Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Kungälv - *Kunkel, J. - Kunsan, Gunsan - *Kunskapsteori - *Kunz, G. F. - Kuolajärvi - Kuorbevare - Kupers, Evert - *Kure - Kures(s)aare - *Kurilerna - *Kursk - Kurskområdet - Kursvinkelinstrument - *Kurth, E.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1103
Kunkel—Kurth
1104
Utsikt över Kungälv. Flygfotografi (H 801) av Aero materiel a.-b.
Se även Irmgard Johansson, »K. En
stads-geografisk studie» (i Gothia 1932). Jfr pl.
vid Karta, suppl. G. R-ll.
♦Kunkel, J., hette som svensk adelsman
Kunckel von Löwenstern. Om K. se N.
Zen-zén i Med Hammare och Fackla, VII, 1936.
Kunsan, G u n s a n, hamnstad på v. kusten
av Korea, 180 km s. s. v. om Söul; 35,575 inv.
(1934). Stor export av ris och fisk.
♦Kunskapsteori. De nyare atomteorierna
(kvantum- och vågmekanik) synas få en viss
betydelse för k., och deras inbördes samband
har under det senare årtiondet livligt
diskuterats (Bohr, Heisenberg, Jordan m. fl.). Om
enl. Heisenbergs osäkerhetsrelation (se
Vågmekanik, sp. 817) en principiell gräns
finnes för mätningarnas noggrannhet,
uppstår frågan om det över huvud har någon
vetenskaplig mening att tala om objektivt
givna, skarpt definierade värden på de
uppmätta storheterna (även om man ej exakt
kan mäta dem), en fråga, som en ny form
av positivism besvarar nekande.
Osäkerhets-relationen beror på oundviklig växelverkan
mellan mätinstrument oA uppmätt
fenomen, varigenom det förra åstadkommer en
okontrollerbar ändring av det senare;
subjekt och objekt kunna sålunda i
mätnings-processen ej betraktas som strängt skilda
och oberoende av varandra. — Se O. Klein,
»Orsak och verkan» (1935), och S. Benner,
»Den moderna fysiken och dess begränsning»
(1936). Sv. B-r.
♦Kunz, G. F., dog 1932.
♦Kuolajärvi heter numera S a 11 a.
Ku’orbevare, ett av Skelleftefältets
viktigare kopparmalmsfält, beläget vid byn Adak
i Malå socken. K. upptäcktes vid Sveriges
geol. undersöknings malmletningsarbeten, och
provbrytning pågår där (i Adakgruvan)
sedan 1933. Malmen (kopparkis) är i vissa
delar mycket rik på koppar samt håller något
guld och silver. E. Y.
Kupers [ky’pors], Evert, holländsk
fackföreningsledare (f. 1885), urspr.
skrädderiarbetare, förste sekr. i holländska
landsorganisationen 1919 och dess ordf. 1928. Sedan 1919
är K. led. av generalstaternas 2:a kammare.
♦Kure tillväxer snabbt och hade 231,334 inv.
1935.
Kures(s)aare [ko’resäre], se Arensburg.
♦Kurilerna, jfr även Bergman, S., suppl.
♦Kursk. Guvernementet upplöstes 1928,
tilldelades det s. å. bildade Centrala
svartjords-området och ingår nu i Kurskområdet
(se nedan).
Kurskområdet, ry. Kurskaja oblast, i
Sovjet-ryssland, vid gränsen mot Ukraina, omfattar
v. delen av det 1934 delade Centrala
svart-jordsområdet; 76,678 km2, 5,263,000 inv.
(1934); huvudstad: Kursk.
Kursvinkelinstrument begagnas vid
luft-värnsartilleriet för mätning av kursvinkeln.
Instrumentet består vanl. av en kikare med
rörligt objektiv, som vrides med en skruv
på sådant sätt, att en i kikaren synlig pil
kommer att inställas i en iakttagen flygares
rörelseriktning. Samtidigt påverkas en
visare, som på en skala anger kursvinkeln.
Dennas storlek kan även på elektrisk väg
överföras till centralinstrumentet. R. Å.
♦Kurth, E. Om hans arbete »Grundlagen
des linearen Kontrapunkts» se även
Kontrapunkt. K:s övriga förnämsta,
likaledes stilpsykologiskt utredande verk äro »Die
romantische Harmonik und ihre Krise im
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
