Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klint, Kaare - *Klint, P. V. J.- - *Klintberg, G. F. T. - *Klintberg, M. V. - Klintsläktet - Klintsy - *Klippan - *Klippfisk - Klipporm - Klipprapphöns - K. L. M. (Koninklijke luchtvaart maatschappij) - *Klockarboställe - Klockbrons - *Klockgroda - *Klockhoff, O. - Kloo, Adolf Henrik - *Kloos, W. - Kloot, Claudius - *Kloppenborg-Skrumsager, H. D. - Kloramin - *Kloster - *Klostermann, E. - *Klotz, L. L. - Kloumann, Sigurd - *Klubbekriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1009
Klint, P. V. J.—Klubbekriget
1010
derade sedan arkitektur, bl. a. utomlands (på
Java 1914—16), ägnade sig åt konstindustri
1916—20, varefter han övergick till
arkitektverksamhet. K. är docent vid danska
konst-akad. sedan 1924. Ilan har bl. a. lett
restaureringen av Thorvaldsens museum i
Köpenhamn samt ombyggnaden av Frederiks
hospital där till konstindustrimuseum (tills, m. I.
Bentsen). E. L-k.
♦Klint, P. V. J.-, dog 1930.
♦Klintberg, G. F. T., dog 1936 2/4. Han
lämnade sin regissörsbefattning vid Kungl.
teatern 1932 och verkade senare som regissör
vid radioteatern. K. var 1929—34 ordf, i
Svenska teaterförbundet och från 1935 till sin
död ordf, i Riksteaterns publikorganisation.
♦Klintberg, M. V., dog 1932 18/8.
Klintsläktet, Centaurea (se d. o.).
Klintsy’, stad i Västra området,
Sovjet-tern 1932 och verkade senare som regissör
inv. (1933). Centrum för Sovjetunionens tillv.
av tågvirke; dessutom klädesfabriker,
garve-rier, gjuterier m. m.
♦Klippan har efter gränsreglering 1924 en
areal av 211 har; 2,847 inv. (1936). A-b.
K:s finpappersbruk, som även äger a.-b.
Lessebo skogar, har nu ett årligt tillv.-värde av
omkr. 12 mill. kr.; omkr. 500 arb.
♦Klippfisk, se även Torskfiske, sp. 495.
Klipporm, se P y t o n o r m a r.
Klipprapphöns, se Stenhönssläktet.
K. L. M. (K o ni nkl i j k e luchtvaart
maatschappij), holländskt luftfarts-a.-b.,
gr. 1919. K:s luftlinjer gå över 24 länder
och 4 världsdelar (totalsträcka 25,000 km,
årlig flygsträcka 6,5 mill. km). Indienlinjen
Amsterdam—Batavia är längsta luftrouten i
reguljär trafik och snabbaste förbindelsen
mellan Europa och Bortre Indien. Q. v. U.
♦Klockarboställe. 1932 års kyrkomöte
antog ett förslag av K. m:t till lag med vissa
bestämmelser ang. boställen för klockare och
organister. Enl. förslaget skulle
förvaltningen av k. samt organistboställe stå under
uppsikt av boställsnämnd och stiftsnämnd (jfr
Boställen, suppl.). Lagförslaget har ännu
ej förelagts riksdagen. Schg.
Klockbrons, se Klockme t al 1.
♦Klockgroda är även iakttagen i n. Skåne.
♦Klockhoff, O., dog 1929 16/-.
Kloo, Adolf Henrik, präst (f. 1878 10/2),
kyrkoherde i V. Tunhem 1921. K. är den
verklige folktalaren. Hans predikan är
evangeliskt fulltonig, hans bildspråk levande.
»Arvet ej förspill» (1935) är ett klart uttryck för
hans homiletiska stil. H. W-rk.
♦Kloos, W. »Verzen» kommo ut i definitiv
uppl. 1932. »Nieuwere literaturgeschiedenis»
utgåvos i 25 bd 1916—35.
Kloot [klöt], Claudius, ämbetsman,
rätts-lärd, juridisk författare (omkr. 1612—90).
Blev student i Uppsala 1628, i Franeker 1633,
»svensk sekreterare» i Göteborg 1636 och
»rådsförvant» där 1647. K. avsattes 1655 på
grund av äktenskapsbrott. 1660 utnämndes
han till justitieborgmästare i Vänersborg. För
eftervärlden är K. mest känd genom sin
juridiska handbok, »Then swenska lagfarenheetz
spegel» (1676). Han utgav även två
latinska offentligrättsliga översikter,
»Synopsis causarum criminalium» och »Processus
criminalis» (båda 1651; nya, förbättrade uppl.
1676), de första i Sverige tryckta arbetena av
detta slag inom sina resp, områden. Se f. ö.
biogr. av B. Hallberg (1934). J. C. A.
♦Kloppenborg-Skrumsager, H. D., dog 1930.
Kloramln, paratoluolsulfokloramidnatrium
med formeln C8H4CH3SO2NNaCl, ett av II. D.
Dakin 1916 infört bakteriedödande medel för
sårbehandling. K., som ofta benämnes
klor-amin-T (T av toluolderivat), är ett vitt
kristal-liniskt pulver, lösligt i omkr. 10 delar vatten.
Det är ett av de bästa sårmedel man känner,
brukas i 1/4—^-procentig lösning, verkar
kraftigt bakteriedödande med ringa
lokalre-tande verkningar, dessutom renande genom
en viss äggviteupplösande verkan samt
lukt-borttagande. Liknande användning och
egenskaper har bensolsulfokloramidnatrium. U. v.E.
♦Kloster, församling, heter sedan 1931 off.
Eskilstuna K:s församling (se Eskil
stu-n a, suppl.).
♦Klostermann, E., blev 1923 prof, i
Königs-berg och var 1928—36 prof, i Halle.
♦Klotz, L. L., dog 1930.
Kloumann [klau’-], Sigurd, norsk
industrimän (f. 1879). K. anställdes 1903 i Det norske
kvelstofkompani och deltog i
experimentarbetena med Birkeland-Eydes kvävemetod. Han
ledde uppförandef av
försöksanläggningen i
Notodden och planlade
Svelgfoss kraftstation,
då Europas största,
samt ledde andra
vattenkraftutbyggnader
(Rjukan m. fl.) för de
olika bolag, som 1911
uppgingo i Norsk
hyd-roelektrisk kvælstof
A. S. 1913 stiftade han
A.S. Saudefaldene, där
han sedan dess varit
dir. och haft ledningen av stora
vattenkraftutbyggnader. 1915 deltog K. i stiftandet av
A. S. Höyangfaldene och ledde som dess dir.
utbyggnaden av Ilöyangers kraftverk samt
aluminium- och elektrodfabrik, vilka
anläggningar jämte bauxitfyndigheter i Frankrike
1923 övertogos av A. S. Norsk aluminium co.
med K. som chef. Han startade även 1917
A. S. Norsk aluminiumsindustri med fabrik i
Holmestrand. Ilan införde 1928 vid Höyanger
Harald Pedersens metod för framställning av
aluminiumoxid (se Aluminium, suppl.,
sp. 108) och tog initiativet till stiftandet av
A. S. Dansk aluminiumindustri (1933) och
a.-b. Svenska aluminiumkompaniet (1934), i
vilka bolag han är dir. E. Hlr.
♦Klubbekriget. Jfr N. Ahnlund, »Till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
