghall, av Stockholm—Roslagen
sträckorna Engelbrektsgatan—Stockholm östra
—Roslags-Näsby,
Djursholms-ösby—Eddavä-gen och Djursholms-ösby—Lahäll samt hela
Stockholm—Saltsjöns j. 1936 elektrifierades
även Göteborg—Borås j.
Följ, enskilda j. ha 1929—35 fått
koncessionen upphävd: Lindfors—Bosjön 1930,
Kosta 1931 (erhöll ny koncession 1934 för
bruksspår Kosta—Lessebo), Voxna—Lobonäs
1932, Marma—Sandarne 1933,
Näs—Horn-dals s. å., Bånghammar—Klotens 1934,
Anne-berg—Ormaryds och Jönköping—Gripenbergs
1935. Som fortsättning på
Borås—Ulricehamns j. bygges f.n. Ulricehamn—Jönköpings
järnväg (jfr d. o.), som beräknas vara färdig
31 dec. 1938 och skall införlivas med
statsbanenätet. F. P.
För militärtransporter på j. gäller
numera regi. 3 maj 1935.
*Järnvägsbiljett. I bd 11 omnämnd
tur-och returbiljett ställer sig numera
billigare än två enkla biljetter för sträc-i
kor t. o. m. 496 km och gäller för återresa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
