Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Leipzig - Leire, Georg J:son - Leisegang, Hans - *Leisner, E. - *Lejdström, C. V. - *Lek - Lek (mynt) - *Lekmannaskola, Svenska kyrkans - *Lektor - *Lemberg - *Lemche, E. G. - *Lemchen, J. Chr. - Lemmel - Lemming, Eric Valdemar - Lemoine, Axel Siffer - *Lemon, O. C. A. - *Lenard, Ph. E. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1189
Leire—Lenard
1190
kontorspalats vid Augustusplatz, nya
universitetskliniker samt nybyggnad för den
veterinärmedicinska fakulteten. L:s
rundradiosän-darstation är sedan 1932 belägen vid
Wiede-rau, 17 km s. s. ö. om staden. 1935 öppnades
i L. Reichsschule des deutschen Buchhandels.
Leire [lä’j-], Georg J : son, industriman
(f. 1875 */7). L. utexaminerades från Chalmers
tekn. läroanstalt 1898 och grundade 1914 efter
praktik vid elektrotekniska firmor i Sverige
och utlandet Allmänna elektriska a.-b. i
Finland, vars verkst. dir. han var till 1919, då
han blev verkst. dir. för Svenska turbinfabriks
a.-b. Ljungström i Finspång. E. Hlr.
Leisegang [läFzogaij], Hans, tysk filosof
(f. 1890), prof, i Jena 1930, ägnade sig först
åt antik religionsfilosofi. L. har bl. a.
utgivit »Hellenistische Philosophie von
Aristo-teles bis Plotin» (1923), »Denkformen» (1928)
och »Lessings Weltanschauung» (1931), vilket
arbete blev prisbelönt. L., som tidigare bl. a.
tillhört Stahlhelm och Tysknationella
folkpartiet, har kommit i opposition till den nuv.
regimen i Tyskland och bl. a. ådömts
fängelsestraff för kritik av Hitler. J. L-t.
♦Leisner, E., har även varit solist i
Konsertföreningen i Stockholm och flera ggr givit
egna konserter där (senast 1935).
♦Lejdström, C. V. — Elin
Linnander-L. lämnade Stora teatern i Göteborg 1925.
Hon har senare gästspelat där.
♦Lek har på senare år även tagits till
mönster vid anordnandet av den tidigaste
barnundervisningen. I de
undervisningsanstalter, som kallas lekskolor eller
barnskolor (kindergarten), bygger man på
barnens behov av självverksamhet i l:s form.
Den plats 1. fått i skolundervisningen har
medfört, att större uppmärksamhet riktats
på utbildningen av lärarkrafter. I sådant
syfte verkade det 1919 bildade Svenska
lekförbundet, som utgivit lekregler, anordnat
utbildningskurser för lekledare m. m.
Förbundet ombildades 1931 till Svenska
handbollförbundet (se Handboll, suppl.).
Utbildning av lekledare ingår även i
utbildningen av gymnastiklärare och
folkskollärare. På vissa orter ha genom kommunala
myndigheters försorg anordnats lekplatser
med särskilt anställda lekledare, och moderna
stadsplaner uppta i regel plats för offentliga
lekplaner. Slutligen har man börjat att i
moderna hus inreda särskilda lekrum för husens
barn. Litt.: Sv. lekförbundets bokserie (4 h.
utkomna, 1923—29); G. Moberg, »Om lek»
(1926); J. G. Thulin, »Lekar» (1920; 3:e uppl.
1930); G. Ternström, »Lekboken» (1932); U.
Snellman och G. Ternström, »Terränglekar»
(1935). Fr. Sg.
Lek, mynt i Albanien (se d. o., suppl.).
♦Lekmannaskola, Svenska kyrkans.
J. Melander dog 1935. Skolans nuv. rektor
är H. Bergwall (sedan 1936). Kursen för
utbildning av pastorsdiakoner är nedlagd.
Skolan är f. n. ett sv. kyrkans kursinstitut, där
utbildning lämnas åt lekmannamedarbetare i
församlingsarbetet. Därjämte förekomma
fortbildningskurser för småskolans lärare,
prepa-randkurs för blivande sjuksköterskor och
kurser för kristen hemkultur. — Skolan
arbetar helt på frivillighetens grund (betr,
såväl ekonomi som elever). B. A.
♦Lektor. Antalet svenska 1. vid utländska
univ. växlar något från år till år, främst
beroende på tillgängliga anslagsmedels storlek.
Vid årsskiftet 1935/36 funnos dylika 1. vid
univ. i Amsterdam, Berlin, Budapest,
Cambridge, Dorpat, Greifswald, Hamburg,
Heidelberg, Jena, Kiel, Kovno, Köpenhamn,
Leipzig, London, Marburg, Paris, Pécs, Poznan,
Prag, Reykjavik, Riga, Rom, Rostock,
Tü-bingen, Warszawa och Wien. Fr. Sg.
♦Lemberg beräknades 1935 ha 317,177 inv.
Rundradiosändarstation.
♦Lemehe, E. G., utgav 1929—32
romancykeln »Strömmen» (4 dir), som behandlar
vattenvägen mellan Furesö och Öresund och dess
industriella utnyttjande genom tiderna. P. E-t.
♦Lemchen, J. C h r., dog 1932 9/i.
Lemmel, se L ä mmel s lä k te t.
Lemming, Eric Valdemar, idrottsman
(1880—1930), dir. för Göteborgssystemet i
Göteborg, på sin tid Sveriges mest kände
idrottsman och den förste svensk, som nådde
världseliten. L. vann spjutkastning i
olympiska spelen 1906, 1908 och 1912, innehade
och höjde successivt världsrekordet från 1903
till 1913 och höll svenska rekordet 1899—1920.
Han var dessutom en utomordentlig
allround-man, innehade alla svenska rekorden i kast
och tog 25 svenska mästerskap. S. Ln.
Lemoine [lomoa’n], Axel Siffer,
ingenjör (f. 1891 6/s). L. utexaminerades 1914 från
Tekn. högskolans elektrotekniska avd. och
anställdes 1917 vid Telegrafstyrelsens
radiobyrå, där han 1918—
36 var förste
byråingenjör och sedan 1936
är byrådirektör. Han
är sedan 1930 ordf,
i
samarbetsdelegatio-nen mot
radiostörningar, sedan 1934 v.
ordf, i svenska
nationalkommittén för
vetenskaplig
radiotelegrafi, sedan 1935
led. av a.-b.
Radiotjänsts radionämnd
och har av utländska telegrafförvaltningar
anlitats som sakkunnig i radioärenden. L.
har publicerat ett stort antal uppsatser i
fackpressen och utgivit de populära
arbetena »Från mikrofonen till högtalaren» (1929)
och »Stockholm—Motala» (1933; tills, m. S.
Jerring). E. Hlr.
♦Lemon, O. C. A., dog 193422/10.
♦Lenard, P h. E. A., avgick som prof. 1931.
L., som intar en uppmärksammad ställning
inom Tysklands vetenskapliga värld, utger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
