Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Kanada - Näringar - Kommunikationer - Mynt- och bankväsen - Statsfinanser - Religion - Tidningspress - Försvarsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
919
Kanada (Kommunikationer—Försvarsväsen)
920
världsproduktionen. Produktionen av silver
utgjorde 1935 517 ton, av bly 153,000 ton, av
zink 145,000 ton, av koppar 176,000 ton, av
nickel 62,800 ton, motsv. 8, 10, 11, 12 och
84 % av världsproduktionen.
Kolproduktionen har lidit av senare årens kris men
utgjorde 1934 12,6 mill. ton, därav 45 % i
Nova Scotia och 34 % i Alberta.
Asbestproduktionen har minskats. 1934 var den 156,000
ton mot nära dubbla produktionen 1929 men
utgör gott halva världsproduktionen. 1934
nådde bergsbruket sitt hittills högsta
produktionsvärde, 277 mill. doll., därav guld 102,
kol 42, nickel 32 och koppar 27 mill. doll.
Industrien har haft hård känning av
depressionen. 1933 års census uppvisar 25,232
anläggningar med 494,000 arb. och en
produktion av 2,087 mill. doll. 1931 var antalet
anställda 557,000 och tillv.-värdet 2,698 mill.
doll. Ontario hade 1933 50 % av arb.-antalet
och 49 % av tillv.-värdet, Quebec resp. 30
och 31 %. Kvarn-, slakteri- och
köttpack-ningsindustrierna hade 1934 126,000 anställda
och ett tillv.-värde av 693 mill. doll.
Textil-och skogsindustrierna hade 106,000, resp.
105,000 anställda och ett tillv.-värde av 295,
resp. 342 mill. doll. Järnindustrien följde
därnäst med 71,000 anställda och ett
tillv.-värde av 165 mill. doll.
Utrikeshandeln, som 1921 hade ett
värde av 2,429 mill. doll., hade 1933 krympt
ihop till blott 880 mill. men steg 1934 till
1,013 mill., varav exporten omfattade 586
mill. doll. och importen 434. Den steg 1935
ytterligare till resp. 667 och 522 mill. doll.
Av exporten omfattade vete och vetemjöl 24 %,
övriga produkter från jordbruk och
boskapsskötsel också 24 %, trävaror, pappersmassa
och papper omkr. 25 %, metaller och
metallprodukter 19 %. Importen var
mångsidigare: födoämnen (socker, kaffe m. m.) och
sprit 71 mill. doll., andra vegetabilier (ej
spånadsämnen) 10,6 %, spånadsämnen och
textilier 79 mill. doll. el. 18,3 %, järn och
järnprodukter 69 mill. doll. el. 15,9 %, kol
och koks 33 mill. doll., petroleum och
petroleumprodukter samma belopp o. s. v. Från
Storbritannien importerades 1934 för 105,1
mill. kr. (1935 111,7 mill.), från U. S. A. för
238,2 mill. (1935 303,7 mill.), medan exporten
till Storbritannien utgjorde 227,6 (1935 274
mill.) och till U. S. A. 194,4 mill. kr. (1935
224,7 mill.). Efter Ottawakonferensen 1932
har Storbritanniens handel med K. stärkts på
bekostnad av U. S. A:s förut dominerande
ställning. 1934 kommo 24,2 % av importen
från Storbritannien, 7,9 % från det övriga
Europa, 54,9 % från U. S. A.; 39,3 % av
exporten gingo till Storbritannien, 12,5 % till
det övriga Europa, 33,6 % till U. S. A.
Importen till Sverige värderades enl. K:s sta
tistik 1934 till 1,14 mill. doll., exporten till
Sverige till 1,44 mill. doll.
Handelsflottan utgjordes 1 juli 1935
av 917 fartyg om 1,372,000 bruttoton.
Kommunikationer. Järnvägarna hade 1933
en längd av 68,100 km (utom dubbelspår m.
m.) och befordrade 19,i mill. passagerare (1920
51,3 mill.) samt 57,4 mill. ton gods (1920 100
mill.). Trafikens tillbakagång förklaras
delvis av depressionen och delvis av
automobil-trafikens och landsvägsnätets hastiga
utveckling. 1934 funnos 1,120,000 automobiler.
Kanalerna befordrade 18,i mill. ton gods 1934.
Lufttrafiken har utvecklats hastigt, särskilt för
kommersiella och posttrafikändamål. H.N-n.
Mynt- och bankväsen. Guldmyntfoten, som
upphävts under världskriget, återinfördes i
juli 1926. Sedan England lämnat
guldmyntfoten i sept. 1931, har den kanadensiska
dollarn följt pundet i dess kursfall gentemot
guldvalutor. I okt. 1931 ställdes
guldexporten under kontroll. Bank of Canada
började sin verksamhet mars 1935. Dess
sedlar skola att börja med ersätta av
regeringen utgivna sedlar och under följ. 10 år
intill 75 % av affärsbankernas sedlar.
Affärsbankerna äro endast 10 med omkr. 3,800
kontor. De fyra största, Bank of Montreal
(den äldsta banken, gr. 1817), Royal bank of
Canada, Canadian bank of commerce och
Bank of Nova Scotia, representera tills, mer
än 80 % av inlåningen. Bankerna äro
underkastade ingående statskontroll. Gällande
banklag tillkom 1923, och 1924 inrättades en
bankinspektion. E. H-ss.
Statsfinanser. Enl. 1936—37 års
dominion-budget upptas utgifterna till 384 mill. doll.
mot 352 mill. 1935—36. Sistnämnda år
an-slogos till statsskulden 137 mill. doll., till
pensioner 44 mill., som bidrag till
provinserna 14 mill., till vissa allmänna arbeten
likaledes 14 mill., till försvarsväsendet 11 mill.
etc. 1934—35 uppgingo de verkliga
dominion-inkomsterna till 358 mill. doll., varav
»krigsskatterna» (skatterna på inkomst,
varuomsättning m. m.) inbringade 185 mill., tullarna
77 mill., acciserna 43 mill. etc. Provinsernas
utgifter (undervisningsväsendet m. m.)
utgjorde 1932—33 201 mill. doll. och
inkomsterna 185 mill. Statsskulden angavs till
2,846 mill. doll. i mars 1935. Bank of
Cana-das guldförråd redovisades i april 1936 till
107 mill. doll. och sedelomloppet till 90
mill. N. Sbg.
Religion. 1931 voro 41,3 % av befolkningen
romerska katoliker, 19,4 % tillhörde United
church of Canada (en fusion av metodister,
kongregationalister och en del anhängare av
presbyterianska kyrkan) och 15,8 % den
engelska statskyrkan. H. N-n.
Tidningspress. Kanada-Tidningen
(Canada-Tidningen) har upphört.
Försvarsväsen. Armén. Den stående
(värvade) armén utgör omkr. 3,500 man. Den
aktiva milisen kan inkallas till övning i högst
30 dagar årl.; under budgetåret 1933—34
inkallades omkr. 40,000 man i 10 dagar. Hela
styrkan av aktiv milis utgör omkr. 50,000
man. Ungdomsutbildning bedrives bland 12—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
