Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Konstsilke - *Konstskåp - Konstspråk - Konststen - Konsttorkning, Artificiell torkning - *Konstvetenskap - Konsumtionsenhet - *Konsumtionsförening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1043
Konstskåp—Konsumtionsförening
1044
I U. S. A. ha försök gjorts att framställa
en ihålig konstsilkefiber, som således i högre
grad än de hittills tillverkade produkterna
skulle motsvara naturbomull. O. C-n.
♦Konstskåp. Gustav II Adolfs k. i Uppsala
tillhör univ. där (ej domkyrkan).
Konstspråk, se Språk och Världsspråk.
Konststen, se Konstmassor, ovan.
Konsttorkning, Artificiell
torkning, av foder för att möjliggöra dettas
förvaring har inom lantbruket i ökad
utsträckning börjat ersätta naturlig torkning.
I Sverige har k. särskilt använts för
slakteri-, fiskeri- och sockerfabriksavfall men har
under de senaste åren även börjat utnyttjas
för torkning av annat material, främst gräs
och grönfoder. I andra länder, främst U. S. A.
och England men också i Tyskland, har man
börjat driva k. i mycket stor skala.
Bland de olika systemen märkas
roterande torktrummor, vilka särskilt i
utlandet kommit till användning för
torkning av gräs, grönfoder, rotfruktsblast m. m.
I regel utnyttjas numera förbränningsgaserna
direkt för torkningen, i det att dessa inledas
i trumman, varvid man börjat använda allt
högre temp., samtidigt som torkningstiden
starkt nedbringats. Ofta uppgår numera
gasmassans temp. till 500°—800° C. Vid
trummornas rotation blandas materialet,
varigenom jämn torkning erhålles. — Vid en annan
typ utbredes det för torkning avsedda
materialet i ett 20—30 cm tjockt skikt på ett
med hål för värmegasernas genomgång
försett torkband, vilket tills, m. fodret
passerar fram genom en torktunnel, vars
längd kan uppgå till 50 m.
Förbränningsgasernas temp. hålles i allm. vid omkr. 150° C,
varvid torkningen kräver en tid av omkr. 30
min. Avverkningen kan uppgå till 1,5—2,o
ton el. mera per tim. Torkningen blir ofta
något ojämn, i det att de inre partierna av
fodermassan torka långsammare än de yttre.
— I Sverige har H. Edholm (se d. o.,
suppl.) under de senaste åren konstruerat en
torkapparat, avsedd att arbeta med låg temp.
(omkr. 45° C), varvid torktiden förlänges till
omkr. 3 dygn. Förbränningsgaserna ledas
genom torkmaterialet, samtidigt som detta
förflyttas uppifrån och nedåt i apparaten. I
vissa fall har man börjat sönderdela det
gröna fodret mycket fint, varefter det
inblåses tills, m. förbränningsgaserna i plåtrör, i
vilka det hålles svävande, samtidigt som det
drives framåt av en fläkt. På grund av den
starka finfördelningen sker torkningen
nästan ögonblickligen. — Dessutom har torkning
i vakuum börjat genomföras, varvid låg temp.
kan användas. Driftskostnaderna äro dock så
höga, att metoden hittills ej kunnat tillämpas
för k. av foder utan endast för torkning av
produkter, avsedda för hushållet.
I många fall kan man med hjälp av de
nyaste apparaterna genomföra torkningen,
utan att näringsämnenas smältbarhet
nämn
värt nedsättes. Sålunda har i Edholms
apparat även äggvitans smältbarhet kunnat
bibehållas nästan oförändrad under torkningens
fortgång. Det under dylika förhållanden
torkade fodret äger därför högt näringsvärde och
stor användbarhet. J. Ax.
♦Konstvetenskap. A. Michels »Histoire de
Fart» har avslutats (17 bd, 1905—29, och 1
bd register, 1929). Av U. Thieme och F.
Beckers »Allgemeines Lexikon der bilden den
Künstler» har utkommit bd 30 (Scheffel—
Siemerding; 1936). På sv. utges under
redaktion av A. L. Romdahl »Bonniers
allmänna konsthistoria» (1926 ff.; hittills 9
bd). E.L-k.
Konsumtionsenhet. Vid budgetstatistiska
hushållsundersökningar kan blott hela
hushållets konsumtion bestämmas. För att
kunna jämföra konsumtionen inom hushåll av
olika sammansättning och storlek hänföras
därför de enskilda medlemmarnas
förbrukning till en konventionell enhet, benämnd k.,
vilken uttrycker förhållandet mellan olika
individers konsumtion, varvid vanl. den
fullvuxne medelarbetarens satts till 1.
Relationen, som anges av konsumtionsenhetsskalan,
blir olika för t. ex. livsmedelsförbrukningen
och klädesförbrukningen. I allm. har man
dock nöjt sig med att för
hushållsundersökningar använda en enda skala för hela
konsumtionen, huvudsaki. uppbyggd på
grundval av individernas kaloribehov. E. Abr.
♦Konsumtionsförening. K. ha i Sverige
vunnit ytterligare utbredning under de
senaste åren. Enl. den av Socialstyrelsen utg.
Kooperativ Verksamhet i Sverige funnos 796
k. med 567,443 medl. 1934. Då en medl. i
regel representerar ett hushåll, beräknas över
en tredjedel av landets befolkning vara
ansluten till konsumentkooperationen.
Föreningarna ägde 4,073 butiker och nådde en
omsättning av 383,3 mill. kr. Insatskapital
och fonder uppgingo till 100,1 mill. kr. och
nettoöverskottet till 18,3 mill., varav 71 %
utdelades i form av återbäring på gjorda köp.
De flesta föreningar äro anslutna till K
o-operativa förbundet. Enl. 1930—31
års företagsräkning omfatta k. omkr. 10 %
av den totala detaljhandeln i landet och
omkr. 15 % av livsmedelshandeln.
Även i flertalet andra länder har
konsumentkooperationen gått framåt. I
Storbritannien funnos 1934 1,135 föreningar med 7,2
mill. medl., i Frankrike 1,120 föreningar med
1 mill. medl. I Tyskland restes hinder för
kooperationens fria utveckling, när
nationalsocialismen övertog makten, men den har
sedermera fått större rörelsefrihet. I
Ryssland ställdes konsumentkooperationen i
städerna 1935 under direkt ledning av
kommissariatet för inrikeshandeln. I Italien har
rörelsen gått framåt under den fascistiska
epoken; bl. a. ha föreningarna sammanslutit sig
i en partihandelsförening.
Internationellt äro k. sammanslutna i I n-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
