Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Köttkontroll - *Labia, M. - Labinskaja - *Labour party - Labrys - *Lach, R. - La Cierva, Juan de - Lackawanna - Lackskorv - la Cour, Jens Lassen Dornonville de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1137
Labia—la Cour, J. L. D. de
1138
som för landskommun el. del av sådan.
Lands-slaktat färskt kött, som besiktigats på
kött-besiktningsbyrå, får under vissa villkor
försäljas även inom andra orter med
köttbesikt-ningstvång, dock icke — efter 1939 års
ingång — inom stad med slakthustvång. I hela
riket får fritt försäljas salt, rökt el. torkat
kött, som i färskt tillstånd godkänts på
kött-besiktningsbyrå, ävensom vara, beredd av
sådant kött. Köttbesiktningstvång med kött-
besiktningsbyrå inom resp, område finnes f. n.
(1936) i 135 och utan sådan byrå i över 160
svenska städer el. andra områden. —
Beträffande köttbesiktning vid statskontrollerade
slakterier samt kontrollen över till utförsel
ur riket avsett kött gäller nu k. kung. 30 nov.
1934. De statskontrollerade slakterierna, 38
st. (1936), kallas numera
kontrollslakterier. De godkända införselorternas antal
är nu 41. Hj. H-n.
*TT abia, M. Hennes syster F a u s t a L., som
under senare år undervisade i sång vid
A____j Ceciliakonservatoriet i Rom, dog 1935.
Labinskaja [la’-], stad i Azovska och
Svarta-havsområdet, Sovjetryssland, 45 km s. v. om
Armavir, vid Kubans biflod Laba; 30,787 inv.
(1933). Betydande spannmålshandel. I
trakten finnas stora mangan- och stenkolslager.
*Labour party. Under senare år ha
betydande inre slitningar förekommit inom de
engelska arbetarorganisationerna. 1931 ägde
en utbrytning rum ur L. P., då en grupp
omkring MacDonald stödde dennes plan på
samarbete med de konservativa i en nationell
regering. Partiet, som vid valen s. å. led ett
kännbart nederlag, blev under de följ, åren
kärnan i oppositionen. Vid valen nov. 1935
lyckades det icke bryta den nationella
koalitionens majoritet men tredubblade sin
representation i underhuset. Slitningarna med
I. L. P. ha fortsatt. 1932 bildades inom detta
parti en minoritetsgrupp, Socialist league, med
syfte att upprätthålla de gamla förbindelserna
med L. P. 1935 framträdde L. P. med starka
krav på även militärt ingripande mot Italien
under den abessinska konflikten och uttalade
sig okt. 1936 för ökning av Englands
försvarsanstalter med hänsyn till den internationella
situationens allvar. I upprepade resolutioner
har partiet tagit avstånd från tanken på en
»enhetsfront» med kommunisterna. L-ts.
La’brys, dubbelyxa, en av den minoiska
religionens viktigaste symboler (se Labyrint).
*Lach, R., blev 1927 prof, i musikvetenskap
vid univ. i Wien.
La Cierva [la piä’r<ua], Juan de, spansk
flygplanskonstruktör (f. 1895). L. framlade
1919 sin idé om att för flygplan använda en
propeller med vertikal axel såsom bärande
organ för att därmed minska den allvarliga
risk, som förlusten av flyghastigheten
innebär för vanliga flygplan. Aerodynamiska
laboratoriet i Quatro Vientos, Madrid,
företog en utförlig undersökning av hans
konstruktion, och med ledning av de gjorda
undersökningarna konstruerade L. autogiron
(se d. o., suppl.). Denna flögs f. ggn 31 jan.
1923 och visade en i
flera avseenden ny
lösning av
flygplans-problemet. L. har
därefter förbättrat
konstruktionen och
särskilt i England och
U. S. A. fått stöd i sitt
arbete. Sålunda
utförde 1932 engelsmannen
Young en
långflygning med L:s
auto-giro från London till
Kapstaden. ö-g.
Lackawanna [läkoct>å’ne], stad i staten New
York, U. S. A., s. industriförort till Buffalo;
23,948 inv. (1930). Stora järn- och stålverk,
tillhörande Bethlehem Steel co.
Lackskorv, se Filtsjuka.
la Cour [la kö’r], Jens Lassen D o
r-non ville de, industriman (f. 1876 15/g i
Danmark), brorson till J. C. L. Utexaminerad
från tekn. högskolan i Zürich 1899, blev L.
1900 assistent och 1903 docent vid tekn.
högskolan i Karlsruhe, där han 1899—1904
tilllika var ledare av prof. E. Arnolds
elektro-tekniska byrå. Efter praktik i Skottland blev
han 1907 teknisk dir. vid ASEA och 1914 dir.
vid Norsk hydro men bosatte sig 1918 åter
i Sverige, där han sedan 1921 är verkst. dir.
för Svenska elektromekaniska industri a.-b.,
Hälsingborg. L. har uppfunnit
kaskadomformaren och dubbelpolomformaren samt
medarbetat i Arnolds stora verk »Die
Gleich-strommaschine» (2 bd, 1902—03; 3:e uppl.
1919) och »Die Wechselstromtechnik» (5 bd,
1902—09; ny uppl. 1910—13), som han efter
Arnolds död 1911 ensam redigerat. E. Hlr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
