Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kammarvatten - Kampala - Kampfscharrörelsen - *Kanada - Befolkning - Näringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
917
Kammarvatten—Kanada (Näringar)
918
Kammarvatten, se ögat, sp. 1429.
Kampala, stad i Uganda, Östafrika, n. om
Victoria njansa; omkr. 60,000 inv. K. är
landets viktigaste handelsstad och ändpunkt för
järnvägen från Mombasa; hamn vid Victoria
njansa är Port Bell.
Ka’mpfschärrörelsen, se R o p p, F. von der,
suppl.
*Kanada. Hela arealen uppges enl. senaste
off. uppgifter till 9,569,305 km2, varav
landarealen utgör 8,978,628 km2.
INNEHÅLL:
sp.
Befolkning.......... 917
Näringar............ 918
Kommunikationer .... 920
Mynt- och bankväsen 920
Statsfinanser....... 920
Religion ........... 920
sp
Tidningspress ........ 920
Försvarsväsen ........ 920
Sport och idrott ..... 921
Förvaltning .......... 921
Historia ............. 921
Litteraturanvisningar... 922
Befolkning. Senaste uppgifter om K:s
areal och folkmängd framgå av följ. tab.
Provinser och. territorier Land och vatten, km2 Land, km2 Inv.1931 Inv. per km2 land Folkökning 1921-31,%
Prince Edward island 5,656 5,656 88,038 16,o 0,65
Nova Scotia 54,564 53,722 512,846 9,5 — 2,10
New Brunswick 72,478 71,766 408,219 5,7 5,24
Quebec 1,539,780 1,355,898 2,874,255 2,5 21,76
Ontario 1,068,544 940,862 3,431,683 3,6 16,98
Manitoba 638,440 569,059 700,139 1,2 14,75
651,876 616,330 921,785 1,6 21,69
Alberta 661,161 644,366 731,605 1,1 24,33
British Columbia .... 948,562 930,495 694,263 0,8 32,35
Yukon 536,305 531,824 4,230 0,01 1,76
N orthwest territories 3,391,939 3,258,650 9,723 0,003 21,72
Hela Kanada 9,569,305 8,978,628 10,376,786
1931 beräknades 67,3 % av befolkningen
tala engelska, 17,1 % franska, 12,8 % både
engelska och franska samt 2,8 % andra språk.
8,07 mill. eller 77,8 % av befolkningen voro
födda i K., 11,4 % inom andra delar av det
brittiska väldet, 10,8 % i övriga länder.
723,900 voro födda i England, 279,675 i
Skottland, 107,500 på Irland, 171,200 i Polen,
114,400 i Ryssland, 42,600 i Italien, 40,300 i
Rumänien, 39,200 i Tyskland, 37,400 i
Österrike, 34,415 i Sverige (0,33 %), 32,679 i Norge,
30,354 i Finland, 17,217 i Danmark och 5,731
på Island. 344,600 voro födda i U. S. A.
Svenskarna äro till större delen bosatta i Ontario,
de tre prärieprovinserna och British
Columbia. I Quebec, kustprovinserna i ö. och i
territorierna bo blott 3,5 % av de
svenskfödda. Den kanadensiska statistiken upptar
81,306 pers, vara av »svensk härkomst». —
1931 funnos 122,920 indianer, 5.979 eskimåer,
46,159 kineser och 23,342 japaner.
Födelsetalet 1926—30 var 24,i % (1933
22,9 %), dödstalet samma period 11,i % (1933
9,6 %), överskottstalen resp. 13,o och 11,3 %.
Folkmängdens tillväxt i K. beror främst på
denna stora naturliga folkökning, som är
störst i provinsen Quebec (hos
fransk-kanadensarna) och i nybyggarprovinserna
Saskatchewan och Alberta. Tillväxten 1921—31,
1,589,000 pers., härledde sig av en naturlig
folkökning på 1,325,000 och en
nettoinvandring på 264,000. Efter 1930 har invandringen
varit ringa, 1934 13,903 pers.
Stadsbefolkningen (i orter med över 3,500 inv.) utgjorde
1931 53,7 %.
Näringar. Jordbruk. Av den skördade
arealen 1931, 241,000 km2, voro 107,000 km2
vete, 52,000 km2 havre, 15,400 km2 korn och
58,700 km2 hö och klöver. 1934 var den
skördade arealen ej så stor som 1930, och de
nämnda växtslagen upptogo resp. 97,000,
55,500, 14,600 och 45,300 km2. Betesvall
omfattade dessutom mycket stora arealer. Med
blott V2 % av jordens folkmängd frambragte
K. 1929—33 6,4 % av jordens veteskörd, 7,6 %
av dess havreskörd och 5,o % av dess
kornskörd. Värdet av produktionen av spannmål,
potatis och hö var 1934 555 mill. doll.
Skogsbruk och skogsindustri.
K:s produktion av sågat virke uppgick 1934
till över 1 mill. stds, varav 700,000
exporterades. British Columbia lämnar nära 60 % av
produktionen med Quebec
och Ontario närmast. 1934
gick hälften av exporten
till Storbritannien, men i
regel äro U. S. A. största
köparen.
Pappersmassetill-verkningen är näst U. S.
A:s den största i världen
och uppgick 1934 till 1,10
mill. ton kemisk och 2,12
mill. ton mekanisk
trämassa, alltså tills. 3,22 mill.
ton (U. S. A. 3,9, Sverige
2,87 mill. ton). Den långt större delen
förarbetas i pappersbruken, men en betydande export
(omkr. 20 % av tillv.) till U. S. A. äger rum.
K:s produktion av papper är också näst U. S.
A:s störst på jorden (19 3 4 2,53 mill. ton, U.S. A.
4,60, Sverige 0,69 mill. ton). Pappersbruken äro
förlagda till östra K. och tillverka huvudsaki.
tidningspapper (i vikt 80 % av produktionen).
K. är jordens största exportör av papper och
exporterar 2/3 av allt tidningspapper, som
går i internationell handel. 1934
exporterades 2,4 mill. ton. Tills, hade skogsindustriens
produkter ett värde av 181 mill. doll.
J akten och pälshandeln ha i hög
grad påverkats av uppkomsten av
uppföd-ningsfarmer för rävar o. a. pälsdjur.
Farmfödda pälsdjur anses nu lämna 30 % av
skinnproduktionen. 1932/33 gav fångsten 4,5 mill.
skinn (225,000 rävar, 72,000 bävrar, 740,000
vesslor etc.) till ett värde av över 10 mill. doll.
Fisket hade 1934 ett värde av 34,1 mill.
doll., varav 40 % föllo på British Columbia.
V attenkraften har utbyggts i
kolossal skala under senare år. Turbinkraften
utgjorde vid 1935 års början 7,55 mill. hkr,
därav 49 % i Quebec, 31 % i Ontario och
9,5 % i British Columbia.
Bergsbruk. Produktionen av mineral
och metaller har också ökats snabbt. Särskilt
gäller detta guldproduktionen, där K. näst
Sydafrika är den största producenten, 1934
med 92,400 och 1935 med 102.000 kg. 13 % av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
