Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kraftpapper - Kraftpar - Kraftpolygon - *Krag, O. Chr. - *Krag, V. - *Krageholm - *Krakatau - *Krakau - Kramatorskaja - Kramers, Hendrik Anthony - *Kramfors - Kranck, Ernst Håkan - Krankesjön - Kranskärl - *Krapperup - Krarup, Alfred - *Krarup, F. Chr. - Krarup Nielsen, Niels Aage Severin - Krasko, Ivan (Ján Botto) - Krasnogvardejsk - *Krasnojarsk - Krasnojarskområdet - Krasnouralsk (Uralmedstroj)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1061
Kraftpapper—Krasnouralsk
1062
Kraftpolygon för
konstruktion av resultanten
R till krafterna A, B, O
och D. De tre senare
pa-rallellförflyttas i tur och
ordning till h, c och d.
överflödiga linjer i den
första i polygonen
ingående parallellogrammen
prickade.
Kraftpapper, se Papper, sp. 627.
Kraftpar, två parallella oeh lika stora men
motsatt riktade krafter, vilka ej verka längs
samma räta linje. Krafterna sakna resultant
(se Kraftparallellogram) och sträva att
vrida den kropp, på vilken k. verkar. Denna
strävan mätes av k:s
moment, produkten
av vardera kraftens
storlek och vinkelräta
avståndet mellan
deras verkningslinje. K.
kan representeras av
en axial vektor,
vin-kelrät mot krafternas
plan. Sv. B-r.
Kraftpolygon [-gå’n],
konstruktion för att
finna resultanten till
flera krafter, som gå
genom samma punkt.
K. är i princip dets.
som flera efter
varandra uppritade
kraft-parallellogrammer (se
d. o.), men
konstruktionen är förenklad
genom utelämnande
av ett antal onödiga
linjer. Sv. B-r.
*Krag, O. C h r., är sedan 1931
kreditför-eningsdir. i Köpenhamn. Han var 1933—36
ordf, för venstres riksdagsgrupp.
*Krag, V., dog 1933.
♦Krageholm äges sedan 1930 av greve C.
Piper och har nu en areal av omkr. 2,700
har, därav omkr. 1,700 har åker; tax.-värde
3,066,900 kr. (1935).
♦Krakatau hade nya utbrott 1930 och
1931. Litt.: W. M. Docters van Leeuwen, »K.,
1883—1933» (i Annales du Jardin Botanique
de Buitenzorg, bd 46—47, 1936).
♦Krakau hade 233,260 inv. 1931. I K.
finnas numera flyghamn och rundradiosändare.
Kramatorskaja [-tå’r-], industristad i
Do-netsområdet, Ukraina, 80 km n. n. v. om
Stalino; 78,000 inv. (1934). Stora järn- och
stålverk; cementindustri.
Krämers, Hendrik Anthony,
holländsk fysiker (f. 1894). Arbetade 1916—26
vid Bohrs institut i Köpenhamn, blev 1926
prof, i teoretisk fysik vid univ. i Utrecht och
1934 i Leiden. K. har arbetat inom
kvantumteori (spektrallinjers intensitet, Starkeffekt,
dispersion m. m.) och bidragit vid de Haas’
utarbetande av den magnetiska kylmetoden
(se Fysik, suppl., sp. 319). Sv. B-r.
♦Kramfors. Municipalsamhället utvidgades
31 maj 1935 till 109 har; 1,570 inv. (1936),
med förorter omkr. 6.000 inv.; tax.-värde å
fast egendom 2,810,000 kr. (1935), tax.
inkomst 1,316,980 kr.
Kranck, Ernst Håkan, finländsk
geolog (f. 1898). Disputerade 1928, blev 1930
docent i geologi och petrologi vid Helsingfors
univ. och 1933 äldre lärare (1934 prof.) i
ekonomisk geografi vid Sv. handelshögskolan
i Helsingfors. K. har företagit talrika
forskningsresor, bl. a. en till Eldslandet och
Patagonien, skildrad i »De slocknade eldarnas land»
(1930). H. E. P.
Krankesjön, sjö i Torna härad, Skåne, ö.
om Lund, känd för sitt fågelliv. — Litt.: P.
O. Svanberg, »K.» (1931).
Kranskärl, dets. som koronarkärl (se d. o.,
suppl.).
♦Krapperup. Efter avstyckning omfattar
K. med underlydande 4,800 har, därav 3,100
har åker; tax.-värde 4,641,700 kr. (1933).
Krarup, Alfred, dansk historiker och
biblioteksman (f. 1872). Blev cand. mag. i
historia 1896 och är sedan 1898 anställd vid
univ.-bibl., sedan 1911 som bibliotekarie. K.
har utgivit »Acta pontificum Danica 1316—
1536» (II—VI, 1907—15; tills, m. J.
Lind-bæk), »Dansk historisk bibliografi», I—III
(1917—27, nytryck 1929; tills, m. B. Erichsen),
»Acta processus litium inter regem
Dano-rum et archiepiscopum Lundensem» (1932;
tills, m. W. Norvin) samt katalog över
univ.-bibl :s handskrifter, I—II (1929—35),
och »Bullarium Danicum 1198—1316» (1931
—32). P. E-t.
♦Krarup, F. C hr., dog 1931. Självbiogr.,
»Fra romantisme til realisme», 1930.
Krarup Nielsen [-niT-], Niels Aage
Severin, dansk författare (f. 1891). Tog
medicinsk examen 1920 och blev s. å. läkare på
en norsk valfångstexpedition. Om sina
upplevelser därunder skrev K. »En
hvalfanger-færd» (1922), vari han visade ovanlig förmåga
att iakttaga och berätta. Han har sedan
rest över större delen av världen och utgivit
en lång rad böcker (»Mads Lange til Bali»,
1925, »Dragen vaagner», 1927, »I doktorbaad
os kariol», 1929, »Perler os palmer», 1931,
o^s. v.). P. E-t.
Kra’sko, Ivan, pseud. för J ä n Bott o,
slovakisk skald (f. 1876), doktoringenjör, led.
av Tjeckoslovakiens senat. K. har med två
diktsamlingar, »Nox et solitudo» (1909) och
»Verse» (Dikter; 1912), fått mycket stor
betydelse för den slovakiska poesiens
utveckling. C. T-t.
Krasnogvardejsk [krasnagvardje’jsk], sedan
1929 off. namnet på Gatjina (se d. o.).
♦Krasnojarsk är nu huvudstad i
Krasno-jarskområdet och hade 101,500 inv. 1934;
flyghamn.
Krasnoja’rskområdet [krasna-], ry.
Kras-nojarskij kraj, i Sovjetryssland, kring Jenisej,
utbröts 1934 ur östsibiriska området,
varjämte delar av Västsibiriska området (med
det autonoma Chakassområdet) överfördes till
K.; 2,174,112 km2, 1,499,600 inv. (1934);
huvudstad: Krasnojarsk.
KrasnouraTsk [krasnao-], tidigare U r a
1-medstroj, industristad i
Sverdlovskområ-det, Sovjetryssland, nära Sverdlovsk; 30,800
inv. (1933). Har uppstått kring ett 1928—-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
