Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Kurth, E. - *Kurz, I. - Kushiro - Kusjva - Kuskovo-Perovo - *Kusmanek von Burgneustätten, H. - Kussevitzkij (Kusevitskij), Sergej Aleksandrovitj - Kustanaj - *Kustartilleri - *Kustförsvar - *Kutahia - *Kutais - Kutno - *Kuylenstierna, O. F. - *Kuylenstierna-Wenster, E. - Kuylenstjerna, Gustaf (Gösta) Wilhelm Georg - Kuzmitj, F. - Kuznetsk - kV - *kw - *kva - Kvalitetstal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1105
Kurz—Kvalitetstal
1106
Wagners ’Tristan’» (1920; 3:e uppl. 1923), en
Brucknermonogr. (2 bd, 1926) och
»Musik-psychologie» (1930). H. G-t.
*Kurz, I. Av hennes senaste böcker må
nämnas »Vanadis» (1931) och »Die Nacht im
Teppichsaal» (1933).
Kushiro [koj"irå], hamnstad på östligaste
Hokkaido, Japan; 56,170 inv. (1935).
Betydande fiske och omfattande trävaruexport.
Kusjva [ko^va], industristad i
Sverdlovsk-området, Sovjetryssland, 175 km n. n. v. om
Sverdlovsk, invid Gora Blagodat; 31,900 inv.
(1933). Järngruvor och järnverk,
järnvägs-verkstäder, kopparsmältverk och elektriskt
kraftverk.
Kuskovo-Perovo [koskå’va-pjerå’va], stad i
Moskvaområdet, Sovjetryssland, ö. förstad till
Moskva; 45,783 inv. (1933). K. har bildats av
de båda villasamhällena Kuskovo och Perovo.
Kemisk industri, järnvägsverkstäder m. m.
*Kusmanek von Burgneustätten, H., dog
1934.
Kussevftzkij, ry. Kusevitskij,
Ser-gej Aleksandrovitj, rysk dirigent (f.
1874). Konserterade först som
kontrabasvir-tuos (i Stockholm 1909). K. ledde därefter
en orkester och grundade ett förlag för
utgivandet av modern rysk musik. Efter 1920
dirigerade han i Västeuropa, särskilt i Paris,
och är sedan 1924 ledare av Bostons
symfoniorkester. Även vid gästuppträdanden (i
Konsertföreningen i Stockholm 1935) har K.
vunnit namn som ypperlig dirigent. H. G-t.
Kustanaj [ko’-J, stad i Aktiubinskområdet,
n. ö. Kazakstan, Sovjetryssland, vid övre
To-bol; 35,200 inv. (1934). Viktigt handelscentrum
(spannmål, boskap); stor årlig marknad.
*Kustartilleri. Enl. 1936 års
försvarsord-ning skola k:s truppförband utgöras av 2
reg:ten, Vaxholms och Karlskrona, samt 1
kår, Fårösunds. Rörliga
kustartilleribatterier skola tillkomma, varjämte personalen
skall ökas till 144 officerare, 222
underofficerare samt 937 man underbefäl och
meniga. ö-g.
*Kustförsvar. Vid det direkta k. fästes nu,
vid sidan av sjö- och flygstridskrafterna, den
största vikten vid de rörliga stridskrafterna
ur armén, inkl, landstormen, och
kustartilleriet samt en relativt mindre vikt vid fasta
försvarsanordningar. Såväl den
vapentekniska utvecklingen (automatvapen,
långskjutande artilleri, bombflyg) som
motortrafikens utveckling gynnar i hög grad den
försvarande. I Sverige har ett modernt k.
skapats på Gotland genom gevärsinfanteriets
omdaning till cykeltrupp och, de tunga
infanterivapnens liksom artilleriets
motorise-ring. Denna utveckling fullföljes enl. 1936
års försvarsordning, som därjämte innefattar
anordnandet av fast k. vid Fårösund och
tillkomsten av tunga (10 cm) rörliga
kustartilleribatterier. En motsv. utveckling äger
i viss mån rum (likaledes enl. 1936 års
försvarsordning) på fastlandet, där arméns,
inkl, landstormens, kvalitet förbättras och
det motoriserade tunga artilleriet kraftigt
ökas, samtidigt som de motoriserade
förbanden i övrigt förstärkas. Vid kustartilleriet
tillkomma tunga motoriserade batterier,
varjämte det fasta försvaret i Stockholms yttre
skärgård utvecklas. C. A. E.
*Kutahia skrives nu off. K ü t a h y a.
*Kutais har numera flyghamn; 70,100 inv.
(1934).
Kutno [ko’tnå], stad i po. vojevodskapet
Warszawa, 110 km v. om staden Warszawa;
23,451 inv. (1931). Järnvägsknut;
textilindustri, sockerbruk och kvarnar. Om striderna
vid K. under världskriget se Pols k-r y s k a
fronten, sp. 1206.
*Kuylenstierna, O. F., dog 1932 1/s.
*Kuylenstierna-Wenster, E., dog 1933 13/2.
Kuylenstjerna [^y-], Gustaf (Gösta)
Wilhelm Georg, skogsman, ämbetsman
(f. 1876 2ö/s). Utexaminerades från
Skogsinstitutet 1898, tjänstgjorde därefter i
domänverket, var
jägmästare i Karlsby revir
1911—14 och blev
1914 disponent vid
Ramnäs bruks a.-b.
och Wirsbo-Ramnäs
kraft a.-b., 1921
tilllika vid Ferna bruks
a.-b. 1928
förordnades K. till generaldir.
och chef för
Domänstyrelsen. Han var
ordf, i
skogsvårdssty-relsen i Västmanlands
län 1919—28, led. av Skogsvårdsstyrelsernas
förbunds centralråd 1925—28, deputerad i
Järnkontoret 1921—28 och tillhör
riddarhusdirektionen sedan 1935. 1911—15 var K. led.
av sakkunniga för utredning ang. vården av
de allmänna skogarna i s. och mell. Sverige,
1933—34 led. av
virkesmätningskommissio-nen samt har 1936 förordnats till led. av
skogslagskommissionen. S-r.
Kuzmitj [kozmi’tj], F., se A 1 e x a n d e r I,
suppl.
Kuznetsk [koznjä’tsk]. 1. Stad i
Kujbysjev-området, Sovjetryssland, 230 km v. om
Kuj-bysjev (Samara); 34,000 inv. (1933).
Spannmålshandel; garverier och pälsvarutillv. —
2. Kuznetsk-Sibirskij, stad i
Väst-sibiriska området, Sovjetryssland, se S
tali n s k, suppl. Efter K. är det stora K u
z-netskf äl tet uppkallat, vars vidsträckta
stenkolslager sedan några år exploateras i
stor skala. S. F.
kV, förk. för kilovolt, se Elektriska
enheter, suppl.
*kw, numera kW, se även Elektriska
enheter, suppl.
*kva, numera kVA, se även Elektriska
enheter, suppl.
Kvalitetstal, ett i normbeteckningen för
järn och stål ingående tal, som antingen
be
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
