Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Kvantumteorien - kVAr - Kvarbliven efterbörd - Kvarhållande - *Kvarnintressenter - *Kvarnzelius, S. H. - *Kvarter - Kvartstonmusik - *Kvartärperioden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1111
kV Ar—Kvartärperioden
1112
dels till klarläggande av principiella frågor
inom såväl atomfysik som naturvetenskap i
allm. Korrespondensprincipen (se d. o., suppl.)
utgjorde ett första steg till lösning av de
självmotsägelser, som den äldre k. led av, och
utformades exaktare i kvantummekaniken. En
för k:s tillämpning på atomfysiken
betydelsefull sats uttalades i Pauliprincipen (se d. o.,
suppl.). Sv. B-r.
kVAr, förk. för kilovar, se Elektriska
enheter, suppl.
Kvarbliven efterhörd, veter. Efter en
normal förlossning hos husdjuren avgå
fosterhinnorna i regel spontant antingen
omedelbart efter förlossningen el. inom de närmaste
timmarna efter densamma. När så ej sker,
talar man om k. Orsaken kan vara
svält-fodring, hög ålder m. m. men vanligast
infektionssjukdomar i livmodern, som medföra
ett fastare samband än normalt mellan
fosterhinnorna och livmoderväggen (inträder
framför allt vid smittsam kastning hos
nötkreatur). K. förekommer oftast hos
nötkreatur, mindre ofta hos sto och mycket sällan
hos svin och mindre idisslare. — Om
efter-börden får hänga kvar, inträder snart
förruttnelse, och om sjukdomsalstrande bakterier
finnas på den plats, där djuret står i
ladugården el. stallet, blir det lätt infekterat, och
livmoderinflammation kan uppstå.
Härigenom lägges ofta grunden till kroniska
livmoderlidanden, som medföra sterilitet. I
rationellt skötta nötkreatursbesättningar låter
man veterinär behandla djuret, om
efterbör-den ej avgått inom ett dygn. Hos sto bör den
avlägsnas, om den ej avgått inom 6 tim., då
annars en toxinresorption från livmodern lätt
inträder, vilket ofta orsakar fång (se
Hovlidanden). N. L.
Kvarhållande, se Anhållande, suppl.
‘Kvarnintressenter. Bolagets aktiekap.
utgör sedan 1935 8,552,000 kr.
‘Kvarnzelius, S. H., avgick 1932 som
landshövding och 1935 ur F. K., där han
sedan 1928 representerat Kopparbergs län.
Han var till 1933 ordf, i statsutskottet och
led. av utrikesnämnden, 1934 led. av
statsutskottet, 1934—-35 suppleant i
utrikesnämnden samt 1933 led. av talmanskonferensen.
Till 1933 var K. ordf, för Frisinnade
folkpartiets förstakammargrupp och 1934 led. av
dess förtroenderåd. Han avgick 1935 som
ordf, i Centralförbundet för
nykterhetsunder-visning och utsågs då till ständig hedersled,
av dess styrelse. Gl.
‘Kvarter. 3. Begreppen kantonering och
kantoneringskvarter användas nu icke inom
sv. armén.
Kvartstonmusik, experimenterande med
halvering av den tempererade skalans
halvtoner, har i större utsträckning komponerats
först av A. Häba (se d. o., även i suppl.).
Särskilda harmonium- och klavertyper ha
konstruerats för utförande av k. H. G-t.
‘Kvartärperioden. Om nyare framsteg inom
forskningen över k. se Ancylussjön,
Blocktransport,
Dendrokrono-logi, Diatomacéanalys, G e o k
rono 1 og i, Geomorfologi, Glaciär
och Sjötyper, alla i suppl. Ur den rika
nyare litt. må följ, arbeten anföras:
Isav-smältning: G. Lundqvist, »Isavsmältningen
inom Bergslagen» (i Geol. Fören :s Förhandi.,
bd 57, 1935) och »Blockundersökningar» (i
Sveriges Geol. Undersökning, ser. C, 390, s. å.);
H. W :son Ahlmann, »Scientific results of
the swedish-norwegian arctic expedition in
the summer of 1931» (i Geogr. Annaler 1933)
och »Scientific results of the
norwegian-swedish Spitsbergen expedition in 1934»
(ibid. 1935); A. Hamberg, »Struktur und
Be-wegungsvorgänge im Gletschereise nebst
Beiträgen zur Morphologie der arktischen
Gletscher» (Naturwissenschaftliche
Untersuchungen des Sarekgebietes in
Schwedisch-Lappland», bd 1, avd. III, h. 2, 1932); B.
Asklund och R. Sandegren, »Beskrivning till
kartbladet Storvik» (Sveriges Geol.
Undersökning, ser Aa, n:r 176, 1934). —
Klimatfrågor : E. Granlund, »De svenska
högmossarnas geologi» (i Sveriges Geol.
Undersökning, ser. C, n:r 373, 1932); G. Lundqvist,
»Tidvattnet och försumpningsetapperna» (i
Geol. Fören:s Förhandi., bd 54, s. å.); L. von
Post, »Den svenska skogen efter istiden»
(Verdandis Småskrifter, n:r 357, 1933) och
»Ur Europas skogshistoria efter istiden»
(ibid., n:r 358, s. å.); A. G. Högbom, »Om
skogseldar förr och nu och deras roll i
skogarnas utvecklingshistoria» (Norrländskt
Handbibliotek, bd 13, 1934); G. Samuelsson,
»Die Verbreitung der höheren
Wasserpflan-zen in Nordeuropa» (i Acta Phytogeographica
Suecica, bd 6, s. å.). —
Nivåförändringsproble-men, delvis med betydelse för arkeologiska
problem: E. Granlund, »Vättern och
landhöjningen» (i Mäster Gudmunds Gilles
Årsbok 1933), »De geografiska betingelserna för
Stockholms uppkomst» (i Ymer 1930) och
»Kungshamnsmossens utvecklingshistoria
jämte pollenanalytiska åldersbestämningar i
Uppland» (i Sveriges Geol. Undersökning, ser. C,
n:r 368, 1931); G. Lundqvist,
»Bergslagens marina gräns» (i Geol. Fören :s
För-handl., bd 55, 1933); S. Elvius,
»Landhöjningen i Västeråstrakten efter stenåldern»
(i redogörelse för Statens elektrotekniska
fackskola i Västerås läsåret 1929—30); L.
von Post, »A gothiglacial transgression of
the sea in south Sweden» (i Geogr. Annaler,
bd 15, 1933) och »Bonäslinjen. En lednivå
bland Siljansbäckenets senkvartära
strandlinjer» (i Geol. Fören:s Förhandi., bd 56, 1934);
R. Sandegren och H. E. Johansson,
»Beskrivning till kartbladet Göteborg» (Sveriges
Geol. Undersökning, ser. Aa, n:r 173, 1931);
J. Alin, »Strandlinjens läge i
Göteborgstrakten vid slutet av den senglaciala
landhöjningen» (i Göteborgs Kungl. Vet.- och Vitt.-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
