Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Lantmannakooperation - *Lantmanna- och borgarepartiet - *Lantmannapartiet - *Lantmäteri - *Lantmäteristyrelsen - Laoighise - *Lai-tsï - La Pallice - Laparra, Raoul - Lapicque, Louis - *Lapis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1163
Lantmanna- och borgarepartiet—Lapis
1164
Sveriges äggintressenters
förening, av vilken även enskilda ägghandlare
och konsumtionsföreningar äro medl.
5) För försäljning av frukt och grönsaker
samt inköp av förnödenheter för
fruktträdgårdar finnas 14 fruktcentraler (se
vidare Fruktodling, suppl.).
6) För försäljning av skogsprodukter
finnas 25 skogsägarföreningar, vardera
omfattande ett län el. område av motsv. storlek.
Dessa föreningar, vilkas sammanlagda
medlemsantal uppgår till 12,400, hade 1935 en
samlad omsättning av 8 mill. kr. Av
föreningarna äro 21 anslutna till Svenska
skogsägareföreningarnas
riksförbund (se d. o., suppl.).
7) För anskaffande av jordbrukskredit
finnas centralkassor för
jordbrukskredit och jordbrukskassor (se
dessa ord, även i suppl.).
Föreningarna arbeta även för höjandet av
produkternas kvalitet, för att finna nya
användningssätt för råvarorna, för ett bättre
tillvaratagande av avfallsprodukterna etc.
Genom sina riksorganisationer samarbeta
branschorganisationerna inom Sveriges
allmänna lantbrukssällskap (se
d. o., även i suppl.), vari riksorganisationerna
sedan 1933 äro medl. För utvidgat samarbete
inrättades 1935 en delegation,
Jordbrukets föreningsråd, i vilken
ovannämnda riksorganisationer, Sveriges
allmänna lantbrukssällskap och
Riksförbundet landsbygdens folk (se d. o.)
utse representanter.
Beträffande andra än ovan anförda
föreningar har utvecklingen varit mindre
påfallande. F. n. finnas omkr. 780 lokala
elektrifieringsföreningar,
anslutna till 18 länsföreningar. Av
torvströföreningarna äro 18 anslutna till
Torvströfabrikernas centralförening. Södra
Sveriges potatisodlares
centralförening bildades 1920 och
Sveriges förenade utsädesodlare (se
d. o., suppl.) 1932. F. n. finnas 5
betodlar-föreningar, varav 4 endast ha enskilda medl.
(4,240 st.) men den största, Skånes
betodlares centralförening, består av
17 lokalföreningar med tills. 17,000 medl.
L. förekommer i de flesta jordbruksländer.
I Danmark, där 1. utvecklades kring
sekelskiftet, är samarbetet mellan föreningarna
dock ej så utvecklat som i Sverige. I
Finland (jfr d. o., sp. 382 ff.) har 1. under
Pellervos (se d. o.) ledning utvecklats mera
som i Sverige, likaså under senare år i Norge.
I Tyskland, Schweiz och Irländska fristaten
har man länge haft en ganska väl utvecklad
1. Av betydande omfattning men av lokal
natur är 1. i Frankrike, Italien och Ryssland.
I de länder, som genom världskriget blevo
självständiga, t. ex. baltiska staterna och
Polen, har 1. sedan dess utvecklats hastigt.
Bland utomeuropeiska länder torde
Nordame
rika uppvisa den mest utvecklade 1., särskilt
U. S. A. i fråga om upptagande av mera
rationella förädlings- och försälj ningsmetoder.
De senaste åren ha statsmakterna i många
länder främjat l:s utbredning. Y.
*Lantmanna- och borgarepartiet
samman-slogs i maj 1934 med F. K:s nationella parti.
Namnet på den nya riksdagsgruppen blev då
Riksdagshögern. Förste ordf, blev amiral A.
Lindman^ som i juni 1935 efterträddes av
prof. G. Bagge. L. K.
*Lantmannapartiet. Litt.:
Aktpublikationen »Svensk bondepolitik» (1931), utg. av E.
Thermænius, samt dennes
»Riksdagspartierna» (1935; »Sveriges riksdag», XVII); V.
Spångberg, »Från Arvid Posse till Per Albin
Hansson» (1936). B. H-d.
*Lantmäteri. Fr. o. m. 1 juli 1932 är
utbildningen förlagd till en särskild fackavd.
för lantmäteri vid Tekn. högskolan i
Stockholm. Studietiden är fyra år, motsvarande
förutvarande tvååriga kursen för
lantmäteri-examen samt ettåriga kursen för
kulturteknisk examen. Före avgångsexamen skall
fullgöras viss tids lantmäteripraktik, vilken dock
kan helt eller delvis förläggas till tiden före
inträde vid högskolan. Huvudämnen äro
matematik, jordbrukslära och
jordbruksekono-mi, skogsekonomi med skogslära, geodesi och
mätningsteknik, rättskunskap, stadsbyggnad
och skifteslära. Efter avlagd
lantmäteriexa-men följer två års tjänstgöring som aspirant
vid lantmäteristaten, och efter godkänd sådan
tjänstgöring vinnes anställning såsom extra
tjänsteman i lantmäteristaten. O. B.-J.
*Lantmäteristyrelsen. Genom beslut av
1936 års riksdag har L. fått övertaga
fastighetsregisterkommissionens förutvarande
uppgifter samt tillagts överinseendet över
mät-ningsväsendet i rikets städer och
stadslik-nande samhällen. På grund härav har verket
ökats med en byrå. O. B.-J.
Laoighise [IF/o], se L e i x.
*Lao-tsi. Jfr B. Karlgren, »The poetical
parts in Lao-Tsi» (i Göteborgs Högskolas
Ärsskr. 1932).
La Pallice [-pali’s], se La R o ch e 1 le.
Laparra’, Raoul, fransk tonsättare (f.
1876). Elev av bl. a. Massenet vid
Pariskon-servatoriet, vann L. 1903 stora Rompriset där.
Han är inspektör för undervisningen vid
franska konservatorier. L. har särskilt blivit
bekant för sina på spansk folkmusik grundade
operor, ss. »La babanera» (1908) och
»L’il-lustre Fregona» (Paris 1931; »Den fagra
Fre-gona», Sthlm 1932). Han har författat bl. a.
»Bizet et 1’Espagne» (1935). H. G-t.
Lapicque [lapi’k], Louis, fransk fysiolog
(f. 1866), prof, i fysiologi i Sorbonne sedan
1919, har gjort sig känd genom viktiga
undersökningar om nervsystemets och
musklernas elektriska retbarhet, för vilka han infört
begreppet kronaxi (se d. o., suppl.). Ljd.
*Lapis. L. ophtha’lmicus, dets. som blåsten
(se d. o., suppl.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
