Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrkliga möten - Kyrklig jord - Kyrklig samfällighet - Kyrkoadjunkt - Kyrkoavgift - *Kyrkobröderna - *Kyrkoegendom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1121
Kyrklig jord—Kyrkoegendom
1122
församling i riket, utsedda genom
kyrkofullmäktige eller kyrkostämma. Församling med
intill 5,000 inv. äger rätt att utse 2 ombud,
församling med 5,000—15,000 inv. 3 ombud
och församling med 15,000 inv. och däröver
4 ombud. Av dessa får endast ett av
ombuden för varje församling vara präst. I
om-budsförsamlingen är ärkebiskopen
självskriven ordf. Det första kyrkliga mötet hölls
1908 i Stockholm. G. S-t.
Kyrklig jord, se Kyrkoegendom, suppl.
Kyrklig samfällighet. Enl. lagen 6 juni
1930 om församlingsstyrelse må två eller flera
församlingar eller delar av skilda
församlingar för vården om de i lagen avsedda
angelägenheterna eller vissa av dem förenas till
en k. K. m:t förordnar om bildande av k.
(särskild k. för Göteborg bildad genom lag
12 juni 1931). Somliga k. ha uppkommit
genom delning av nya församlingar i stad,
som förut utgjort en kyrklig enhet och där
delningen icke medfört ändring i den
ekonomiska gemenskapen, andra från formliga
föreningar om gemenskap, t. ex. när två el.
flera församlingar, tillhörande samma
pastorat, förenat sig om gemensam kyrka. Schg.
Kyrkoadjunkt, innehavare av
stadigvarande e. o. prästerlig tjänst. Finner konungen,
att bibehållande eller inrättande av
komministertjänst inom ett pastorat icke erfordras,
tillsättes en k. Om namnet se k. regi. 15
febr. 1935. Se även lagen 9 dec. 1910 om
reglering av prästerskapets avlöning. O. Hpl.
Kyrkoavgift, Allmän, se
Kyrkofonden, suppl.
♦Kyrkobröderna stiftades 1918 (ej 1919);
initiativtagare voro utom N. Söderblom även
roteman C. Alm och rektor M. Björkquist.
K:s uppgift är att samla lekmän inom
svenska kyrkan till inbördes uppbyggelse och
verksam tjänst i församlingsarbetet.
Förbundet räknar (1936) nära 100 kårer med
omkr. 3,000 medl. Dess centralstyrelse
(»generalråd») består av fem pers., utsedda
av en representantförsamling
(»generalkonvent»). K. G. F.
♦Kyrkoegendom. Genom 1932 års
lagstiftning om de prästerliga avlöningstillgångarna
(ecklesiastik boställsordning, lagen om
kyrkofond m. m.) har viss omläggning skett betr,
förvaltningen av den för prästerskapets
avlöning avsedda jordegendomen, som numera
förvaltas av pastoraten under kontroll av
stiftsnämnden. Denna förvaltar även
kyrkofondens boställen, de s. k. allmänna
kyrko-hemmanen, och besörjer bortarrenderingen
av de sockenkyrkorna i Skåne, Halland,
Blekinge och Bohuslän tillhöriga
jordbruksfastigheterna. 1936 års riksdag har i
huvudsak bifallit en k. prop. (n:r 242)
angående ändrade bestämmelser för»
biskoparnas avlönande m. m., som medför tillämpning
av de för allmänna kyrkohemman gällande
förval tningsregler på biskopsstolarnas och
biskop slöneregleringsf ondens lönefastigheter,
varjämte även de till biskopsbostad avsedda
biskopsgårdarna skola stå under
stiftsnämn-dens förvaltning. I samband härmed skall
den sistnämnda fonden uppgå i kyrkofonden.
På dagordningen står också frågan om
utsträckning till klockarboställena av de
för-valtningsprinciper, som tillämpas betr,
prästerskapets boställen.
4 jan. 1927 utfärdades lag ang.
tillstånd till försäljning av kyrklig jord i
vissa fall samt till upplåtelse av sådan
jord under tomträtt. Till kyrklig jord
räknas i lagen dels prästboställen, dels
fastigheter, anslagna till bostad eller
avlöning åt biskopar, domkyrkosysslomän och
klockare eller vilkas avkomst ingår till
någon för reglering av sådana
befattningshavares löner bildad fond (se
Biskopslöne-regleringsfonden samt
Kyrkofonden, även i suppl.), dels också den fasta
egendom, som besittes av domkyrkor samt
andra kyrkor i städer och på landet. Lagen
avser dels tillvaratagande av det ekonomiska
värde jorden representerar genom planmässig
exploatering, dels s. k. f r i k ö p, där
mera sociala synpunkter göra sig gällande.
Ur förstnämnda synpunkt äger K. m:t, då
samhällelig nytta därav främjas, medge
försäljning eller utbyte av till tomter tjänliga
områden, bebyggda jordbrukslägenheter, ss.
torpställen eller nyodlingar, utjordar och
ut-marksskiften, som äro avskilt belägna, samt
andra ägor, som utan kännbar olägenhet
kunna avskiljas från den fastighet, till vilken
de höra; vidare äger K. m:t, utan att
angivna förutsättning föreligger, medge utbyte
eller försäljning av kyrklig jord, då
sådan jord erfordras för ändamål, som
avses i lagen om expropriation § 1 (denna
lag anses i regel ej vara tillämplig på
kyrklig jord), eller då på prästboställe
förlagd tjänstebostad för kyrkoherde eller
komminister med hänsyn till dennes
tjänsteverksamhet är olämpligt belägen och med
anledning därav förflyttning av bostaden utom
bostället påkallas eller då kyrklig jord eljest på
grund av särskilda omständigheter befinnes
icke lämpligen böra bibehållas för sitt
ändamål. — Bestämmelserna om s. k. friköp avse
att fylla enahanda ändamål som ensittarlagen
(se d. o., även i suppl.), vilken anses i regel
icke vara tillämplig på kyrklig jord.
Friköp kan medges för innehavare av
sådant område å kyrklig jord, som avses
i ensittarlagen, där försäljning anses ej
böra ske med hänsyn till olägenhet för
fastighet, vartill lägenheten hör, för annan
närbelägen kyrklig fastighet eller eljest för
det allmänna. Det fordras, att
lägenhetsha-vare tillhörigt boningshus av motsv.
beskaffenhet som enl. ensittarlagen fanns uppfört på
området 1 jan. 1926 samt att minst av
områdets och byggnadernas sammanlagda
värde belöper på lägenhetshavarens byggnader.
Antalet dylika lägenheter på boställen har
XXII. 36
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
