Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kolkwitz, Richard - Kollberg, Johan Alfred - *Kolle, W. - *Kollektivavtal - Kollektivhus - Kollektiv säkerhet - *Kollett - Kollo, Walter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1023
Kolkwitz—Kollo
1024
»Plöjarna.» Etsning ur serien »Från bondekriget» av Käthe Kollwitz.
KoTkwitz, Richard, tysk limnolog och
vattenhygieniker (f. 1873), e. o. prof, i
botanik vid univ. i Berlin 1921. Är sedan 1901
avdelningsföreståndare vid Preussens
centralanstalt för vatten-, mark- och lufthygien i
Berlin-Dahlem. K. har främst arbetat inom
teoretisk och praktisk limnologi samt inom
växtfysiologi. Inom den teoretiska
limnolo-gien har K. gjort sina största insatser på
planktonforskningens område. K. har (tills,
m. tysken Marsson) grundat ett
Saprobien-System el. föroreningssystem, vilket utgöres
av ett antal av vissa mikroorganismer
karakteriserade grader av förorening hos vattnet,
varvid särskild hänsyn tagits till den
växlande mängden av kväve- och fosforhaltiga
avfallsämnen i detsamma. K. har företagit
limnologiska och botaniska studieresor till
Ostindien och Sydamerika samt har utgivit
ett stort antal skrifter i limnologi och botanik.
Kollberg, Johan Alfred, ämbetsman
(f. 1884 6/i2). Blev 1912 disponent för
systembolaget i Alingsås, 1916 e. inspektör hos
Kon-trollstyrelsen och blev där 1919
byråinspektör (förste byråinspektör). 1930 utsågs K. till
verkst. dir. i a.-b. Göteborgssystemet och
1933 därjämte i Göteborgs restaurant-a.-b.,
vilka båda bolag han reorganiserade. 1935
blev K. överdir. och chef för
Kontrollstyrelsen. Han har verksamt bidragit till den nuv.
systembolagsorganisationens främst
praktiska utformning. H. G-n.
*KolIe, W., dog 1935.
*KollektivavtaI. Enl. Socialstyrelsens
statistik utgjordes k. vid 1934 års utgång av:
Antal avtal Arbetare
Riksavtal ......................... 50 225,736
Distriktsavtal .................... 65 73,281
Ortsavtal ...................... 1,409 108,813
Avtal för enskilda arbetsplatser 4,764 266,870
Summa 6,288 674,700
Relativt största tillämpning hade avtalen
inom läder-, hår- och gummivaruindustrien,
där 93,8 % av arbetarna
berördes av avtalen, inom
textil-och beklädnadsindustrien med
89,6 % av arbetarantalet samt
inom pappers- och grafisk
industri med 87,5 % av
arbetarna.
Av de under 1934 ingångna
1.500 avtalen hade 48,o % en
giltighetstid av högst 1 år,
21,4 % av 1—2 år, 14,3 % av
2—3 år och 15,5 % av mer än
3 år, d. v. s. giltighetstiden
visade i jämförelse med de
närmast föreg. årens avtal
en avsevärd förlängning. —
Litt.: A. Molin, »Svensk
ar-betslagstiftning» (1934); L.
Wistrand,
»Kollektivavtalslagen och arbetsdomstolen»
(1936). A. M.
Kollektivhus, en bostadsform,
där större eller mindre delar av
hushållsarbetet avlastats från det enskilda hushållet
och i stället organiserats gemensamt för
husets invånare. Denna bostadsform är den
naturliga konsekvensen av de sociala
förändringar, som främst sammanhänga med det
tilltagande kvinnliga förvärvsarbetet (i
Stockholm ha icke mindre än 25 % av de gifta
kvinnorna anställning). Endast genom en
omgestaltning av hela bostadsformen kan man
åstadkomma en verklig anpassning till den
livsföring, som den nya familjetypen
representerar. Husmodern, som arbetar borta
större delen av dagen, skall sålunda i k. ha
möjlighet att lämna sina minderåriga barn till
en gemensam barnavdelning. Maten skall
tillredas i ett för husets invånare gemensamt
kök och serveras antingen i en gemensam
restaurang el. (ev. genom mathissar) i de
enskilda lägenheterna. Tvätt, städning m. m.
utföras av arbetskrafter, som anställas för
alla familjer inom k. gemensamt.
Ett första k. (arkitekt S. Markelius) har
uppförts vid John Ericsonsgatan i Stockholm,
och liknande bostadshus planeras även på
andra platser, bl. a. i Göteborg. — Jfr S.
Markelius, »Kollektivhuset» (i Arkitektur och
Samhälle, 1, 1932 och Sv. slöjdfören:s tidskr.
Form, 5, 1935). S. M-s.
Kollektiv säkerhet, se
Genèveproto-k o 11 e t, Nationernas förbund, sp.
773 och 775, och Sanktion 2.
*Kollett användes även av officerare och
underofficerare vid vissa kav.-reg:ten (K. 1
och K. 4) samt vid trängen.
Ko’llo, Walter, tysk operettkompositör
(f. 1883), produktiv representant för senare
årtiondens Berlin operett. I Stockholm ha
uppförts bl. a. farsoperetten »Luffarbaron»
(1914) och vådevilloperetterna »Som i
ungdomens vår» (s. å.; komponerad tills, m. W.
Bredschneider) och »Tre små flickor» (1928),
i Göteborg bl. a. »Marietta» (s. å.). H. G-t.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
