Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Järnvägsbiljett - *Järnvägskonferenser, Internationella - *Järnvägslånefonden - *Järnvägsråd - *Järnvägssignaler - *Järnvägsstyrelsen - *Järnvägstariffer - *Järnvägstaxa - *Järnvägstelegraf - *Järnåldern - *Järstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
895
J ärn vägskonferenser—J ärstad
896
inom högst 10 dagar. Partibiljetter säljas
icke numera vid S. J. Snälltågstilläggsbiljett
erfordras numera även vid resa på en del
enskilda järnvägar. Vidare ha tillkommit
rund-tursbiljetter (för viss angiven rundresa),
sön-dagsbiljetter för återresa samma dag till pris
såsom för enkel biljett, familjebiljetter,
ra-battkortsbiljetter samt biljetter till nedsatt
pris under för- och eftersäsong samt särskilda
utflyktsresor m. m. F. P.
*Järnvägskonferenser,
Internationel-1 a. Såsom organ av stor betydenhet må även
nämnas Internationella
transportkommittén. Denna är sammansatt av
representanter för de större järnvägarna i de
flesta av de stater, som anslutit sig till de
internationella fördragen. Den har främst till
uppgift att uppgöra erforderliga
tilläggsbestämmelser till dessa fördrag. F. P.
* Järn vägslånefonden. Statens fordran för
lån från Allmänna järn vägslånefonden
utgjorde 30 juni 1935 41,1 mill. kr. Genom lån,
utgivna från Bibanelånefonden, var statens
fordran 30 juni 1935 12,4 mill. kr.
Järnvägarnas skuld till Handels- och sjöfartsfonden
vid 1935 års ingång utgjorde endast omkr.
20,000 kr. Vidare har från Fonden för
låneunderstöd till Ostkustbanan (sedan
aug. 1933 införlivad med S. J.) utgått lån om
17,5 mill. kr., och statens fordran för lån från
Lånefonden för anskaffande av
motorvagnar utgjorde 30 juni 1935
47,040 kr. F. P.
*Järnvägsråd. Enl. k. br. 1932 skall inom
J. utses ett arbetsutskott, vilket å
rådets vägnar avger yttrande i vissa frågor,
bl. a. om taxor. F. P.
* Järn vägssignaler. Den elektriska kraften
har under de senare åren alltmera tagits i
bruk vid järnvägssignalering. Halv- och
helautomatiskt manövrerade signaler
ha vunnit ökad användning. Elektrisk
blocksignalering uttränger mer och
mer de äldre mekaniska blocksystemen. F. P.
* Järnvägsstyrelsen. Byråernas antal inom
J. är numera 14. För handläggning inom J. av
S. J :s rättsliga angelägenheter finnas två
ombudsmän, den ene direkt underställd
ge-neraldir. och den andre placerad på
bygg-nadsbyrån. Inom styrelsen finnas även sex
kontor, anslutna till byråer, som styrelsen
bestämmer, näml, statistiska kontoret,
kammarkontoret, revisionskontoret,
kontrollkontoret, biljett- och blankettkontoret samt
reklamationskontoret. F. P.
*Järnvägstariffer. Fr. o. m. 1 maj 1933
gälla på S. J. ändrade bestämmelser om
zontariffer och zonlängder vid personbefordran;
för enkel resa i 3:e kl. vagn utgår avgift med
40 öre per zon, för tur- och returbiljett med
60 öre per zon om 8 km. För levande
djur har i S. J :s lokaltrafik och samtrafik
med enskilda järnvägar ny taxa trätt i kraft
fr. o. m. 1 jan. 1935. Förändringen medförde
väsentlig sänkning av tarifferna och fram-
tvangs med hänsyn till konkurrensen med
andra transportmedel. Liknande utveckling
med sänkta avgifter har under de senare åren
även skett med tarifferna för paket-, i
1-och f r a k t g o d s. F. P.
* Järnvägstaxa. Vissa nya bestämmelser ha
de senare åren införts. Sålunda beräknas
numera vid samlastning av flera godsslag i
en vagn frakten för varje godsslag enl. den
tariff, som skulle ha tillämpats för hela den
vikt, som inlastats i vagnen. F. P.
* Järn vägstelegraf. Numera ha vid S. J.
telegrafförbindelserna i stor omfattning ersatts
med telefon.
*Järnåldern. Den lucka i fyndmaterialet,
som länge funnits mellan brons- och
järnåldern, har dels genom nya fynd, dels genom
omdatering av äldre fynd börjat fyllas, och
man kan nu tydligt se, att någon verklig
lucka ej finns men väl en stark nedgång
i fyndfrekvensen. Skelettgravar i
båtfor-miga stensättningar på Gotland visa, att
ön under äldsta j. stått i förbindelse med
trakterna på andra sidan Östersjön; en annan
gravform från samma tid, urnebrandgropen,
visar, att Sveriges förbindelser med
Hallstatt-kretsen voro livliga; åt samma håll visar
även åtskilligt i föremålsbeståndet.
På Öland och Gotland ha under de senare
åren systematiska karterings- och
utgräv-ningsarbeten av hus- och gårdslämningar från
romersk j. och folkvandringstid i stor skala
bedrivits, varigenom huvuddragen i dessa
öars bebyggelsehistoria under dessa skeden nu
börja tydligt framträda. De iakttagelser, som
härvid gjorts, tyda på att de s. k.
kämpa-gravshusen (se K ä m p a g r a v a r) är en
form, som utbildats under inflytande från
Västeuropa. Även bebyggelsens utbredning,
gårds- och byanläggningarna med deras
inhägnader av stenrader, vilka visa, att en
social organisation funnits, samt den
ödeläg-gelse, som omkr. 500 e. Kr. gått fram över
öarna, framstå nu tydligt. Vid dessa
undersökningar ha de första från Sverige kända
bitarna av terra sigillata, importerat lergods
från provinsialromerska fabriker, påträffats.
Ny litt.: »Arkeologiska studier tillägnade
H. K. H. Kronprins Gustaf Adolf» (1932;
innehållande ett stort antal viktiga uppsatser);
J. Nihlén, »Studier rörande äldre
järntillverkning» (s. å.); M. Stenberger, »Öland
under äldre järnåldern» (1933); J. Nihlén och
Gerda Boethius, »Gotländska gårdar och byar
under äldre järnåldern» (s. å.); T. J. Arne,
»Das Bootgräberfeld von Tuna in Alsike»
(1934); G. Ekholm, »Forntid och
fornforsk-ning i Skandinavien» (1935); B. Nerman, »Die
Völkerwanderungszeit Gotlands» (s. å.); H.
Arbman och M. Stenberger, »Vikingar i
Västerled» (s. å.); S. Lindqvist, »Svenskarna i
heden tid» (s. å.) och »Uppsala högar och
Ottarshögen» (1936); Hanna Rydh,
»Förhistoriska undersökningar på Adelsö» (s. å.). H. An.
*Järstad ingår sedan 1934 i Normlösa, Herr-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
