Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Künnecke, Eduard - Küntzel, Hans Karl Moritz - *Kyoto - Kypfärgämnen - *Kyrenaika - Kyrkliga bildningsförbund, Sveriges - *Kyrkliga enhetssträvanden - Kyrkliga folkpartiet - Kyrkliga förbundet för evangelisk luthersk tro - Kyrkliga möten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1119 Künnecke—Kyrkliga möten 1120
Künnecke [ky’-], E d u a r d, tysk
operettkompositör (f. 1885), elev av Bruch vid
musikhögskolan i Berlin. K. har först komponerat
operor men sedan 1920 huvudsakl. operetter,
som trots stilblandning utmärkas av
artistisk faktur. I Stockholm ha uppförts
»Kärleken vaknar» (1921), »Kusinen från Batavia»
(1922), »Hjärtekrossaren» (1926) och »Lycka
på resan» (1933) samt i Göteborg bl. a. »Den
blå spionen» (1926) och »Lady Hamilton»
(1928). Hans senaste operett är »Die grosse
Sünderin» (Staatsoper i Berlin 1935). K.
har även komponerat orkesterverk och
filmmusik. H. G-t.
Küntzel [ky’n-], Hans Karl Moritz,
biblioteksman (f. 1894 10/2). Blev fil. lic. i Lund
1921, andre bibliotekarie vid Lunds
univ.-bibl. 1924, t. f. andre bibliotekskonsulent hos
Skolöverstyrelsen 1925, ord. 1931. K. har
utgivit A. Wallengrens saml. skr. (5 bd, 1923—
24; med inl.), »Molière» (1923), »Modern tysk
litteratur» (1927) samt skrivit art. i
fackpressen. Han är sedan 1927 medred. för
Biblioteksbladet. C. Bjm.
*Kyoto hade efter införlivandet av
förorterna 1,080,592 inv. 1935 och är nu Japans
fjärde millionstad.
Kypfärgämnen, se Färgning, sp. 152.
*Kyrenaika, som 1919—35 administrerats
som särskild koloni, förenades 1935 med
Tri-politania till en kolonial enhet, Libia.
Gränsen mot Engelsk-egyptiska Sudan reglerades
1934 och gränsen mot Franska
Ekvatorial-afrika 1935.
Kyrkliga bildningsförbund, Sveriges, se
Sveriges kyrkliga bildningsförbund.
*Kyrkliga enhetssträvanden. De tre
världsomspännande ekumeniska rörelserna, Faith
and order (Lausannerörelsen), World alliance
(Världsförbundet för mellanfolkligt
samförstånd genom kyrkosamfunden) samt Life and
work (Stockholmsrörelsen), ha fortsatt sin
verksamhet genom regelbundna
kommittémöten och arbetande centraler. Samtidigt ha de
trätt i närmare inbördes förbindelse. De två
sistnämnda riktningarna ha förenat sig om
gemensam generalsekr. Arbetet har närmast
inriktats på två nya världskonferenser, båda
avsedda att hållas sommaren 1937; den första,
anordnad av Life and work, skall
sammanträda i Oxford och har på sitt program
särskilt upptagit de frågor rörande förhållandet
mellan stat och kyrka, som ej minst den
totalitära statsuppfattningens framträdande
gjort aktuella. Ett synnerligen grundligt
arbete har nedlagts på förberedandet av denna
konferens. Detta har organiserats av det
forskningsinstitut i Genève, som blivit en frukt
av Stockholmskonferensen 1925 (se
Ekumeniska mötet, suppl.). Faith and order
ämnar hålla sitt möte i aug. 1937 i
Edinburgh och har på sitt program upptagit
ämnena: 1) Jesus Kristus och hans nåd; 2)
Kristi kyrka och Guds ord; 3) Kristi kyrka,
ämbete och sakrament; 4) kyrkans enhet i
liv och tillbedjan. Även här har ett
omfattande förberedande arbete utförts av flera
kommissioner. Bland de ledande personerna
inom dessa rörelser under de senare åren äro
att nämna för Faith and order ärkebiskopen
i York W. Temple, för Life and work biskopen
i Chichester G. Bell och generalsekr. H. L.
Henriod samt för Världsförbundet biskop V.
Ammundsen i Haderslev. Det förändrade
internationella läget har medfört särskilda
svårigheter för de ekumeniska rörelserna liksom
för andra mellanfolkliga strävanden men
tilllika accentuerat deras betydelse.
De mera lokalt och konfessionellt
begränsade enhetsrörelser, som i bd 12 omnämnts,
ha fortsatt sin verksamhet utan att kunna
inregistrera några mera anmärkningsvärda
framsteg. Inom Tyskland ha den politiska
utvecklingen och försöken att genom statens
ingripande skapa en enhetlig evangelisk
kyrka snarast åstadkommit ökad splittring. Inom
Sverige har däremot arbetet för ökad
förståelse mellan de olika kristna samfunden,
trots motstånd från flera håll, lett till
värdefulla resultat. Ur den svenska kommittén
av Världsförbundet har växt fram Svenska
ekumeniska nämnden (se d. o., även i suppl.).
Betydelsefulla för det inre närmandet mellan
samfunden ha de samförståndskonferenser
varit, som hållits i Sigtuna (den första 1932).
Jfr Frikyrkliga, suppl. — Litt.: Av
synnerligt värde är den av F. Siegmund-Schultze
redigerade serien Ekklesia. Eine Sammlung
von Selbstdarstellungen der Christlichen
Kir-chen 1934 ff. Y. Br.
Kyrkliga folkpartiet, gr. i Göteborg av I.
D. Rhedin (se d. o.), vill vara ett folkligt,
fosterländskt parti på kyrklig grund, som
arbetar för kristliga grundsatser i politiken.
Särskilt har man ivrat för söndagens
befriande från politiska möten och uppnått, att
i Bohuslän högermöten nu alltid förläggas till
vardagar. K. deltog i 1932 års riksdagsval.
Det samlade då i fem valkretsar (Göteborg,
Bohuslän, Halland, Älvsborgs n. och s.) omkr.
15,000 röster. I. Rh.
Kyrkliga förbundet för evangelisk luthersk
tro, gr. i Göteborg 1923, sammanslutning, som
har ett strängt kyrkligt program med
betoning av den evangelisk-luterska bekännelsen.
K. utger fr. o. m. 1924 tidskr. Kyrka och Folk
samt anordnar kyrkliga möten i olika trakter
av landet. — Litt.: V. Södergren, »Kyrkliga
förbundet, vad det är och vad det vill»
(1928). HgPl.
Kyrkliga möten, en officiell representation
av kyrkolivet inom svenska kyrkan,
sammanträda numera vartannat år. Förutom
gudstjänster och uppbyggelseföredrag förekomma
vid k. rådslag i aktuella kyrkofrågor. •— K:s
ombudsförsamling består, förutom av
samtliga biskopar och pastor primarius såsom
självskrivna led., av stiftsombud, 2 präster och
lekmän för varje stift, utsedda av stiftsmöte,
stiftsråd eller biskop, samt ombud för varje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
