Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krook, Berndt Jakob Erasmus - Krook, Oscar - Krook, Tor - Kroon, John - Kroon (mynt) - Kropotkin (Romanovskij chutor) - *Kroppa - Kroppsbyggnad - *Krossverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1087
Krook—Krossverk
1088
Krook, Berndt Jakob Erasmus,
militär (f. 1895 10/12). K., som blev kapten
vid flygvapnet 1933, har konstruerat en
apparat för utläggning av dimma från
flygplan. vilken kommit till användning bl. a. i
sv. flygvapnet. ö-g.
Krook, Oscar, präst (f. 1879 14/4), teol.
lic. 1932, svensk pastor i Oslo 1911,
pastorsadjunkt i Sofia församl. i Stockholm 1918,
komminister där 1925 och i Storkyrkoförsaml.
1931. K. är en särdeles uppmärksammad
predikant, vars framställning präglas av stark
inspiration, spontan kraft och aktualitet.
Det kulturella inslaget är påfallande. Han
har skrivit bl. a. »Uppenbarelsebegreppet»
(1936; akad. avh.). II. W-rk.
Krook, Tor, finländsk kyrkohistoriker (f.
1893). Blev fil. mag. 1925, teol. dr och
docent i Finlands kyrkohistoria vid Helsingfors
univ. 1932 och är sedan 1934 kyrkoherde i
Karleby. Huvudarbeten: »1700-talets
väckelserörelser i Österbottens svenska
församlingar» (1928) och »Väckelserörelserna i
Österbottens svenska församlingar under
1800-talet» (2 bd, 1931). K. har utgivit »Jonas
Lagus, Brev och skrifter» (2 bd, 1933—35).
E. Nwn.
Kroon, John, boktryckare och
bokförläggare (f. 1881 18/a). Har teoretiskt och
praktiskt studerat inom olika grafiska
yrkesgrenar och blivit en av Nordens erkänt främsta
i sitt fack. K. blev 1913 dir. för a.-b. Malmö
grafiska anstalt och 1919 för Malmö
Ijus-trycksanstalt. 1930 utnämndes han till
hovintendent. Bland de under K:s ledning
utförda reproduktionsverken märkas de
högtstående faksimileupplagorna av Codex
argen-teus (1927), Boucbers (1930) och Poussins
(1935) handteckningar i Nationalmuseum samt
prins Eugens »Från svenska bygder» (1933).
K. har även förlagt konstlitteratur. E. L-k.
Kroon [krån], »krona», myntenhet i
Estland (se d. o., suppl., sp. 1259).
Kropotkin [krapå’tkin], före 1923 R o m
a-novskij c h u t o r, stad i Azovska och
Svartahavsområdet, Sovjetryssland, 130 km
ö. n. ö. om Krasnodar, vid Kuban; 38,200 inv.
(1934). Betydande spannmålshandel;
livsmedelsindustri m. m.
♦Kroppa skall fr. o. m. 1937 bilda eget
pastorat.
Kroppsbyggnad, psykiatr. Det redan
under antiken observerade sambandet mellan
människans k. och hennes karaktär har i
vår tid starkt uppmärksammats från
psykiatriskt håll. E. Kretschmer (se d. o.) iakttog,
att vissa karakteristiska former av
sinnessjukdom ofta förekomma tills, m. bestämda
kroppstyper. Dessa sinnessjukdomar kunna
emellertid ställas i naturligt samband med
normala karaktärstyper, och man har trott
sig kunna konstatera, att även dessa gärna
förekomma tills, m. nyssnämnda
kroppstyper. Den p y k n i s k a kroppstypen, som
bl. a. utmärkes av en satt, bred k. med
be
nägenhet för fettansats på bålen och vilken
synes ha frändskap med den
manisk-depressi-va sjukdomen, skulle sålunda ha en viss
förbindelse med den s. k. cykloida karaktären,
kännetecknad bl. a. av ett allsidigt rörligt
känsloliv och en psykisk öppenhet. Den 1 e
p-t o s o m a kroppstypen, med bl. a. lång och
smal bröstkorg, långa extremiteter,
vinkelprofil etc., vanlig hos schizofrena sjuka
(dementia praecox), skulle ha förbindelse med
den s. k. schizoida karaktären, som är
synnerligen komplicerad och som bl. a. utmärker
sig genom inåtvändhet, affektiv ensidighet
och viljefasthet. Den atletiska k. (bl. a.
grov benstomme, kraftigt skulderparti,
kraftig muskulatur) skulle ha en delvis
liknande affinitet som den leptosoma typen. —
Litt.: E. Kretschmer, »Körperbau und
Cha-rakter» (6:e uppl. 1925; sv. övers., 2:a uppl.,
1932). V. W-rt.
♦Krossverk. Med k. förstås, särskilt inom
anrikningstekniken, en för krossning av
råämnen, t. ex. malmer o. a. produkter, avsedd
anläggning, bestående av en eller flera
krossmaskiner jämte siktar för klassering av det
krossade godset i olika kornstorlekar samt
transportanordningar för godsets befordran
till och från verket och mellan maskinerna
inom detta. För krossning av större och
hårdare stycken nyttjas huvudsaki. Blakes
tuggare, Gates spindelkross och Symons
kon-kross, för mindre och medelstora stycken
skiv- och valskrossar samt för målning
stampverk, kollergångar, kvarnar och
desintegra-torer.
En krossmaskin, som under senare år fått
stor betydelse, är konkrossen (Symons
cone crusher), som konstruktivt sett är nära
besläktad med spindelkrossarna, t. ex. Gates
kross. I konkrossen uppbäres krosskonen av
ett kraftigt, skålformigt lager. Inmatningen
av godset sker medelst en på den vertikala
axelns översta punkt placerad skiva, som
fördelar godset just till den punkt av
krosskonen, där öppningen är störst mellan konen
och den överliggande krossmanteln och där
det färdigkrossade godset för tillfället matas
ut. Konen rör sig excentriskt i förhållande
till manteln, och excenterrörelsen överföres
såsom vid Gates kross medelst en konisk
kuggväxel. Avståndet mellan konen och
manteln regleras med hjälp av kraftiga fjädrar,
varför brott ej inträffar i någon av krossens
delar, om t. ex. en stålbit skulle komma i
kläm mellan konen och manteln. Hos tuggare
och normala spindelkrossar minskas
genom-loppsarean mot utmatningsändan, varför
dessa krossar ej kunna mata ut lika mycket
gods, som de kunna mottaga i
inmatnings-ändan. I konkrossens krossrum vidgas
däremot genomloppsarean successivt mot
utmatningsändan. Avverkningen blir därför
mycket stor i jämförelse med käftkrossar
eller normala spindelkrossar av motsv.
dimensioner. E. R-s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
