Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landtmannen-Svenskt Land, Tidskrift för Landtmän - *Lanforsen - Lang, Fritz - *Lang, J. - Langdon, Stephen Herbert - *Lange, Chr. L. - Lange, Erik William - *Lange, Helene - *Lange, I. - *Lange, J. E. - Langeland-Mathiesen, A. H. - *Langen, A. - *Langenskiöld, släkt - *Langenskiöld, B. C. J. - *Langenskiöld, C. F. Th. - *Langer, F. - Langevin, Paul - Langevinioner - *Langfeðgatal - Langfeldt, Einar - *Langlet, N. A. - *Langlet, V. G. - *Langmuir, I. - *Lanier, S. - Lanna (Lanna Borregård) - *Lannavaara - *Lannerdahl, C. E. - *Lannge, E. G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1155
Lanforsen—Lannge
1156
slagning av S v e n s k t L a n d (se d. o.) med
Landtmannen (se Sveriges allmänna
lantbrukssällskap, även i suppl.).
*Lanforsen. Kraftverket blev färdigt 1931.
Det har tre Kaplanturbiner om tills. 39,000
hkr. Fallhöjden är omkr. 9 m.
Lang, Fritz, tysk filmregissör (f. 1890 i
Wien), urspr. målare. L. är ett av den tyska
filmens stora namn. Stumfilmerna
»Nibel-ungensagan» och »Metropolis» äro ex. på
hans förnäma konst. Bland hans ljudfilmer
märkas »M» och »Testament des Dr. Mabuse»,
producerad i Berlin, »Liliom» (med Boyer) i
Paris och »Fury» (1936) i Hollywood. R. A-g.
*Lang, J., var 1909—36 åter lärare i
harp-spelning vid Kon serva toriet i Stockholm.
Hans dotter Ingrid L.-Fagerström efterträdde
honom där.
Langdon [lä’ndøn], Stephen Herbert,
engelsk assyriolog (f. 1876 i Amerika), fil. dr
vid Columbiauniv. 1904, Shillito reader i
assy-riologi i Oxford 1908 och prof, där 1919; eng.
undersåte 1913. L. leder Weld-Blundells och
Field museums utgrävningar i Mesopotamien
sedan 1922. Han intar en ledande ställning
i vår tids assyriologi, som han riktat med en
mängd betydelsefulla skrifter, däribland
»Su-merian and babylonian psalms» (1909), »A
su-merian grammar and chrestomathy» (1911),
»Tablets from the archives of Drehem» (s. å.),
»Neubabylonische Königsinschriften» (1912),
»Babylonian liturgies» (1913), »Epical and
liturgical texts from Nippur» (1915),
»Exca-vations at Kish» (I 1924, III 1930, IV 1934)
och »The babylonian menologies and the
se-mitic calendars» (Schweich lectures 1934).
H. S. N.
*Lange, C h r. L., avgick från posten som
Interparlamentariska unionens generalsekr.
1933 och är sedan s. å. bosatt i Norge.
Lange, Erik William, tecknare,
grafiker (f. 1876 ®/io). Har varit elev i Valands
målarskola i Göteborg och vid Konstakad. i
Stockholm. 1901—04 var L. verksam i Puck,
senare i Söndagsnisse, Strix o. a. tidskr. och
tidningar som tecknare (bl. a. karikatyr).
Hans breda, frodiga stil kommer bäst till
sin rätt i träsnitt, vilka han ibland utför
i färger. E. L-k.
*Lange, H e 1 e n e, dog 1930.
*Lange, I., dog 1930.
*Lange, J. E., har fortsatt utgivandet av
»Studies in the agarics of Denmark» (10:e
avd. 1935) och påbörjat utgivandet av »Flora
Agaricina Danica» (1935 ff.). Han avgick
1934 som föreståndare för husmandsskolen
vid Odense.
Langeland-Mathiesen [-matFson], A. H., se
Mathiesen, A. H., även i suppl.
*Langen, A. — L:s förlag sammanslogs
1932 med Georg Möllers i München.
*Langenskiöld, släkt. A g n e s L. (f. 1887),
syster till M. L., är sedan 1928 yngre
underbibliotekarie vid Helsingfors univ.-bibl. Hon
är litteraturkritiker i Finsk Tidskrift och har
utgivit »Pascal» (1922) och »Litterära
studier» (1923). H. E. P.
*Langenskiöld, B. C. J. Biogr. i Vet.-akad:s
Levnadsteckningar, bd 6, h. 1, 1921—32.
*Langenskiöld, C. F. T h. Hans son G. A. L.
dog 1931.
*Langer, F. I den dråpliga komedien
»Obrå-ceni Ferdy Pistory» (F. Pistoras omvändelse;
1929) återvänder L. till Pragperiferiens tjuvar
och skälmar. Den dramatiska legenden
»An-dèlé mezi nämi» (Änglar bland oss; 1931),
som behandlar frågan om läkares rätt att
förkorta livet på obotligt sjuka, har
uppförts på världsscenerna och i svensk radio.
»Pan Pickwick» (Herr Pickwick; 1930), en
dramatisering av Dickens’ »The Pickwick
pa-pers», har spelats även i Sverige. C. T-t.
Langevin [lä^vä’], Paul, fransk fysiker (f.
1872), prof, vid Collège de France 1899. L.
har utfört viktiga teoretiska forskningar över
magnetismen (se d. o., sp. 621), undersökt
ioner i luft o. a. gaser och konstruerat den
första piezoelektriska ljudsändaren för
under-vattenssignalering, ekolodning m. m. Sv. B-r.
Langevinioner [lä^vä’-], se lonisation,
suppl.
*Langfedgatal. Jfr S. Bolin, »Om Nordens
äldsta historieforskning» (1931).
Langfeldt, Einar, norsk läkare (f. 1884).
promoverades 1909, blev docent 1920 och prof,
i fysiologisk och medicinsk kemi i Oslo 1925.
L. har företrädesvis behandlat frågor inom
endokrinologi och ämnesomsättning samt
utgivit »Lærebok i fysiologisk og medisinsk
kjemi» (1929; senaste uppl. 1936). U. v. E.
*Lang!et, N. A., dog 1936.
*Langlet, V. G., vart 1932
universitetslektor i svenska i Budapest, där han även är
kanslist vid svenska generalkonsulatet. L. har
vidare givit ut »Säregenheter i finländsk
tid-nings-svenska» (1930) och »Till häst genom
Ungern» (1934).
*Langmuir, I., erhöll 1932 års Nobelpris i
kemi för sina undersökningar och upptäckter
inom ytkemien.
*Lanier, S. Monogr. av A. H. Starke (1933).
Lanna (L. Borregård), kronoegendom,
sedan 1929 en av statens fasta försöksgårdar
(jfr Jordbrukets försöksväsen, suppl.),
belägen i Saleby socken, Skaraborgs län. L.
upprättades efter beslut av 1928 års
riksdag och ställdes under Centralanstaltens för
iörsöksväsendet på jordbruksområdet
förvaltning. Gården, som omfattar 62,15 har, därav
omkr. 60 har åker (med matjord, bestående
av lätt mellanlera med 5—6 % mullhalt och
alv av styv ishavslera), är en ganska god
representant för den täml. enhetliga Vara—
Lidköpingsslätten. G. Rbg.
*Lannavaara. 1934 invigdes i L. en kyrka
efter ritning av J. Åkerlund.
*Lannerdahl, C. E., dog 1933.
*Lannge, E. G., är fortfarande (1936)
huvudred. för Nordisk Posttidskrift. L. var även
huvudred, för svensk Ortförteckning 1935,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
