Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Konstantinopel (Istanbul) - Konstantinovka - *Konstitutionsutskottet - Konstmassor - *Konstnärsklubben - Konstriktionsteorien - Konstruktionsarkitektur, Konstruktivism - Konstruktionsdeplacement - *Konstsilke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1041
Konstan tinovka—Konstsilke
1042
bl. a. cementfabriker, bomulls- och
yllefabriker, tillv. av konserver, margarin, möbler,
skodon m. m. K. har flyghamn vid Yesil Keny
(regelbunden trafik med bl. a. Paris, Rom och
Angöra) samt rundradiosändare. Aja Sofia är
sedan 1935 museum.
Konstantinovka [kanstanti’nøfka], ukr.
Kon-stantinivka, stad i Donetsområdet, Ukraina,
55 km n. om Stalino; 84,200 inv. (1934).
Snabbt uppblomstrande industricentrum med
stora glasbruk, metallurgisk och kemisk
industri, tegelbruk m. m.
*Konstitutionsutskottet. Under utskottets
kompetens — med initiativrätt — fördes
1929 de reglementariska föreskrifterna för
riksdagen och 1933 stadgan om ersättnings
utgående för riksdagsmannauppdragets
fullgörande. 1933 lades till R. O. § 38
bestämmelsen, att utskottets medl. äro förbundna
till tystnadsplikt, om utskottet, med hänsyn
till rikets säkerhet eller andra synnerligen
viktiga skäl, finner i visst ämne meddelade
upplysningar böra hållas hemliga. Led. och
suppleant skall f. ggn han är närvarande vid
sammanträde med utskottet avge försäkran
om iakttagande av tystnadsplikten. H. T-n.
Konstmassor, genom blandning eller
kemiska processer eller båda metoderna i
förening framställda produkter, lämpliga som
material till massframställning av pressade
föremål. K. finnas av många slag. Av
cellulosa framställas bl. a. papier-maché och
vulkanfiber (se dessa ord), av cellulosanitrat
framställas celluloid och pegamoid (se dessa
ord), av cellulosaacetat cellon m. m., av
cellu-losahydrat (jämte glycerin som
uppmjuk-ningsmedel) cellofan, av kasein galalit (se d.
o.) och av kautschuk ebonit (se d. o.). En
viktig grupp utgöra de s. k. k o n s t h a r
t-serna, kondensationsprodukter av olika
slag, t. ex. bakelit (se d. o., även i suppl.) och
pollopas (se d. o.).
Till k. kan även räknas konststen,
imitationer av naturliga bergarter, huvudsaki.
använda i dekorativt syfte i byggnader.
Sammansättning och utseende växla, men vanl.
består konststenen av cement, gips eller
mag-nesia jämte sand, stenskärv, asbest o. dyl.
som fyllnadsämnen. Till gipsen sättas i regel
ämnen, som fördröja bindningen. Den brända
magnesian blandas med magnesiumsalter och
bildar då ett hårt cement. Färgeffekter
framkallas med mineralfärger. Marmorering i
ytan kan erhållas genom dennas sickling,
innan massan blivit alldeles hård; de färgade
partierna utdragas därvid till sliror. E. Hlr.
*Konstnärsklubben. Till K:s 75-årsjubileum
1931 utgavs (flera förf.) »Bohemer och
aka-demister».
Konstriktionsteorien förklarar rörelserna i
jordskorpan som följd av växlande
temperaturtillstånd inom denna. Sammansatt av
positiva och negativa valv (geantiklinaler och
geosynklinaler), reagerar den för
temperatur
påverkan i likhet med ett mosaikverk av
tekniska valv: vid uppvärmning höja sig
antiklinalerna och sänka sig synklinalerna
genom utvidgning, vid avkylning äga
motsatta rörelser rum genom konstriktion (se
d. o.). Sålunda var icke istrycket utan
avkylning och konstriktion orsaken till
Skandinaviens sänkning under istiden; dess senare
höjning beror på återuppvärmning från
jordens inre. Teorien finner stöd i
tyngdför-hållandena på jordytan och utgör själv ett
stöd för teorien om landbryggor (se d. o.)
som organismernas spridningsvägar. — Se N.
Odhner, »The constriction hypothesis» (i
Geogr. Annaler 1934 och Geol. Fören :s
För-handl. 1935). N. O.
Konstruktionsarkitektur,
Konstruktivi s m, den nutidsarkitektur, som i Sverige
vanl. kallas funktionalism; se Le
Corbusier och Tysk konst, sp. 897,
samt i suppl. Funktionalism, G r
o-p i u s, W., och May, E.
Konstruktionsdeplacement, se D e p 1 a c
e-m e n t, suppl.
*Konstsilke finner årl. allt större
användning; världsproduktionen steg från 1934 till
1935 med omkr. 23 %. Starkaste relativa
stegringen visade det dyrbarare men
samtidigt hållbarare acetatsilket, för
viskos- och paulysilket var stegringen
mindre. En betydande utveckling har ägt rum
inom tillv. av stapelfiber, som består av i
vissa längder avskurna konstsilkefibrer, vilka
sedan spinnas på samma sätt som bomull eller
ull och finna användning enbart eller i
blandning med annat textilmaterial.
Världsproduktionen av stapelfiber steg från 1934 till 1935
med omkr. 136 % och utgjorde 1935 omkr.
54,000 ton, medan produktionen av konstsilke
uppgick till omkr. 450,000 ton (preliminära
siffror). De främsta tillverkningsländerna
äro U. S. A. (113,000 ton), Japan (97,000 ton),
Italien (57.000 ton), England (51,000 ton),
Tyskland (49,000 ton), Frankrike (32,000 tonj
och Nederländerna (10,000 ton).
I Sverige finnas två fabriker, a.-b. Svenskt
konstsilke i Borås, med en produktion av
1,000 ton k. årl., varav en mindre del
förarbetas till stapelfiber, och a.-b. Nordisk
sil-kecellulosa i Norrköping (tillhör Kooperativa
förbundet), med en årsproduktion av 600 ton
stapelfiber. Sistnämnda firma tillverkar
dessutom cellulosafolier, dels 60 ton »diofan» (av
acetylcellulosa), dels 180 ton »allofan» (av
viskos) årl.
Bland alla ämnen, som prövats såsom
råmaterial för tillv. av k., resp, stapelfiber,
var även kasein (ostämne), tidigare dock
utan praktiskt resultat. 1935 har emellertid
den stora italienska konstsilkekoncernen Snia
viscosa co. fört en ny stapelfiber i
marknaden, framställd av kasein, som till sina
egenskaper skall stå ullen närmare än andra
liknande produkter. Tillv. lär redan uppgå till
25 ton per dygn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
