Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Lantbruksundervisning - *Lantdagar - *Lanterna - *Lantmannakooperation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1161
Lantdagar—Lantmannakooperation
1162
1. Härvid upprättades 1932 en
lantbrukshög-skola (seLantbrukshögskolan, suppl.)
i Ultuna och 1933 ett lantbruks-, mejeri- och
trädgårdsinstitut i Alnarp, vilka ersatte de
förutvarande lantbruksinstituten på nämnda
platser. — Den högre kursen
(driftledarkursen) vid Alnarps (se d. o., även i suppl.)
lantbruksavd. är ettårig och avsedd för
praktiska jordbrukare, som där kunna inhämta
de teoretiska kunskaper, som en rationell
skötsel av lantbruket kräver. För inträde
fordras att ha genomgått lantbruksskola el.
lantmannaskolas lägre kurs med vissa betyg
samt att äga insikter i modersmålet och
matematik, motsv. minst betyget godkänd i
real-examen. Den lägre kursen har samma
uppgift och undervisning som lantbruksskolorna.
— Lantmannaskolorna ha minskats till 41
men lanthushållsskolorna ökats till 39 st.
Utredning pågår f. n. (1936) ang.
omorganisation av den lägre 1. G. Rbg.
♦Lantdagar. Efter Hitlers makttillträde 1933
avskaffades 1. i Tyskland (jfr d. o., sp. 945).
♦Lanterna. 1. På luftfartyg skola enl.
internationella bestämmelser, angivna i k. f.
1933, n:r 233, från solnedgången till
soluppgången föras 1. under flygning, vid
förflyttning på marken (vattnet) samt då
luftfartyget är förankrat eller förtöjt.
♦Lantmannakooperation, som nu vanl.
kallas jordbrukets ekonomiska f ö
r-eningsrörelse (se Jordbrukets
föreningsrörelse, suppl.), har i Sverige
kraftigt utvecklats under de senaste fem
åren. 1930 tog Sveriges allmänna
lantbrukssällskap initiativet till ett
utbyggande av 1. dels genom att organisera
lokala föreningar, där sådana förut icke
^un-nos, dels genom att åstadkomma ett ökat
samarbete mellan de olika föreningarna.
Organisationsplanerna genomfördes i stor
utsträckning mycket snabbt, varigenom den egentliga
1., som har till ändamål försäljning av
jordbrukets produkter, inköp av förnödenheter och
anskaffning av kredit, slutligen kom att
omfatta sju branschorganisationer.
1) För förädling av mjölk samt
försäljning av mjölk och mejeriprodukter funnos
1934 730 föreningsmejerier (andelsmejerier)
med en mjölkinvägning av 1,867 mill. kg,
motsv. 79 % av mjölkinvägningen vid landets
alla mejerier. Dessa mejerier ägas och
drivas av andelsmejeriföreningar. 1934 hade
dessa 108,766 medl. Sex av föreningarna, de
s. k. mejerifusionerna, äga ett större
antal mejerier, t. ex. Mjölkcentralen
(se d. o., suppl.) i Stockholm 164, Dalarnas
mejeriförening 38 och Gävleborgs
mejeriförening 15 mejerier. De mindre
mejeriföreningarna äro jämte flera av de enskilda
mejerierna länsvis el. för större områden
sammanslutna i 23 mejeriförbund, vilka
ha till ändamål att i erforderlig utsträckning
sälja medlemmarnas mjölk och
mejeriprodukter, så att onödig och förlustbringande
kon
kurrens förhindras, samt förmedla inköp av
förnödenheter för mejeridriften.
Mejerifusioner och mejeriförbund äro i sin tur
sammanslutna i riksorganisationen Svenska
mejeriernas riksförening (se d. o.,
även i suppl.).
2) För siaktning av slaktboskap och svin
samt försäljning av kött och fläsk finnas 31
andelsslakteriföreningar och
slaktdjursför-säljningsföreningar, av vilka de flesta äga
ett el. flera andelsslakterier. Föreningarna
omfatta i allm. ett län el. större områden.
Den största, Föreningen skånska
andelsslakterier (eg. 9 mindre föreningar), äger 8
slakterier och sålde 32,2 mill. kg kött och fläsk
1935. Sammanlagda antalet medl. av
slakteriföreningarna uppgår f. n. (1936) till 183,000,
och deras försäljning uppgick 1935 till 114
mill. kg kött och fläsk. Slakteriföreningarna
äro alla sammanslutna i riksorganisationen
Sveriges slakteriförbund (se d. o.,
suppl.). För främjande av baconexporten
samarbeta de 19 exporterande
slakteriföreningarna (däribland de till Föreningen
skånska andelsslakterier anslutna) i Svenska
exportslakteriernas förening,
stiftad 1932.
3) För inköp av förnödenheter, kraftfoder,
konstgödsel etc., samt försäljning av
spannmål, hö, halm o. a. produkter finnas nu 20
centralföreningar (i allm. omfattande
ett län), anslutna till riksorganisationen,
Svenska lantmännens
riksförbund (se d. o., även i suppl.).
Centralföreningarna bestå antingen av enskilda
medlemmar el. lokalföreningar
(lantmannaföreningar) el. av bådadera. Föreningarna äga
flera större magasin för lagring av spannmål
och kraftfoder. Antalet medl. uppgår nu till
39.300; omsättningen utgjorde 82,7 mill. kr.
1935. Med försäljning av spannmål arbeta
även 13 spannmålsodlar-, spannmålstork
-nings-, spannmålsförsäljnings-, lagerhus- el.
lagringsföreningar. Av dessa äro 12
sammanslutna i Svenska spannmål
s-föreningarnas samorganisation,
stiftad 1931, vilken vid försäljningen av
spannmål samarbetar med Svenska
lantmännens riksförbund.
4) För försäljning av ägg och
fjäderfäprodukter samt anskaffande av förnödenheter
för fjäderfäskötseln finnas 21 större
äggför-säljningsföreningar, vilka i allm. kallas
äggcentraler (äggexportföreningar) och bestå av
lokala äggföreningar (äggkretsar). Den
totala omsättningen uppgick 1935 till 8,2 mill.
kg. Av äggcentralerna äro 18 med en
omsättning av 6,3 mill. kg ägg 1935
sammanslutna i riksorganisationen Svenska
ägghandelsförbundet (se d. o., suppl.).
För avsättningens främjande (bättre
organisation av ägghandeln, högre kvalitet på
produkterna etc.) bildades 1932 Sveriges
ägg-försälj ningsföreningars
riksförbund. I liknande syfte tillkom 1934
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
