Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Kamenev, L. B. - Kamenev, Sergej Sergejevitj - *Kamenskaja - Kamenskoje - *Kamera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
913
Kamenev—Kamera
914
*Kamenev, L. B., uteslöts 1935 åter ur
partiet och avrättades aug. 1936 för
kontrarevolutionär verksamhet i samband med
Ki-rovmordet. C. A. E.
Ka’menev [-njef], Sergej Sergejevitj,
rysk militär (1881—1936). K. var vid
revolutionens utbrott generalstabsöverste och
stabs-chef vid en av arméerna på västfronten. I
nov. 1917 ställde han sig till den nya
regimens förfogande och var under striderna mot
Koltjak, Denikin och Wrangel samt under
rysk-polska kriget ryska arméns
överbefälhavare. Även åren närmast därefter spelade
han en betydelsefull roll beträffande
krigsmaktens organisation och utbildning, blev
1927 andre vicepresident i revolutionära
krigsrådet och 1934 chef för styrelsen för
hemortens luftförsvar. K. var medlem av
högsta krigsrådet och blev 1935 komandarm
av l:a graden. C. A. E.
*Kamenskaja heter nu off. K a m e n s
k-Sjachtinskij och tillhör administrativt
Azovska och Svartahavsområdet.
Kamenskoje [ka’minskoje], stad i
Dnjepro-petrovskområdet, Ukraina, 30 km v. n. v. om
Dnjepropetrovsk (Jekaterinoslav), på Dnjeprs
högra strand; 115,000 inv. (1934; 1926 endast
34,150 inv.). Stora masugnar och stålverk;
tillv. av maskiner, järnvägsmateriel m. m.
*Kamera, fotografisk, har under senare år
i synnerlig grad utvecklats, beträffande såväl
delar som byggnadssätt. Till de förra höra:
objektiv (se Fotografiska objektiv)
och slutare, varav i objektivet arbetande
slu-tare av Compurtypen alltmera förbättrats,
såväl för säkrare arbete som för kortare tider
— Compur rapid — ned till Vmo—Vsoo sek.
Ridåslutarna ha, särskilt för små format,
blivit mera allmänt användbara genom att
längre tider (Vio—1 sek.) införts och
hållba-rare genom att de utföras i metall.
Kassetter finnas numera, som ta både glasplåtar
och bladfilm, vidare kassetter för rullfilm,
vilka användas på plåtkameror. Nya metoder
ha även utbildats för filmens frammatning,
varigenom mycket stora möjligheter för
snabbare och säkrare arbete ha öppnats. Nya
sö-kartyper äro dels sådana av kikartyp, dels de
mycket goda albadasökarna, i vilka ett större
fält än det avbildade är synligt, medan det
egentliga bildfältet avgränsas med en till
oändligt avstånd projicierad ram. I nära
samband härmed stå de avståndsmätare av
koin-cidenstyp med basen 5—10 cm, vilka numera
finnas ej blott lösa utan även inbyggda i
flertalet bättre k., där de äro inkopplade till
och styra skarpinställningen. Nyligen har
man även lyckats optiskt samarbeta dem med
sökaren. Ännu en mätartyp, som börjar
inbyggas i k., är den ljuselektriska
exponerings-mätaren (se Fotografi, suppl.).
Om kameratyperna är att omnämna: jämte
de stora reproduktionskamerorna användas
numera vertikala sådana (se Förstoring,
Bild 15. Arbetssättet hos en avståndsmätare av
koin-cidenstyp. Bilderna visa mätaren inställd på a ett
avlägset föremål, b ett föremål på kortare avstånd,
c ett helt närbeläget föremål.
Bild 16. Schematisk
framställning av
av-ståndsmätarens arbetssätt. När de
båda bilderna av ett
föremål
sammanfalla, är kameran
skarpt inställd på
föremålets avstånd.
a
avståndsmäta-rens, b sökarens
okular (Leica).
suppl.) med automatisk skarpinställning samt
även småformat (se
Reproduktionsme-t o der). Ateljékamerorna byggas mindre,
mera rörliga och med
stativ, som lätt medge mycket
omväxlande inriktningar.
Användningen av större
format går alltmera
tillbaka, såväl för de s. k. res-,
rättare stativkamerorna
som för 9X12, vilket
senare dock utvecklas att
ersätta de större formaten.
Formatet 6X9 nyttjas
numera i regel för såväl
billiga lådkameror (Boxtyp)
med enkla objektiv som
medelgoda k. (ofta
självinställande för oändligt
avstånd och utrustade med
goda och ganska
ljusstarka objektiv) och ytterst
exakt utförda
precisionsap-parater med inbyggda
mätare. Likartade typer finnas
för 6X6 samt för 41/2X6,
varvid dock oftast
6X9-filmen användes och då
ger 11—12, resp. 16 bilder.
Formatet 3X4 (med bilder
på 4X61/2-film) har
undanträngts av de med
kino-film och formatet 24X36
mm arbetande k. Dessa
äro utsökta men ganska
dyra precisionsinstrument,
med alla hjälpmedel för
att få en ytterst skarp
bild, som medger stark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
