Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - la Cour, Poul Arvid Dornonville de - la Cour, Vilhelm Birkedal Barfod Dornonville de - Lacour-Gayet, Georges - *Lacretelle, J. de - La Crosse - *Laddning - Laddningsaggregat - *Laddram - *Ladenburg, A. - *Ladikije - *Ladugårdsgärde - Laemmle, Carl - *Laermans, E. - *Læstadianer - La Farge, Oliver Hazard Perry - *La Fayette, M. J. G. M. de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1139
la Cour, P. A. D. de—La Fayette
1140
la Cour [la kö’r], Poul Arvid D o
r-nonville de, dansk författare (f. 1902),
sonson till J. C. L. Har utgivit flera
diktsamlingar (bl. a. »Arkadisk morgen», 1924,
»Den galliske sommer», 1927, »Den tredie
dag», 1928, »Leviathan», 1930, »Menneskets
hjem», 1931, och »Dette er vort liv», 1936)
samt romanerna »Aske» (1929) och »Kramer
bryder op» (1935). Intelligent, kritisk och
begåvad med förnäm, av fransk litteratur
påverkad språkkänsla, hör L. till den yngre
generationens originellaste författare. P. E-t.
la Cour [la kö’r], Vilhelm Birkedal
Barfod Dornonville de, dansk
historiker (f. 1883), son till J. C. L. Tog
magisterkonferens i historia 1909 och har därefter
varit lärare, sedan 1918 i Birkeröd. L. har
flera år föreläst vid Köpenhamns univ. Han
blev fil. dr 1927 på avh. »Sjællands ældste
bygder» och har f. ö. utgivit bl. a.
»Dane-virke og kampene paa vor sydgrænse» (1917)
samt i »Det danske folks historie», I (1927),
skrivit »Vort folks oprin delse og ældste
historie» och i det stora verket
»Sönder-jyllands historie» (1930 ff.), av vilket han
är medred., skildrat tiden till 1241; i en
rad avh. har han behandlat ämnen från
Danmarks äldsta historia. L., som livligt
deltagit i arbetet för Sönderjylland före och
efter återföreningen, redigerar sedan 1918
Grænsevagten och utgav 1923 en samling
artiklar från tiden för gränsstriderna, »I
kamp-linien». P. E-t.
Lacour-Gayet [lakö’r-gajäz], Georges,
fransk historiker (1856—1935), prof, vid École
supérieure de marine och École polytechnique
i Paris. L. började som romersk historiker,
har även behandlat Ludvig XIV :s tid, bl. a.
i »L’éducation politique de Louis XIV» (1898),
samt skrivit marinhistoriska arbeten. Han
utgav 1921 en monogr. om Napoleon samt
1928—34 i 4 bd sitt huvudarbete,
»Talley-rand». B. H-d.
*Lacretelle, J. d e, har senare skrivit
romanserien »Les hauts ponts», en
samtidskrö-nika, väsentligen förlagd till fransk landsort, i
fyra delar: »Sabine» (1932), »Les fiangailles»
(1933), »Années dæspérance» (s. å.) och »La
monnaie de plomb» (1935). Kj.S-g.
La Crosse [lo krå’s], stad i v. Wisconsin,
U. S. A., vid Mississippi; 39,614 inv. (1930).
Viktig järnvägsknut och handelsstad; tillv.
av skodon, trävaror, automobildelar,
jordbruksmaskiner m. m.
*Laddning. 1. Drivladdningen vid kanoner
har tidigare i regel varit en enhetsladdning,
d. v. s. lika för alla skott till ett och samma
pjässlag. Numera har man, liksom tidigare
vid haubitserna, gjort det möjligt att minska
eller öka l:s storlek, t. ex. genom att i
ladd-ningshylsan inlägga färre eller flera påsar
med krut (karduser). Mindre 1. ger med
samma elevation en kortare och mera krökt bana,
större 1. en längre och mera flack. I förening
med förbättrade anordningar för att uppta
rekylen vid skottlossningen och för att kunna
höjdrikta kanonerna (jfr Kanon, suppl.) har
detta lett till att dessa kunna utnyttjas även
som haubitser, d. v. s. både till flackeld på
långa avstånd och till kasteld, eller m. a. o.
såsom enhetspjäser. R. Å.
Laddningsaggregat, apparat, som kopplas
till växelströmsnät, från vilket elektriska
ackumulatorer skola laddas. L. består av en
omformare eller av en likriktare, vanl. av
s. k. torr typ (jfr Elektriska
strömrik t a r e, suppl.).
*Laddram kommer till användning även vid
automatkanoner (se bild 2 vid Kanon, suppl.).
*Ladenburg, A. — Rudolf L. blev 1931
prof, i Princeton. Bland hans arbeten
märkas viktiga teoretiska och experimentella
undersökningar över ljusets dispersion. Sv. B-r.
*Ladikije. État des Alaouites bildar sedan
1930 det autonoma guv. La 11 a q u i é (6,300
km2, 322,000 inv. 1935), vars administration
har sitt säte i L.
*Ladugårdsgärde. Om exploateringen av L.
m. m. se Djurgården, suppl.
Laemmle [läml], Carl, nordamerikansk
filmproducent (f. 1867 i Tyskland), en av
filmens pioniärer. Emigrerade tidigt till U. S. A.,
startade 1906 en teater i Chicago och
grundade 1909 Yankee film, där »Hiawatha»
inspelades. Sedan 1912 är L. chef för Universal
film. Hans son filmregissören Carl L. j : r
(f. 1908) har bl. a. iscensatt »Broadway»,
»Jazzkungen», »Frankenstein» och »På
västfronten intet nytt». R. A-g.
*Laermans, E., blev blind 1924. Fr. monogr.
av P. Colin (1929).
*Læstadianer. Bland nyutkommen litt.
märkas K. Castrén, »Kiveliön suuri herättäjä
Lars Levi Laestadius» (1932; 2:a uppl. 1934),
och C. J. E. Hasselberg, »Under polstjärnan.
Tornedalen och dess kyrkliga historia» (1935;
med utförlig litt.-förteckn.), samt flera
uppsatser i Finska Kyrkohistoriska Samfundets
Årsskr. 1929 ff. E. Nwn.
La Farge [le fä’d$], Oliver Hazard
Per-ry, nordamerikansk författare (f. 1901),
företog tre arkeologiska och etnologiska
expeditioner till Arizona och Utah samt två till
Guatemala; i »Tribes and temples» (1927;
tills, m. F. Blom) skildrade L.
Guatemalamin-nen. Romanen »Laughing boy» (1929)
vittnar om hans förtrogenhet med
navajoindia-nernas liv och åskådning; den är också en
fängslande själshistoria, helt olik vanliga
indianskildringar. Av hans senare böcker är
»Sparks fly upward» (1931) en
äventyrshistoria från Centralamerika vid 1700-talets mitt,
»Long pennant» (1933) är förlagd till
sjökriget mellan U. S. A. och England 1812; »All
the young men» (1935) är en saml. berättelser.
— L. vart president i National association
on indian affairs 1933. R-n B.
*La Fayette, M. J. G. M. d e. Litt.: S. WT.
Jackson, »L. A bibliography» (1930); J. B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
