Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kukkonen, Antti - Kuku-nor - Kuldiga - Kulebaki - Kulenkampff, Georg - Kullgren, Carl Fredrik - *Kullgren, Th. - Kulling, Oskar Hjalmar - *Kulluko - *Kulspruta - *Kulturella ungdomsrörelsen - *Kulturhistoriska föreningen för södra Sverige. Sydsvenska konstindustrilotteriet - *Kulturhistoriska museet i Lund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1095
Kuku-nor—Kulturhistoriska museet i Lund
1096
Kulspruta m/36.
samt undervisningsminister dec. 1927—dec.
1928, aug. 1929—-juli 1930 och mars 1931—
dec. 1932. H. E. P.
Kuku-nor, provins i Kina, se T s i n g - h a i,
suppl.
Kuldiga [koT-], ty. Goldingen, stad i
Kurland, Lettland, vid floden Venta (Windau);
7,180 inv. (1935). Ruiner av en 1242—44
uppförd ordensborg. Textil- och
tändsticksindu-stri; trävaruhandel. Rundradiosändare.
Kulebaki [koljeba’ki], industristad i
Gor-kijområdet, Sovjetryssland, 135 km s. v. om
Gorkij (Nizjnij-Novgorod); 21,088 inv. (1933).
Järn- och stålindustri, bl. a. en av Rysslands
största anläggningar för tillv. av lokomotiv
och järnvägsvagnar.
Kulenkampff [kö’-], Georg, tysk violinist
(f. 1898), violinprof. vid musikhögskolan i
Berlin. K. har gjort sig känd som utmärkt
violinist (egna konserter och flera ggr
solist i Konsertföreningen i Stockholm 1920
—30). H. G-t.
Kullgren, Ca rl Fred rik, kemist (f. 1873
20/9), fil. dr och docent vid Stockholms
högskola 1904, prof, i kemisk teknologi vid Tekn.
högskolan 1915. K. har utfört undersökningar
i fysikalisk kemi (»Om metallsalters
hydro-lys», 1904; akad. avh.) och i kemisk teknologi
(bl. a. beträffande natroncellulosametoden för
pappersmassa). Han är medlem av
redaktionen för avd. »Kemisk teknologi» av De
Tekniska Vetenskaperna 1929 ff. G. S-ck.
♦Kullgren, Th., lämnade med vårterminen
1931 föreståndarinnetjänsten vid Stiftelsen
Kjellbergska flickskolan. I
Fredrika-Bremer-förbundet har hon i många år varit v. ordf.
1935 utgav hon »Stiftelsen Kjellbergska
flickskolan 1835—1935». Fr. Sg.
Kulling, Oskar Hjalmar, geolog (f.
1898 13/e). Blev fil. dr och docent i geologi
vid Stockholms högskola 1933. K. deltog i
den danska geologiska expeditionen till
öst-grönland 1929 och i den svensk-norska
expeditionen till Spetsbergen-Nordostlandet
1931. Hans forskning har främst ägnats den
kaledoniska bergskedjan, särskilt de
kaledo-niska geosynklinalsedimentens stratigrafi
(såväl i Lappland som på östgrönland och
Spetsbergen-Nordostlandet). Bland K:s
skrifter märkas »Bergbyggnaden inom
Björkvatt
net-Virisen-området i Västerbottensfjällens
centrala del» (i Geol. Fören :s Förhandi., 56,
1933) och »The ’Hecla Hoek formation’ round
Hinlopenstredet» (i Geogr. Annaler, XVI,
1934, tr. 1935). N. Zn.
♦Kulluko. Arbetet är f. n. nedlagt, då
missionärerna 1935 tvungos att lämna K.
♦Kulspruta. K. ingå till ett allt större
antal i de olika truppslagens beväpning.
Pansarbilar, stridsvagnar och militära
flygplan utrustas med vanl. flera k. Tidigare
funnos k. vid infanteriet i regel endast i
särskilda kulsprutekompanier. Numera ingå
i Sverige k. även i de vanliga kompanierna.
Därjämte behöver varje stab, truppförband
och militär anstalt även långt bakom fronten
luftvärnskulsprutor (se d. o., suppl.)
för närskydd mot flygare.
Under senare år har man för de egentliga
k. i stor utsträckning övergått från
vatten-kylning till luftkylning. Härigenom kan k.
göras lättare. Den något försämrade
kyl-ningen uppväges av förbättrade anordningar
för snabbt ombyte av pipa. Lätta k. eller
kulsprutegevär förses nu ofta med
en lavett eller ett kolvstöd, varigenom de
kunna hållas stadigare vid skottlossningen,
samt med magasin för omkr. 40 patroner,
d. v. s. för flera än tidigare varit brukligt,
varigenom eldskurarna kunna göras längre.
Skillnaden mellan tunga och lätta k.
utplånas härigenom i viss mån.
I svenska armén har en ny k. (8 mm k.
m/36, se bild) fastställts. Denna är
vatten-kyld och försedd med rekylbroms samt
stabilare lavett än k. m/14. Stillaståendet vid
eldgivning och därmed även träffsäkerheten
ha ökats. Härjämte finnes vid armén en
övergångstyp, k. m/14—29. R. Å.
♦Kulturella ungdomsrörelsen. 1932 bildades
Kulturella u n g d o m s r ö r e I s e n s
vänner, som har till uppgift att
sammanhålla K:s vänner samt att stödja dess eller
annan likartad verksamhet. S. å. utgavs en
minnesskrift om K. H. Jhsn.
♦Kulturhistoriska föreningen för södra
Sverige. Sydsvenska
konstindustrilotteriet upphörde 1933. Föreningen har
(1936) omkr. 4,500 led. Inkomsterna voro 1935
—36 1 67,625,40 kr., varav 55,000 kr. utgjorde
tilldelning av ett penninglotteri, avsett att
fortgå under tio år från 1934. Statsanslag
utgår f. n. med 25,000 kr., anslag av lokala
myndigheter med 24,300 kr. T. o. m. 1933 var
intendenten G. J:son Karlin K:s sekr.; han
efterträddes av intendent Sven T. Kjellberg.
Kulturhistoriska Meddelanden upphörde 1912.
Den årliga berättelsen har fr. o. m. 1935
utvidgats till en årsbok. W. K-n.
♦Kulturhistoriska museet i Lund. De
besökandes antal har under de tio senaste åren i
medeltal varit 25,000 pers, per år. Museet
räknar nu 38,000 registrerade n:r med över
200,000 föremål. Borgarhuset har mot n.
tillbyggts med kopior av ett gammalt
Halm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
