Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Krouthén, J. F. - *Kroyer, Th. - Kruif, Paul de - Krumbach, Max Emil Thilo - *Krupp - *Krusbärsmätaren - *Krusbärsstekeln - Kruse, Johan Amos - *Kruse, L. F. V. - *Kruse, Vilhelm - *Krusenstierna, H. V. M. v. - Krusenstjerna, Agnes Julie Fredrika von - Krusenstjerna, Johan Gustaf Folke von - *Krut - Krüger, Gustav - *Krylbo - *Krylenko, N. V. - Krynica
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1089
Krouthén—Krynica
1090
*Krouthén, J. F., dog 1932 19/i2.
*Kroyer, T h., är sedan 1932 prof, i
musikvetenskap vid Kölns univ. K. grundade 1925
och. utger Publikationen Älterer Musik. En
festskrift ägnades honom 1933. H. G-t.
Kruif [kröif], Paul de, nordamerikansk
bakteriolog (f. 1890), har bl. a. varit verksam
vid Rockefeller institute for medical research
(se d. o.). K. är berömd som
populärskriftställare genom bl. a. »Microbe hunters» (1926;
»Mikrobjägare», s. å.) och »Men against death»
(1932; »Dödens banemän», 1935). N. S-d.
Krumbach [kro’mba^], Max Emil Thilo,
tysk zoolog (f. 1874), prof., kustos vid
Museum für Meereskunde i Berlin, före
världskriget dir. för den tyska zool. stationen i
Ro-vigno. K. har skrivit arbeten över pilmaskar
och celenterater och utger »Handbuch der
Zoologie» (ännu oavslutad). N. O.
*Krupp. På grund av Versaillesfredens
bestämmelser tillverkades efter världskriget
endast obetydliga mängder krigsmateriel för
tyska riksvärnets och flottans behov, och driften
omlades på andra tillverkningar. Sannolikt
bedrevo emellertid Kruppverken i all tysthet
omfattande forsknings- och
planläggningsar-beten och kunde 1935, då Tyskland meddelade,
att värnplikten skulle återinföras, omedelbart
uppta tillv. av krigsmateriel, som åter blivit
en viktig del av verkens produktion.
Koncernens huvudverk äro Gusstahlfabrik,
Essen, och Friedrich Alfred Hütte,
Rheinhau-sen, samt det 1928—29 byggda stålverket i
Essen-Borbeck, som anses vara ett av Europas
modernaste stålverk. Av dotterbolagen må
nämnas A.-G. für Unternehmungen der
Eisen-und Stahlindustrie, Berlin. Antalet anställda,
som 1927 utgjorde 60,000 man, hade 1935
stigit till omkr. 76,000. — G. Krupp v. Bohlen
und Halbach blev 1933 led. av Generalrath
der Wirtschaft och var 1933—34 ordf, i
Reichsstand der deutschen Industrie. L. R-ch.
*Krusbärsmätaren, se även färgpl.
Trädgårdens skadedjur 2, bild 11.
*Krusbärsstekeln, se även färgpl.
Trädgårdens skadedjur 2, bild 10.
Kruse, Johan Amos, ingenjör
(1876—-1934), utexaminerades från Tekn. högskolan
1899 och var 1900—05 anställd vid J. V.
Svensons motorfabrik, där han bl. a.
konstruerade de första svenska tvåtakts
tänd-kulemotorerna för fotogen och råolja,
överingenjör vid Munktells mek. verkstad 1905,
blev han 1915 verkst. dir. i Sveriges
maskinindustriförening. Han var generalsekr. i
Sveriges standardiseringskommission 1922—31 och
1931—34 dess verkst. led., i vilka egenskaper
han var den ledande kraften för industriell
standardisering i Sverige. E. Hlr.
*Kruse, L. F. V., har vidare utgivit bl. a.
»Ejendomsretten» (5 bd, 1929—33).
*Kruse, Vilhelm. Se S. Bolin, »W. K.»
(i Karol. Förb:s Årsbok 1929, tr. 1930).
*Krusenstierna, H. V. M. v., dog 1933. Han
kvarstod som amiral i reserven till 1932.
Krusenstjerna, Agnes Julie
Fredrika von, författarinna (f. 1894 8/io),
brorsdotter till J.E.v. K. Hon har utgivit bl. a.
»Ni-nas dagbok» (1917),
»Helenas första
kärlek» (1918), »Tony
växer upp» (1922), »En
dagdriverskas
anteckningar» (1923),
»Tonys läroår» (1924),
»Tonys sista läroår»
(1926), »Fru Esters
pensionat» (1927),
»Fröknarna von
Pah-len» (5 bd, 1930—33),
»Delat rum på
Kam-makaregatan» (1933),
»En ung dam far till Djurgårdsbrunn» (s. å.),
»Fattigadel» (1935) och »Vivi, flickan med
melodi» (1936).
Krusenstjerna, Johan Gustaf Folke
von, bankinspektör (f. 1872 u/8), syssling till
H. V. M. v. K. Blev jur. kand. 1908, var sekr.
hos Stockholms handels- och sjöfartsnämnd
samt ledare för Stockholms fondbörs 1906—
11, kassadir. i Stockholms enskilda bank 1911
—13 samt är bankinspektör och chef för
Bank-och fondinspektionen sedan 1913. K:s
äm-betstid som bankinspektör sammanfaller med
tiden för bankväsendets och
värdepappers-handelns starka utveckling samt
efterverkningarna av 1920—21 och 1929—31 års
kriser. K. har varit led. av flera bank- o. a.
kommittéer. E. H-ss.
*Krut. 1. Svartkrut användes numera som
sprängladdning endast i övningsprojektiler.
Det användes icke heller till brisansrör men
väl som satskrut i andra slag av tändrör.
Kruger, Gustav, tysk kyrkohistoriker
(f. 1862), prof, i Giessen 1889—-1927. K. har
utgivit ett stort antal undersökningar,
särskilt i gamla tidens kyrkohistoria. Bland
dessa märkas »Geschichte der altchristlichen
Literatur» (1895; 2:a uppl. 1897) och »Das
Papsttum» (1907; 2:a uppl. 1932). K. har
utgivit »Handbuch der Kirchengeschichte» (4 bd,
1909—13; 2:a uppl. 1923—31) och
»Samm-lung ausgewählter kirchen- und
dogmen-geschichtlicher Quellenschriften» (1891—
1934). Hg Pl.
*Krylbo. Sedan vissa områden av Folkärna
socken 1 jan. 1926 och 1 jan. 1930 införlivats
med K., utgör arealen 320 har; 1,957 inv.
(1936). Tax.-värde å fast egendom 4,542,400
kr. (1935), tax. inkomst 2,021,800 kr.
*Krylenko, N. V., är numera
folkkommissarie för justitieärenden inom Ryska
socialistiska federativa sovjetrepubliken och
statsåklagare.
Krynica [krynktsa], turistort i
vojevodska-pet Kraköw, s. v. Polen, 105 km s. ö. om
Krakau, i en sidodal till Poprad,
Karpater-na. K. är en av Polens mest besökta
bad-och kurorter (alkaliska, kolsyrehaltiga
järnkällor) ; även vintersportort.
XXII. 35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
