Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koltjugino - Koltsov, Michail Jefimovitj - *Kolvsjuka - Koma - Komandarm - Kombinationsmotstånd - Kombinationsprincipen - *Komi - Komintern - Kominternpartiet - Kommasköldlus - *Kommendant - Kommendörsöarna - Kommensalism - *Kommissarie - *Kommun
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Koltsov—Kommun
1028
1027
metallvarufabriker. — 2. Se L e n i n s
k-Kuznetsk i j, suppl.
Koltsov [kaltså’f], Michail J e f i m
o-v i t j, rysk författare (f. 1898), tog verksam
del i bolsjevikrevolutionen ocb borgarkriget.
Sedan 1932 kommenterar K. i Pravda dagens
frågor i starkt subjektiva, strängt
socialistiskt rättrogna, satiriska eller humoristiska
»följetonger», vilka nått enastående
popularitet och fixera sovjetmedborgarnas
socialistiskt korrekta ståndpunkt till företeelser och
frågor, som icke kunna nås av
lagstiftningen. A. Kgn.
♦Kolvsjuka, se även färgpl. V ä x t s j u
k-domar 4, bild 14.
Koma [kå’-], fys., avbildningsfel vid linser,
kan uppfattas som en kombination av
astigmatism (se d. o. 2) och sfärisk aberration (se
d. o. 2). K. uppträder sålunda i snett
infallande strålknippen med stor öppning. Sv.B-r.
Komanda’rm (av ry. komandir armii,
arméchef), enl. förordning av 1935 titel för högsta
befälsgraden vid ryska lant- och
flygstridskrafterna. K. omfattar två grader. Närmast
lägre grader äro k o m k o r (av komandir
korpusa, kårchef), k o m d i v (av komandir
divizii, divisionschef) och k o m b r i g (av
komandir brigady, brigadchef). C. A. E.
Kombinationsmotstånd till två el. flera
pa-rallellkopplade motstånd r±, r2 o. s. v. är
ett motstånd R, som vid samma spänning
genomsläpper samma ström som alla
motstånden r±, r2 o. s. v. tillsammans. Man har
1/Z? = 1/ri + l/r2 + • • • Sv.B-r.
Kombinationsprincipen, en först av W.
Ritz klart formulerad sats, som säger, att en
spektrallinjes frekvens kan skrivas som
skillnaden mellan el. summan av
frekvenserna för två andra linjer i samma spektrum.
K. följer av möjligheten att skriva
spektral-linjernas frekvens som skillnaden mellan två
termer (se Spektrum, sp. 223 f.). Då
många termer ej kombinera med varandra,
kunna de av k. fordrade linjerna ej alltid
iakttagas. Sv. B-r.
♦Komi omfattar numera efter
gränsregleringar 374,900 km2 och hade 276,300 inv. 1933.
Kominte’rn, industristad i Azovska och
Svartahavsområdet, Sovjetryssland, nära Sjachty;
31,847 inv. (1933). Stenkolsgruvor.
Kominte’rnpartiet, riksdagsgrupp
(kommunister), räknade vid 1936 års riksdag 2 led.
Kommasköldlus, se Sköldlöss och färgpl.
Trädgårdens skadedjur 1, bild 8.
♦Kommendant. I Stockholm är chefen
för östra armefördelningen överkommendant
och sekundchefen för Göta livgarde t. v.
tjänstförrättande k. Enl. 1936 års
försvarsbeslut skall en pensionerad f. d.
regementschef upprätthålla befattningen såsom
k. — K. kallas även inom högre kvarter
eller stab officer, som leder den inre tjänsten
(vakt- och ordonnanstjänst, inkvartering,
för-plägnad, transporter m. m.) och för befälet
över den härför erforderliga personalen. C. A. E.
Kommendörsöarna, dets. som
Koman-dorskijöarna.
Kommensali’sm, se Symbios.
♦Kommissarie. Vissa värnpliktiga utbildas
i sv. armén till k. vid särskilda skolor,
anordnade av intendenturtrupperna, och
tjänstgöra vid truppförbanden i fält och under
fält-tjänstövningar, då de biträda vid ledningen
av förplägnadstjänsten m. m. C. A. E.
♦Kommun. Genom lagstiftning 6 juni 1930
— lag om kommunalstyrelse på landet, lag
om kommunalstyrelse i stad, lag om
försam-lingsstyrelse (som ej gäller för Stockholm),
lag om församlingsstyrelse i Stockholm, lag
om skolstyrelse i vissa kommuner och
kommunal vallag — har en genomgripande
revision av 1862 och senare års
kommunallagstiftning skett. Bl. a. har folk- och
fortsätt-ningsskoleväsendet i viss utsträckning
överförts från den kyrkliga till den borgerliga
kommunen (se Folkskolestyrelse,
suppl.). Representativt system har införts i
kyrkoförsamlingen och reglerna om val till
olika representativa organ normaliserats och
sammanförts i en författning. Rösträtts- och
valbarhetsbestämmelser ha ej ändrats.
I kyrkoförsamling med mera än 5,000 inv.
skall beslutanderätten med undantag för
vissa frågor uppdragas åt
kyrkofullmäktige. I församling med 5,000 inv.
eller därunder må beslutanderätten uppdragas
åt fullmäktige. I övrigt utövas
beslutanderätten fortfarande av kyrkostämman. Så är
fallet vid ärenden, som äro gemensamma för
två eller flera församlingar, vilka ej utgöra
kyrklig samfällighet (se d. o.,
suppl.). För församlingarna gemensam
kyrkostämma utövar t. ex.
beslutanderätten om förvaltningen av gemensam kyrka
eller boställe. Gemensam kyrkostämma för
flera församlingar förekommer ej i Stockholm
utan i stället
församlingsdelegera-d e för vissa gemensamma angelägenheter, då
kyrkofullmäktige i församlingarna ej kunna
enas. Rörande antalet kyrkofullmäktige gälla
samma normer som i landskommunen för
kommunalfullmäktige, för Stockholm särskilda
regler. Bestämmelserna om kyrkoråd och
skolråd samt om gemensamt k y r k
o-o c h skolråd äro i huvudsak oförändrade.
I Stockholm saknas gemensamt kyrko- och
skolråd. Kyrkvärdar utses av
kyrkorådet bland dess egna led. för en tid av två år,
i Stockholm för den tid de blivit invalda i
rådet. Två eller flera församlingar må, även
om de ej utgöra kyrklig samfällighet, förena
sig om gemensamt kyrkoråd eller
också, med bibehållande av de särskilda
kyrkoråden, utse ett gemensamt kyrkoråd för
vård om vissa angelägenheter (detta gäller
icke för Stockholm). Bilda församlingarna
ett pastorat, skola de även ha ett gemensamt
kyrkoråd för vård om pastoratets
angelägenheter (ändring 1933, vilken icke gäller för
Stockholm).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
