Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krasnouralsk (Uralmedstroj) - *Krasnyj - Krasnyj Lutj - Krasnyj Sulin - Krater - Kraus, Arnošt - *Kraus, K. - Kraus, Oscar - Krusová-Lesná, Milada - Krauss, Clemens - Krauss, Werner - *Kray - Kreaturspest - Krebs, Norbert - *Kreditiv - *Kreditkassan - *Krefeld - *Krefting, A. K. - Krehl, Ludolf von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1063
Krasnyj—Krehl
1064
32 anlagt kopparsmältverk, Sovjetunionens
största.
♦Krasnyj. Det off. namnet är K r a s n o j e
Selo.
Kra’snyj Lutj [- loTJ], industristad i
Do-netsområdet, Ukraina, 85 km ö. n. ö. om
Stalino; 55,000 inv. (1934). Stora
stenkolsgruvor.
Kra’snyj Sulin [- soli’n], industristad i
Azov-ska och Svartahavsområdet, Sovjetryssland,
25 km n. n. v. om Sjachty; 27,400 inv.
(1933). Stenkolsgruvor och betydande
järn-och stålindustri.
Krater, fys., se Elektrisk ljusbåge,
sp. 641.
Kraus [kra’os], Ar nos t, tjeckisk
litteraturhistoriker (f. 1859), prof, i tysk
litteraturhistoria vid Prags tjeckiska univ. 1895—
1930. Ilar bl. a. skrivit ett stort verk om
husiterna i litteraturen, särskilt den tyska; 3
dir 1917—24. K. var en av initiativtagarna
till Skandinavisk-nederländska institutet i
Prag, gr. 1930. Han har specialiserat sig på
de svensk-tjeckoslovakiska musikaliska
relationerna och utgivit »Smetana v Göteborgu»
(Smetana i Göteborg; 1925). C. T-t.
♦Kraus, K., dog 1936. Se »Stimmen über
K.» (1934).
Kraus, Oscar, österrikisk filosof (f. 1872),
prof, i Prag 1916. K., som är lärjunge till
F. Brentano (se d. o.), har utgivit dennes
skrifter. Han har behandlat rätts- och
värdefilosofiska problem och angripit de filosofiska
tankegångarna i relativitetsteorien. Skr.:
»Zur Theorie des Wertes» (1901), »Offene
Briefe an A. Einstein und M. v. Laue über die
gedanklichen Grundlagen der speziellen und
allgemeinen Relativitätstheorie» (1925) m. fl.
G O-a.
Krausovå-Lesnå [kra’osåvä-lä’snä], M i 1
a-d a, tjeckisk filolog (f. 1889), dotter till A.
Kraus; lektor i danska och norska vid
handelshögskolan i Prag. K. är en av sitt lands
främsta kännare av Skandinaviens språk och
litteratur och har till tjeckiska översatt
arbeten av bl. a. danska och norska författare,
Frank Heller (största delen av hans
produktion) och Strindberg. C. T-t.
Kråuss, C 1 e m e n s, österrikisk dirigent
•och operaledare (f. 1893). Efter studier vid
Wienkonservatoriet gjorde han snabb karriär
■och har sedan 1921 varit operachef och
dirigent successivt i Graz, Frankfurt a. M. och
Wien, i vilken sistnämnda stad han under en
mellantid varit enbart operakapellmästare
samt dirigentprof. vid musikakad. Nyåret
1935 efterträdde han Furtwängler som
direktör vid Staatsoper i Berlin. H. G-t.
Kråuss, Werner, tysk skådespelare (f.
1884). Började sin bana i den tyska
landsorten, kom 1913 till Berlin, var där länge
anställd vid Reinhardts scener och verkar
numera vid Staatstheater samt är dessutom
sedan 1933 vicepresident i
Reichstheaterkam-mer. K. är en av samtidens mest betydande
skådespelare inom karaktärsfacket. Bland
hans förnämsta rollskapelser märkas
Wallen-stein, kurfursten i Kleists »Prinz Friedrich
von Homburg» och
Herodes i Hebbels
»Herodes und
Mari-amne». Monogr. av A.
Mühr (1927). O. W-n.
K. har även haft
stora framgångar som
filmskådespelare. Han
debuterade i den
berömda tyska
expres-sionistfilmen »Doktor
Caligari» och har
sedan haft huvudroller
bl. a. i stumfilmerna
»Tartuffe», »Geheimnisse einer Seele»,
»Othello» och »Looping the loop» samt Ijudfilmerna
»Yorck» och »Mannen utan namn». R. A-g.
♦Kray inkorporerades 1929 med Essen.
Kreaturspest, se Boskapspest.
Krebs, N o r b e r t, österrikisk-tysk
geograf (f. 1876 i Leoben, Österrike), efter
vartannat prof, i Würzburg, Frankfurt a.
M.,Frei-burg im Breisgau och Berlin (1927). K. har
skrivit monogr. om österrikiska Alperna,
Istrien, Sydtyskland (1923) m. m. samt även
framträtt som antropogeograf, bl. a. genom
»Die Verbreitung des Menschen auf der
Erd-oberfläche» (1921). Han utger sedan 1924
Sammlung Geographischer Führer och sedan
1929 Geographische Abhandlungen (gr. 1886
av A. Penck). G. R-ll.
♦Kreditiv. Hänvisning hit från B y g
g-nadskreditiv, suppl., utgår.
♦Kreditkassan. Anslaget för utbetalningar
till insättare i de allmänna sparbankerna
höjdes 1930 från 11 till 131/2 mill. kr. Det belopp,
som av anslaget behövt disponeras, har,
sedan utdelningar i sparbankskonkurserna
influtit, nedbragts till omkr. 10,i mill. kr. K:s
skuld till Riksgäldskontoret på den kredit,
som beretts genom staten, exkl. anslaget för
sparbanksinsättare, uppgick vid utgången av
1935 till 52,3 och dess förlustbalans vid
samma tidpunkt till 44,2 mill. kr. Kassan är nu
under avveckling. E. v. H.
♦Krefeld heter, sedan staden Uerdingen
o. a. kommuner 1929 införlivats, off.
Krefeld-Uerdingen am Rhein; 165,305 inv. (1933).
♦Krefting, A. K., dog 1932.
Krehl, Ludolf von, tysk läkare (f.
1861), prof, i medicin vid olika univ., bl. a. i
Heidelberg 1907—30, och sedan 1930 chef för
patologiska institutet vid
Kaiser-Wilhelm-institutet för medicinsk forskning i
Heidelberg. K. var förespråkare för ett
patologiskt-fysiologiskt betraktelsesätt i fråga om de
kliniska problemen. Han har särskilt ägnat sig
åt cirkulationens och värmeregulationens
fysiologi och patologi. K. har bl. a. utgivit
»Grundriss der allgemeinen klinischen
Patho-logie» (1893; följ. uppl. med titeln
»Patholo-gische Physiologie»; 13 :e uppl. 1929). U. v. E.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
