Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Köpenhamns universitet - *Köping - Köpkraft - *Köpmanholmen - *Köppen, W. - Köprülüzade, Mehmet Fuat - Körmendi, Ferenc - Körner, Axel Julius - Körner, Josef - Körsbärsfluga - *Körte, A. - Köttgen, Carl - *Köttkontroll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1135
Köping—Köttkontroll
1136
ministrativa, ekonomiska och
utbildningsför-hållanden. 1936 avgavs första delen av dess
betänkande ang. univ:s administration och
ekonomi. De här framställda förslagen, som
kunna väntas genomförda i en snar framtid,
gå bl. a. ut på att vid sidan av rektor (som
väljes på två år med möjlighet för återval)
anställes en kurator, en statsämbetsman, som
förenar de funktioner, vilka tidigare
tillkommit administratorn och kvestorn. P. E-t.
♦Köping, stad, hade 1936 6,393 inv. Bland
nyare byggnader märkas sparbankshuset
(1930; arkitekt J. Åkerlund) samt bad- och
gymnastikhuset med sim- och tennishallar
(1934; arkitekt G. Leche). Efter
fullbordandet av djuphamnen (6,2 m djup, 190 m kaj)
har sjöfarten nästan fördubblats; 1935
an-kommo och avgingo 2,084 fartyg om tills.
370,448 ton. Även industrien har gått
framåt, varjämte stadens tillgångar nästan
fördubblats (5,096,000 kr. vid årsskiftet 1935/36,
skulder 3,877,000 kr.). — Förklaringen av
namnet Laglösa kiöping torde vara oriktig;
se Hj. Lindroth i Fornvännen 1918. G. G-n.
Köpkraft. Med k. förstås ofta
penningens k., som avläses i prisnivån (se d. o.).
Om prisnivån sjunker, d. v. s. om de flesta
viktigare varor bli billigare, får man mera för
sina pengar: pengarnas k. har ökats, och
tvärtom, när prisnivån stiger, minskas penningens
k. I mindre klar terminologi och särskilt i
den politiska propagandan talar man om
allmänhetens k., varmed man avser
den stora allmänhetens inkomster. Under
1930-talets ekonomiska svårigheter har
slagordet om den allmänna k:s höjande varit
synnerligen populärt i U. S. A., Frankrike
m. fl. länder såsom ett medel att övervinna
depressionen eller att förbättra de sociala
förhållandena, och man har lanserat
åtskilliga huvudlösa program för en dylik
stegring av den stora massans k. genom
förbättring av dess inkomster. O. B-g.
♦Köpmanholmen. Forss a.-b. tillverkar
numera årl. omkr. 20,000 stds sågade och 3,000
stds hyvlade trävaror, 16,000 ton
sulfitcellulosa och 30,000 ton sulfatcellulosa.
♦Köppen, W., utger tills, m. Geiger i
München det ännu ofullb. stora standardarbetet
»Handbuch der Klimatologie», i vilket flera
vetenskapsmän medarbeta. A. Å.
Köprülüzade, M e h m e t F u a t, turkisk
språkforskare och religionshistoriker (f. 1890),
prof, i turkisk historia och litteratur vid
Konstantinopels univ. 1913, dir. för den av
honom själv grundade turkologiska
institutionen där. K:s forskning i turkfolkens
äldre religion och språk har väckt berättigad
uppmärksamhet. Bibliogr. över K:s skrifter
har utkommit på turkiska och franska 1936.
G. Rqt.
Körmendi [kö’r-], F e r e n c, ungersk
författare (f. 1900). Var arbetslös
banktjänsteman, när han plötsligt blev känd som vinnare
av Heath-Hulls och Morrows stora
interna
tionella romanpris för »Budapesti kaland»
(1932; »Äventyr i Budapest», 1936). J. L-tz.
Körner [kö’-], Axel Julius, ingenjör (f.
1880 12/4). K. utexaminerades 1902 från Tekn.
högskolans elektrotekniska avd. och innehade
1903—16 anställningar vid elektriska firmor
i Amerika och vid ASEA, där han bl. a. var
föreståndare för byrån för Riksgränsbanans
elektrifiering. Efter att 1920—23 ha varit
överingenjör hos Luth & Roséns elektriska
a.-b. utövar K. konsulterande verksamhet,
särskilt i frågor rörande elektrifiering och
kommunikationsteknik. Han är sedan 1918
red. för Teknisk Tidskrifts avd.
Elektroteknik och sedan 1931 speciallärare i
elektroteknik vid Tekn. högskolan. Han har bl. a.
utgivit »Tillämpad motorteknik och elektrisk
bandrift» (i De Tekniska Vetenskaperna
1927), »Motorvagnsdrift å järnvägar» (s. å.),
»Elektriska motorer och motoranläggningar»
(1928) och »Sveriges
elektricitetsverksindu-stri» (s. å.). E. Hlr.
Körner [kö’-], Josef, österrikisk
litteraturhistoriker (f. 1888), docent i Prag 1930,
har väsentligen sysslat med den tyska
nyromantiken. Skr.: »Nibelungenforschungen der
deutschen Romantik» (1911), »Arthur
Schnitz-lers Gestalten und Probleme» (1921),
»Romantiker und Klassiker» (1924), »Die Botschaft
der deutschen Romantik an Europa» (1929)
m. fl. K. har utgett »A. W. und F. Schlegel
im Briefwechsel mit Schiller und Goethe»
(1926; tills, m. E. Wieneke), »Die Brüder
Schlegel», 1 (1926), »Briefe von und an Aug.
Wilh. Schlegel» (2 bd, 1930), förut otryckta
filosofiska skrifter av F. Schlegel (1935)
m. m. R-n B.
Körsbärsfluga, se Borrflugor.
♦Körte, A., avgick 1934 från professuren
i Leipzig.
Köttgen [kö’-], Carl, tysk industriman (f.
1871), inträdde 1894 i firman Siemens &
Halske och blev 1907 ledare för dotterbolaget
Siemens brothers dynamo works i London.
Efter världskriget inträdde K. i
Siemens-Schuc-kertwerke, i vars styrelse han sedan 1920 är
ordf. K. har spelat en framträdande roll
inom den tyska elektrotekniska industrien
och i flera tekniska och industriella
sammanslutningar, bl. a. som ordf, i Verein deutscher
Ingenieure (till 1933). E. Hlr.
♦Köttkontroll. En ny lag ang.
köttbesikt-ningstvång och slakthus utfärdades 11 maj
1934. Köttbesiktningstvång (enl. nya lagen
innefattande kött av nötkreatur, får, get, svin
och häst samt av dylikt kött beredd vara)
åligger, såvitt icke K. m:t beviljar undantag,
varje stad el. annat samhälle med 4,000 inv.
el. däröver, där hälsovårdsstadgans
föreskrifter rörande stad i tillämpliga delar gälla. På
framställning av stadsfullmäktige el. däremot
svarande kommunal myndighet kan
köttbesiktningstvång även stadgas för ort med lägre
invånarantal el. för visst område därav
även
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
