Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Lannge, E. G. - *Lansbury, G. - *Lansing, R. - *Lanson, G. - Lantarbetarfrågan - *Lantarbetarföreningar - *Lantarbetsgivarföreningar - Lantbruksbokföring - Lantbruksekonomi, Jordbruksekonomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1157
Lansbury—Lantbruksekonomi
1158
utg. av Generalpoststyrelsen samt
Telegraf-och Järnvägsstyrelserna. E. G-e.
♦Lansbury, G., avgick som minister för
offentliga arbeten 1931 och blev s. å. ledare
för Labour party i
dess opposition mot
MacDonalds
nationella politik. Denna post
lämnade han 1935, då
han av kristliga skäl
fann sig stå i
motsättning mot
partimajoritetens på en aktiv [-folkförbundsinterven-tion-]
{+folkförbundsinterven-
tion+} inriktade politik
i det
italiensk-abessinska kriget. L-ts.
♦Lansing, R. Hans »War memoirs»
utkom-mo 1935.
♦Lanson, G., dog 1934. Till L:s senare
skrifter hör en samling »Études d’histoire
lit-téraire» (1929), utg. av forna lärjungar.
Kj. S-g.
Lantarbetarfrågan. Under de senare åren
har lantarbetarnas i jämförelse med
industriens o. a. arbetsgruppers ogynnsamma
ställning i ekonomiskt och socialt avseende
vid upprepade tillfällen varit föremål för
uppmärksamhet och givit anledning till
yrkanden på förbättring, bl. a. i motioner om
utredning vid riksdagarna 1928, 1932 och
1933. Det av jordbruksutredningen (se d. o.,
suppl.) 1932 avgivna betänkandet
»Arbetarfrågan inom det svenska jordbruket» belyser
1. väsentligen från statistisk synpunkt. A.M.
♦Lantarbetarföreningar. Svenska
lantarbetareförbundet hade vid utgången av 1935 442
lokala avd. med sammanlagt 19,168 medl. A.M.
♦Lantarbetsgivarföreningar. Till Svenska
lantarbetsgivarnes
centralförening voro vid 1936 års ingång anslutna 14
lokala föreningar, avsedda att tills, omfatta
övervägande delen av Svealand och Götaland.
Dessa föreningars medlemsantal uppgick till
omkr. 1,500; de sysselsatte omkr. 20,000 fasta
och omkr. 5,000 mer el. mindre tillfälliga
arbetare. —- Utom organisationen stod endast en
sammanslutning, näml. Blekinge läns
lantar-betsgivarförening.
Lantbruksbokföring har till uppgift att
möjliggöra en fortlöpande kontroll över
lantbrukets penning- och varuomsättning samt
arbetsförbrukning, att fastställa lantbrukets
ekonomiska slutresultat under
bokföringsåret, att lämna material för driftanalys,
d. v. s. påvisandet av driftens mer el. mindre
ändamålsenliga inriktning, och att lämna
underlag för förhandskalkyler över driftens
lämpligaste planläggning.
Två huvudformer av 1. finnas: 1)
Lantbruksföretaget betraktas såsom en organisk
enhet, och det ekonomiska resultatet
fastställes för lanthushållningen i dess helhet
utan särskilda vinst- och förlustberäkningar
för dess olika produktionsgrenar. Såsom
un
derlag för denna bokföring krävas
inventarium, fortlöpande bokföring över
penning-och kreditomsättningen samt redovisning över
omsättningen mellan lanthushållningen och
övriga huvudgrenar av jordbrukarens
ekonomiska hushållning (hushåll, skog och ev.
annan förvärvsverksamhet). 2)
Lantbruksföretaget uppdelas bokföringsmässigt i olika
produktionsgrenar (sektioner), och
nettoresultatet fastställes för varje gren särskilt.
Förutom vad som anges under 1) kräves för
denna 1. kontroll över hela den interna
varuomsättningen i lantbruket samt över de olika
sektionernas förbrukning av arbetskraft.
Sek-tionsbokföringen blir härigenom mycket
ar-betskrävande. Ett riktigt fastställande av
det ekonomiska resultatet av varje
produktionsgren erbjuder dessutom stora
principiella svårigheter särskilt beträffande
värderingen av mellan de olika sektionerna
omsatta varor samt fördelningen av
gemensamma kostnader. L. enl. detta system
förekommer i Sverige i mycket ringa omfattning.
För att underlätta bokföringens
utnyttjande för driftanalys och såsom underlag för
förhandskalkyler föres driftstatistik,
varvid år för år alla viktigare resultat från de
utförda boksluten överföras i en särskild
ta-bellarisk översikt.
För att främja en ordnad bokföring inom
lantbruket ha
bokföringsförening-a r och -byråer upprättats, vilka lämna
jordbrukarna direkt hjälp med
bokförings-arbetet. Mindre jordbrukare, som anlita
dessa, erhålla härför statsbidrag. Denna
verksamhet har under de senaste åren omfattat
500—600 jordbruk med en sammanlagd areal
av omkr. 30,000 har jordbruksjord. Staten
lämnar anslag till de erhållna resultatens
statistiska bearbetning och publicering i den av
Lantbruksstyrelsen utg. serien
Räkenskaps-resultat för Svenska Jordbruk (årl. sedan
1915). L.N-n.
Lantbruksekonomi, Jo rdb r
uksekono-m i, läran om lantbruksproduktionens
lämpligaste planläggning och bedrivande ur
ekonomiska synpunkter. Såsom viktigare delar
av 1. brukar man särskilja: 1) D r i f 11 ä r a,
omfattande lantbrukets olika
produktionsfaktorer och driftorganisation, d. v. s. lämpliga
anpassning med hänsyn till de föreliggande
naturliga och ekonomiska förutsättningarna.
Härunder behandlas även den relativa
lönsamheten av olika d r i f t s y s t e m, d. v. s.
skilda organisationsformer av lantbruksföretag
beträffande arealanvändning, kreatursanta),
produktionsriktning och driftens intensitet.
2) Lantbrukets taxationslära,
omfattande principerna och metoderna för
värderingen av de olika hjälpmedlen vid
produktionen och härmed sammanhängande
kalkyler. Till 1. i mera vidsträckt bemärkelse föras
ofta även lantbrukets handelslära
(marknads-lära) samt läran om jordbrukets ekonomiska
föreningar. L. N-n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
