Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Järstad - *Järta, H. - *Järte, O. E. F - *Järvafältet - *Järvinen, K. N. - *Jäsning - Jäsningsdyspepsi - Jättegök - Jödde i Göljaryd - Jöde, Fritz - Jõgi - *Jönköping - *Jönköping—Gripenbergs järnväg - *Jönköpings län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
897
Järta—Jönköpings län
898
berga, Vallerstads och J :s pastorat i
Gull-bergs och Bobergs kontrakt.
*Järta, H. — J :s och B. von Beskows
brevväxling, utg. av C. Santesson, är tr. i »Sv.
akad:s handl. ifrån år 1886», bd 39—43 (tr.
1929—33). Om J. se även S. Bergh, »Svenska
riksarkivet 1837—1846» (1927), och E.
Fahl-beck, »Idéer och män» (1936). E. F-ck.
*Järte, O. E. F., blev 1932 politisk red. i
Svenska Dagbladet efter avgång från sitt
byråchefsämbete och lämnade riksdagen s. å.
J. tillhör sedan 1924 Allmänna
valmansför-bundets överstyrelse och arbetsutskott.
*Järvafältet. I s. v. delen, närmast ö. om
Ulriksdals station, har anlagts Ulriksdals
kapplöpningsbana, och n. om Barkarby
anordnas ett flygfält, avsett för den enl. 1936
års försvarsordning organiserade
jaktflottiljen (Stockholms flygflottilj), för vilken
kasernetablissemang skall börja anläggas 1936.
O. E. S.
*Järvinen, K. N., var handelsminister dec.
1928—aug. 1929 samt finansminister mars
1931—dec. 1932.
*Jäsning. Den anaeroba, d. v. s. utan
deltagande av fritt syre förlöpande,
kolhydratnedbrytningen i mikroorganismer har även
under de senaste åren ivrigt studerats både
med hänsyn till sitt kemiska förlopp och till
de katalysatorer (enzymer och co-enzymer),
som därvid äro verksamma i cellerna. Den
bästa kännedomen har man vunnit i fråga
om jästens alkoholjäsning. Den nuv.
föreställningen om jäsningsförloppet grundar sig
på den upptäckten, att sockermolekylen
förenas med fosforsyra före spjälkningen och
att dessa bundna fosforsyregrupper även
delta i en kedja av mellanreaktioner, som följa
på den inledande spjälkningen av sockret.
Reaktionen går sannolikt från en
hexosdifos-forsyreester, C8 Hi0 O4 (PO4 H2)2, över
trios-fosforsyreester, C3 H5 O2 (PO4H2),
fosfoglycerin-syra, C3 Hg O3 (PO4 H2), och fosfopyrodruvsyra,
C3 H3 O2 (P04 H2). Den sistnämnda
föreningen avger sin fosforsyregrupp och går över i
pyrodruvsyra, vilken sönderdelas genom det
sedan länge kända enzymet karboxylas i
acet-aldehyd och jäsningens ena slutprodukt,
kolsyra. Acetaldehyden reduceras sedan till
jäsningens andra slutprodukt, etylalkohol. Alla
dessa reaktionssteg komma till stånd genom
ett samspel av flera enzymer, bl. a. z y m
o-h e x a s, som spjälkar hexosdifosfat till
triosfosfat (fosforsyreester av dioxiaceton [se d. o.,
suppl.]), heterofos fateser, som
överföra fosfatgrupperna från fosfopyrodruvsyra
till kolhydrat, och d e h y d r a s e r (se d. o.,
suppl.), vilkas verksamma grupp är co-zymas
(se d. o., suppl.), som fungerar såsom
väte-överförare och åstadkommer acetaldehydens
reduktion till alkohol. E. A-r.
Jäsningsdyspepsl, dyspepsi (se d. o.),
orsakad av jäsningsframkallande bakterier i
tarmen.
Jättegök, se S c y t h r o p s.
Jödde i Göljaryd, se Rosén, K. P.
Jöde, Fritz, tysk musikpedagog (f. 1887),
urspr. folkskollärare, 1923 prof, vid akad. för
kyrko- och skolmusik i Berlin, 1935 avstängd
från tjänstgöring. J. var under årtiondet
efter världskriget den främste ledaren av den
s. k. musikaliska ungdomsrörelsen i Tyskland
(jfr Jugendbewegung, suppl.). I denna
egenskap främjade han nya former av
folklig körsång, som beträffande repertoaren
återgick till äldre tysk folkvisa och äldre mästare
(ända från 1400-talet), men tog avstånd från
1800-talets musikromantik. Han införde nya,
för hemmusiken avsedda instrumentalformer
(med huvudsaki. stråkar och blockflöjt).
Redan före nationalsocialismens seger hade J.
angripits för musikaliskt ensidig inställning,
men även hos Hitler-Jugend (se d. o., suppl.)
bygger musicerandet i mycket på den som
»marxist» avlägsnade J :s arbete. — Bland
många av honom utg. sångböcker må
framhållas »Der Musikant» (6 h., 1922—23) och
»Der Kanon» (1925). Jämte tidskr. och
programmatiska skrifter, bl. a. »Unser
Musikle-ben» (1923), har han utgivit läroböcker, bl. a.
det från tonika-do-metoden utgående arbetet
»Elementarlehre der Musik» (1927), m. m. —
J. har givit impulser även i Sverige, bl. a.
genom en »sångstämma» i Stockholm 1935,
avsedd för samtliga närvarandes medverkan i
unison och kanonisk sång. H. G-t.
Jögi [ja’gi], estn., flod, å, t. ex. Ema jögi
(Embach).
*Jönköping. Folkmängden hade 1936 stigit
till 33,320 inv. och antalet bebyggda tomter
1935 till 2,585. Kasernerna vid Ryhov (se d. o.)
ha ombyggts till sjukhus, småskoleseminariet
avvecklats och de högre flickskolorna ersatts
av kommunal flickskola. Järnvägen J.—Vireda
nedlades 1935. S. å. fullbordades ö. om
Munksjön som nödhjälpsarbete J :s flygfält (45 har)
vid flygleden Stockholm—Malmö. I J. finnes
privat rundradiostation. Till
elektricitetsverket erhålles numera reservkraft från
Trollhättan. Sedan 1933 har Svenska
tändsticks-a.-b:s huvudkontor varit förlagt till J.
Stadens finanser ha ej avsevärt ändrats under
de senaste åren. J. har numera tre dagliga
tidningar, sedan Jönköpings Läns Tidning
1934 uppgått i Jönköpings-Posten. I
stadsparken ha även rests minnesstenar över J:s
reg:te och John Bauer. Se även uppsats av
M. Mannerfelt i Jorden Runt 1934. Hj. B-f.
*Jönköping—Gripenbergs järnväg försattes
i konkurs 10 okt. 1932, och koncessionen
upphävdes 7 juni 1935. Trafiken nedlades s. å.
*Jönköpings län. Folkmängden hade 1 jan.
1931 stigit till 231,536 inv. och 1936 till
236,023 inv. Fåraveln har nedgått betydligt,
till 30,601 får 1932, medan antalet nötkreatur,
svin, höns och bisamhällen avsevärt ökats.
Industrien, som 1934 omfattade 938
arbetsställen med tills. 18,958 arb., är nu betydande
även i Tranås och Värnamo. 1936
trafikerades i J. 191 omnibuslinjer med en
samman-XXII. 29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
