Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Kulturhistoriska museet i Lund - Kulturpropaganda - Kulturrådet - Kulturteknik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1097
Kulturpropaganda—Kulturteknik
1098
stads- och ett gammalt Ystadshus. 1932 var
K:s huvudbyggnad, den Sjögrenska
fastigheten, musealt färdigmonterad. W. K-n.
Kulturpropaganda, framhävande och
bekantgörande i utlandet av det egna landets
kulturprestationer för att väcka intresse för
detta och därmed även skapa ett gynnsamt
underlag för allmänna utrikes- och
handelspolitiska strävanden. K. samverkar ofta med
den mer kommersiellt betonade direkta
informationsverksamhet, som utövas genom
pressbyråer, handelskamrar,
turistorganisationer o. dyl. Ordet k. har vunnit burskap i
samband med den starka utvecklingen av
olika former av statlig utlandspropaganda
under och efter världskriget, men själva
företeelsen har gamla anor (jfr den franska
kulturhegemonien i Europa på 1700-talet).
Redan jesuiternas missionsverksamhet på
1500-talet hade karaktären av k., i det att den
använde kulturarbete i olika former (skolor,
läkarverksamhet, vetenskaplig forskning) som
vägberedning för den öppna katolska
agitationen. Som förberedelser eller ersättning
för politiskt färgad meningspåverkan
framträder i synnerhet numera den av de
europeiska stormakterna gentemot varandra och
mot de »exneutrala» länderna utövade k.
Därvid har i motsats mot tidigare en tydlig
tendens till statlig ledning och kontroll av
hithörande verksamhet gjort sig gällande,
varigenom k. blivit ett effektivt verktyg för
resp, staters utåtriktade kulturpolitik.
Samtidigt har den internationella k. i viss
utsträckning infogats i det mellanfolkliga
kultursamarbetet, bl. a. genom organiserat
utbyte av lärare och studerande, resestipendier
för utlänningar, på senaste tid även genom
formliga »kulturavtal» (t. ex. Tyskland—
Ungern och Tyskland—Österrike 1936).
Vanl. förekommande former av k. är
anordnandet av föredrag, kurser, visningar för
publicister, resebyråmän m. fl., utställningar,
teaterföreställningar o. dyl. för resande
utlänningar och understödjande av egna
kulturpersonligheters framträdande i
främmande länder, spridande av litteratur,
översättningar m. m. Stor omfattning har numera
den av de internationella
vänskapsförening-arna (Alliance frangaise, Svensk-tyska
föreningen m. fl.; jfr avd. Förbindelser med
Sverige i art. om olika länder i suppl.) bedrivna
verksamheten, liksom även strävandet att
främja studiet av det egna landets språk och
kultur i utlandet genom stöd åt
forskningsinstitut, professurer och lektorat, utgivande
av handböcker m. m. En särskild form av k.
är kulturarbetet för landsmän i utlandet
eller bland där bofasta minoriteter.
I de flesta kulturländer finnas numera
särskilda enskilda eller statliga institutioner,
utrustade med stora ekonomiska resurser, till
stöd och ledning för k.
Frankrike har sedan 1920 en avd. i
utrikesministeriet (Service des oeuvres frangaises å 1’étranger)
samt en i undervisningsministeriet (Expansion
uni-versitaire de la France å 1’étranger), vilka samarbeta
med den halvofficiella Office nationale des
univer-sités et écoles franQaises och med formellt privata
sammanslutningar såsom Alliance frangaise.
Tyskland, har flera centralorgan såväl inom
riksministeri erna (Kulturabteilung i Auswärtiges Amt,
propagandaministeriets utlandspressavd.) som inom de
olika nationalsocialistiska partiorganisationerna
(Aus-senpolitisches Amt der N. S. D. A. P., Gau Ausland
der N. S. D. A. P., Hitler-Jugends och Arbeitsfronts
utlandsavd. m. m.), varjämte formellt fristående
organisationer (Deutscher Akademischer
Austausch-dienst, Deutsche Akademie i München, Deutsches
Aus-landsinstitut i Stuttgart, Volksverein für das
Deutschtum im Ausland m. fl.) på olika områden
utöva k. En särskild samordnande och likriktande
uppgift har numera Ausschuss Deutscher Verbände
(gr. 1921; med en specialavd. för den nordiska k.,
Nordische Verbindungsstelle i Berlin), som bl. a.
kontrollerar tysk-utländska föreningars verksamhet.
Även i England, finnes en officiell instans för k.
i Foreign offices pressbyrå samt därjämte en större
samarbetsorganisation, British council for cultural
relations with other countries (gr. 1935). I Italien
har regeringschefens pressbyrå en särskild avd.,
Ser-vizio di propaganda, varjämte enskilda
organisationer, bl. a. Societå nazionale Dante Alighieri,
understödja k. Liknande centralinstanser finnas i Polen,
Tjeckoslovakien, Ungern, Spanien, Japan m. fl.
länder. Danmarks budget upptar under rubriken »Til
stötte for danskt sprog og kultur i udlandet» ett
anslag på 300,000 kr. inom undervisningsministeriet,
varjämte Carlsbergfonden och Rask-örstedfonden
understödja den danska k.
I Sverige har k. tidigare i viss utsträckning
planmässigt utövats av Riksförbundet för svenskhetens
bevarande i utlandet genom dess understöd åt
svenska utlandslektorer. Sedan 1935 finnas ett officiellt
centralorgan i den till Utrikesdep:s pressbyrå
anslutna upplysningsnämnden samt Kulturrådet (se
nedan).
Litt.: K. Remme och M. Esch, »Die
franzö-sische Kulturpropaganda» (1927); H. Freytag,
»Über deutsche Kulturpolitik im Ausland» (i
Deutsche Rundschau 1929); E. Pezet, »Sous
les yeux du monde» (1935); »Instituts
natio-naux a 1’étranger» (1931); »Échange
univer-sitaire en Europé» (3:e uppl. 1932);
»Hoch-schule und Ausland», utg. av Deutscher
aka-demische Austauschdienst, Berlin. V. S-p.
Kulturrådet, en av K. m:t 15 nov. 1935
tillsatt organisation, avsedd att jämte den s.
d. inrättade, till Utrikesdep:s pressbyrå
anslutna upplysningsnämnden vara ett
koordinerande och rådgivande organ för all
statligt understödd upplysningsverksamhet i
utlandet ang. Sverige. K. skall bestå av högst
30 av K. m:t för två år i sänder utsedda led.
med erfarenhet rörande institutioner,
organisationer eller företag, som äro direkt
intresserade i eller ägnade för den utåtriktade
upplysningstjänsten. V. S-p.
Kulturteknik, i vidsträckt bemärkelse
benämning såväl på markförbättringslära i
allm. som på hydroteknik, d. v. s. anläggning
av vatten- och avloppsledningar m. m. Vanl.
förstås dock med k., som i denna bemärkelse
även benämnes agronomisk
hydroteknik, läran om vattnets olika förekomst
i jorden, om lagarna för dess rörelse i denna
och i olika slag av ledningar samt om de
hydrotekniska arbeten (vattenavledning,
dikning, täckdikning, invallnings- oeh
bevattningsanläggningar samt i samband därmed
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
