Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Klimat - Klimatväxlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1005
Klimatväxlingar
1006
Tropiskt
regnklimat
Torrklimat
[-Varmtempe-rerat regn-klimat-]
{+Varmtempe-
rerat regn-
klimat+}
Borealt
skogsklimat
Snöklimat
Zon Beteckning Definition
1. Af Tropiskt regnskogsklimat
2. AW Savannklimat
3. BS Stäppklimat
4. BW Ökenklimat
5. Cw Vintern torr, sommaren fuktig
6. Cs Sommaren torr, vintern fuktig
7. Cf Fuktigt tempererat klimat
utan utpräglad regntid
8. Dw Vintern torr
9. Df Vintern fuktig
10. ET Tundreklimat
xll. EF Evig frost
Betydelsen av dessa klimatzoner ligger
däri, att även andra förhållanden än de rent
meteorologiska kunna inordnas i ett liknande
schema. Redan 1874 gav A. de Candolle en
indelning av växterna i 5 stora huvudgrupper
i anslutning till de klimatiska betingelserna.
Efter en annan synpunkt, näml,
jordmåns-bildningen, har Penck (1910) indelat k. i:
1) Det humida k., utmärkt av att
nederbörden är större än avdunstningen; vattenöverskottet
bortföres genom floder och vattendrag.
2) Det ni va la k., utmärkt av att det faller
mera snö, än som bortgår genom ablation;
snööverskottet bortföres genom glaciärer.
3) Det arida k., kännetecknat av att
avdunstningen upptar hela nederbörden och kan uppta
ännu mera, alltså även uppta vatten från
tillströmmande floder. Det är framför allt ökenområdena,
som falla inom det arida k.
I tab. sp. 1001—02 anges
medelinstrålningen och medeltemp. på olika breddgrader.
Temperaturfördelningen över jordytan i jan. och
juli är åskådliggjord på bild 1—2,
lufttrycks-fördelning och förhärskande vindar på bild
3—4.
Litt.: W. Köppen, »Die Klimate der Erde»
(1923; 2:a, omarb. uppl., »Grundriss der
Kli-makunde», 1931); J. v. Hann, »Handbuch der
Klimatologie» (4:e uppl. 1932); A. Ängström,
»Meteorologi» (1935). A. Ä.
Klimatväxlingar. Liksom de flesta
meteorologiska element, i främsta rummet temp.,
ändra sig med dygnstid och årstid, äro de
även, fastän i mindre utpräglad grad,
underkastade växlingar av längre varaktighet och
delvis periodisk karaktär. Ebb och flod visa
ju variationer med månens faser, med
tydliga 14 dagars eller 28 dagars perioder, och
redan tidigt har man sökt finna och trott sig
finna liknande variationer i jordens
atmosfär. Det synes numera otvivelaktigt, att en
del meteorologiska element, ss. de
luftelektriska fenomenen och luftrörelsen, verkligen
visa svaga växlingar med månens ställning,
men de äro obetydliga, jämförda med de
variationer, som härröra från andra grunder,
och ha icke kunnat praktiskt utnyttjas i
prognostiskt syfte. Bland de perioder, som
äro tydligt markerade, märkes en omkr.
11-årig period, vilken uppträder i fråga om de
flesta meteorologiska element, särskilt temp.,
nederbörd, åskväder m. fl., och vilken nära
överensstämmer med en period av samma
längd i fråga om solfläckarna och därför har
tillskrivits kosmiska orsaker. I Sverige
uppgår den genomsnittliga skillnaden mellan
temp. inom olika skeden av 11-årsperioden
Temperaturvariationer under den 11-åriga perioden
för solfläckarnas frekvens.
till några tiondelar av en grad, under det
att den genomsnittliga växlingen från år till
år ligger mellan 1 och 2 grader. Liknande är
förhållandet beträffande nederbörden. 1 alla
undersökta fall är den växling, som kan
tillskrivas ett beroende av solaktiviteten, en
relativt liten del av den variation, som
uppträder av andra orsaker.
Samma förhållande råder beträffande den
period på omkr. 33 år, som E. Brückner först
påvisade genom en analys av
skörderesultaten och som sedermera visats uppträda i ett
flertal meteorologiska element. En period på
omkr. 8 år har angivits av Moore beträffande
Nordamerika och av O. Pettersson och A.
Wallén beträffande Sverige, och Axel
Enström finner denna period särskilt
återspeglad i vissa ekonomiska företeelser. A. 1.
Voej-kov, O. Pettersson, B. Helland-Hansen och A.
Wallén m. fl. ha även framhållit betydelsen
för våra k. av en omkr. 2—3-årig period,
vilken är särskilt markerad i temp. och som har
en medelamplitud av någon grad.
Svårigheten att utnyttja dessa variationer i
syfte att förutsäga väderleken (jfr
Väder-leksförutsägelse) ligger däri, att
varken periodlängden eller amplituden håller sig
oförändrad utan att även dessa äro
underkastade så starka fluktuationer, att man i många
fall starkt kan ifrågasätta lämpligheten av att
ange en bestämd periodlängd för växlingarna
i fråga. Sålunda bar i fråga om den
Brückner-ska klimatväxlingen för Stockholm följ,
tidsintervall förflutit mellan temperaturmaxima:
1777—94, d. v. s. 17 år; 1794—1822. d. v. s. 28
år; 1822—55, d. v. s. 33 år; 1855—97, d. v. s. 42
år. Medelvärdet omkr. 30 år framgår alltså
ur termer, som visa så stora skillnader som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
